Välfungerande områden

I intervjuerna lyfte elever och vårdnadshavare även aspekter som fungerade väl. Särskilt framhöll eleverna och vårdnadshavarna praktisk undervisning, elevernas egna strategier för skolarbete och socialt samspel som välfungerande områden. Resultatet presenteras under rubrikerna; individanpassade undervisningsformer, egna strategier, individuella anpassningar och stödpersonal samt trivsel och socialt samspel.

5.2.1 Individanpassade undervisningsformer

I intervjuerna lyftes olika aspekter relaterade till undervisningen och skolämnen som eleverna upplevde välfungerande. Sex elever uttryckte att praktiska ämnen så som idrott, bild, musik eller hemkunskap fungerar bättre för dem än teoretiska ämnen. Eleven B7 beskrev exempelvis att idrott är ett favoritämne då det inte kräver lika mycket fokus som andra ämnen.

B7: “Idrott tycker jag är kul, för då är det inte så mycket att man ska tänka och så utan då

är det bara att köra.”

Eleven B8 föredrog också praktiska ämnen då man får vara fysiskt aktiv och får utrymme att vara kreativ.

B8: “Aa, idrotten och slöjd, bild och sånt då är det väl mycket att man kan göra, alltså då

gör man sakerna själv såhär och man rör på sig.”

Gällande undervisningsformer som eleverna upplevde som välfungerande fanns en stor variation. Tre elever berättade att de föredrar undervisning där läraren håller genomgångar för klassen medan tre andra elever uppgav att de föredrar självständigt arbete. En elev, B3, beskrev

32

att han tycker särskilt mycket om matematikundervisning då den är mer strukturerad än språkliga ämnen.

B3: “Som typ mattelektionerna men det kanske är för att det typ är mer strukturerat än

språk.“

Två elever uppgav att arbeta i mindre grupper eller med en kompis fungerar bäst för dem. En elev, B11, uppgav att han går i särskild undervisningsgrupp och har mycket varierande undervisningsformer vilket passar honom bra.

Vårdnadshavarnas uppfattningar om vilka slags undervisningsformer och ämnen som fungerar bra för eleverna överensstämde väl med deras barns uppfattningar. Tre vårdnadshavare betonade att de upplever att undervisning som är strukturerad och tydlig fungerar bäst. Fem vårdnadshavare beskrev också att det skulle vara bra att varva teoretiska och praktiska lektioner. Vårdnadshavaren VH14 reflekterade exempelvis kring att eleven B14 lär sig lättare när han får göra saker praktiskt än när han arbetar teoretiskt.

VH14: “När han får göra saker och lära sig på så vis så lär han sig jättefort. Men det är det

här när man ska sitta och lyssna och ta in information teoretiskt, då är det mycket mycket svårare.”

5.2.2 Egna strategier

Från intervjuerna framkom att de flesta av eleverna använder sig av individuellt utformade strategier för att underlätta skolarbetet för sig själva. Bland dessa strategier förekom olika slags anpassningar i omgivningen, att ta hjälp av kompisar, att lära sig genom filmklipp, använda strategier för läsning och skrivande samt olika inlärnings- och minnesstrategier.

Anpassningar i omgivningen innebar för två av eleverna att de lyssnade på musik för att lättare behålla fokus under arbetet, medan tre elever föredrog att ha tyst omkring sig och därför sökte sig till den typen av miljöer. En annan strategi som togs upp som ett sätt för att kunna behålla fokus i skolarbetet var att ta regelbundna pauser, vilket exempelvis beskrevs av eleven B3.

B3: “Ibland kan det vara skönt att kunna prata eller göra något annat ibland då man inte

orkar fokusera i en och en halv timma i sträck.”

Från intervjuerna framkom att två elever brukar fråga klasskompisar om hjälp när de exempelvis inte förstår en uppgift eller har svårt att hinna med att anteckna. Eleven B3 ber ibland att få lösningsförslag från en kompis vid exempelvis hemuppgifter och eleven B14 berättade att han ibland ber att få kolla på kompisars anteckningar eller frågar kompisar om hjälp om han inte hinner med eller tycker att någonting är svårt. Två elever beskrev att de

33

upplever att inlärningen underlättas om de tittar på filmklipp där de får höra och se bild samtidigt.

De inlärnings- och minnesstrategier som eleverna beskrev innefattade att sammanfatta texter och omformulera till frågor, att memorera texter i huvudet, anteckna i anteckningsböcker, memorera olika ord och ämnen med hjälp av fingrarna samt att dela upp glosorna i kortare delar. Eleven B14 beskrev att en strategi han använder sig av för att lära sig innehållet i en längre text är att sammanfatta texten, formulera ett antal frågor från sammanfattningen som han sedan svarar på och pluggar in. Även eleven B6 beskrev att hon ibland försöker memorera texter eller korta frågor i huvudet för att underlätta för sig själv.

B6: “Ja, alltså typ kommer ihåg. Jag läser typ en lång text eller korta frågor sen kommer jag

ihåg det sen.“

Eleven B8 beskrev att hon vid inlärning av glosor brukar dela upp orden i mindre delar för att lättare minnas dem. Eleven B12 beskrev att hon brukar skriva ner allt som sägs under lektionerna i sina anteckningar för att inte glömma bort någonting och vid muntliga presentationer brukar hon använda fingrarna som minneshjälpmedel och memorera olika ord och ämnen för varje finger.

B12: “Jag håller på med mina fingrar hela tiden, och då så kan jag ha vissa ord, för vissa

fingrar och såhär ja tummen är det där ordet och det där ordet och varje såhär, jag byter ämnen typ.”

Ytterligare strategier som används av eleverna framkom utifrån vårdnadshavarnas berättelser, bland annat visuella stöd så som att anteckna med olika färger, använda post it-lappar eller flashcards samt att anteckna och rita på stora A3-papper för att få en bra överblick. Vårdnadshavare VH6 beskrev även att han tror hans barn är hjälpt av exempelvis onlinelektioner för att underlätta inlärning. Vårdnadshavare VH14 beskrev att hennes barn brukar omformulera sig eller hitta andra ord när det är svårt att uttrycka sig vid muntliga uppgifter.

5.2.3 Individuella anpassningar och stödpersonal

Det framkom i intervjuerna att eleverna hade fått olika mycket stödinsatser och av olika karaktär genom skolgången. Sex elever beskrev positiva upplevelser av stödinsatser i skolan. De två elever som går eller har gått i särskild undervisningsgrupp uppgav båda att det har varit tillfredsställande. En av dessa elever, B9, beskrev att hon är nöjd med både tidigare och nuvarande stödinsatser, exempelvis arbete i mindre grupper och hjälp av extralärare en gång i

34

veckan. Flera elever beskrev att de ges möjlighet till muntliga examinationer istället för skriftliga vilket de upplevde som något positivt. En elev, B3, beskrev tillfredsställelse med stöd i form av digitala hjälpmedel eftersom dator är ett mer bekvämt sätt att skriva på än för hand.

B3: “Ja det kan ju egentligen vara typ såhär digitala hjälpmedel, eller det är ju egentligen

såhär att skriva. Jag tycker det är skönare att skriva på datorn än att skriva för hand. När jag skriver för hand, handstilen är ju rätt så kass och om jag ska skriva snabbt liksom. Om jag ska skriva såhär typ en längre analys så måste man ju skriva många ord.”

Hälften av vårdnadshavarna uppgav att de är nöjda med de stödinsatser som deras barn får eller har fått. En vårdnadshavare, VH8, beskrev en hög tillfredsställelse med stödet under låg- och mellanstadiet jämfört med högstadiet och upplevde att speciallärarna på den tidigare skolan hade ett bra arbetssätt.

VH8: “Ja på den skolan så hade dom väldigt bra speciallärare. Dom gjorde ett jättebra jobb på

den skolan, hon hade två stycken som hjälpte henne och det som var väldigt bra var ju det att det handlade väldigt mycket om att hon själv ska träna på att ta ut information från text. För att egentligen har hon inte problem med att läsa orden.”

Bland de vårdnadshavare som upplevde att de har fått tillräckligt med stöd och hjälp i skolan uppgav en vårdnadshavare, VH11, att hennes barn alltid fått väldigt mycket hjälp sedan förskoleklass av exempelvis specialpedagog och resurspersoner. Samma vårdnadshavare berättade att skolan har uppmärksammat eleven B11s svårigheter och hittat metoder att komma runt dem i alla ämnen förutom svenska.

VH11: “Jag känner verkligen att skolan har gjort allt de kan. Och jag känner mer att det är ett

samhällsproblem det här att vad vi gör med de här barnen som trots alla stödinsatser som finns, för det känner jag verkligen att B11 har fått, ändå inte klarar målen i svenska. Tycker mer det är ett samhällsproblem än att man ska skylla på skolan.“

Samverkan med skolpersonal i dagsläget upplevdes som välfungerande av hälften av vårdnadshavarna. Exempelvis lyftes aspekter så som god kommunikation med lärare/specialpedagog, tät kontakt samt att skolpersonalen är engagerad. VH11 beskrev att hon har upplevt ett gott samarbete med skolan med undantag från en problematisk situation gällande en oengagerad resursperson under förskoletiden.

VH11: “Då var vi inte riktigt överens med skolan och vi var lite på kollisionskurs och vi

tyckte olika. Men det där redde upp sig i ettan och sedan dess har vi haft ett bra samarbete med skolan så.“

35 5.2.4 Trivsel och socialt samspel

Under intervjuerna reflekterade eleverna även kring hur de trivs i skolan. Alla elever verkade trivas bra i skolan men olika nyanser framkom i deras reflektioner. Fem elever berättade att de trivs “okej” eller “ganska bra” medan två elever uppgav att de trivs “bra”. En elev beskrev att han trivs “jättebra”. Exempelvis berättade eleven B12 att hon trivs väldigt bra i skolan och i klassrummet trots att hon upplever vissa svårigheter i skolan.

B12: “Alltså jag trivs väldigt bra i såhär skolan och klassen och jag har vänner och allt det.

Och förutom att det är svårt att prata inför folk så är det såhär bra i klassrummet.”

Socialt samspel beskrevs som välfungerande för sex av eleverna. De sex eleverna uppgav även att de tycker det fungerar bra att umgås med klasskompisar i skolan. Eleven B14 beskrev att han har många vänner i klassen och att flera av dem också har vissa svårigheter med skolan, något de kan samtala om och få stöd av varandra i.

B14: “Dom flesta jag umgås med har faktiskt lite svårare i skolan med något ämne tycker jag,

så då kan man ju sitta och prata med dom lite i alla fall. Så dom förstår ju.”

Eleven B3 beskrev till exempel att han har få nära kompisrelationer men generellt inga problem att umgås med människor.

B3: “Det skulle jag väl säga fungerar. Man har väl inte supermånga, men sen så beror det

på vad det är för slags kompis. Alla kan jag ju prata med men det är såhär hur nära man är sen vad man klassar som kompis liksom. Det är ju inget direkt som, jag har ju inte direkt svårt att umgås med folk liksom.“

Vad eleverna gör på raster och håltimmar varierade utifrån elevernas berättelser. Sex av eleverna beskrev att de brukar sitta och prata, gå en promenad eller fika i skolans cafeteria medan vissa elever beskrev att de ibland läser på läxor eller till prov.

Vad gäller att prata och kommunicera med lärare uppgav fler än hälften av eleverna att de tycker det fungerar bra. Eleven B14 beskrev exempelvis att han alltid har haft lätt för att ta kontakt med lärare och att kommunikationen med dem fungerat bra genom hela skolgången.

B14: “Gemenskap med lärare har jag för dom kan jag prata med hur som helst.”

Vårdnadshavarnas uppfattningar om hur eleverna trivs i skolan stämde relativt väl överens med elevernas. Fem av eleverna beskrevs av både de själva och av respektive vårdnadshavare, ha ett välfungerande socialt samspel med kompisar utanför skoltid.

36