I denna diskussionsdelen framför vi våra synvinklar kring de olika delarna av studiens process. Det kan vara till vikt i förståelsen av vårt examensarbete och resultat att upplysa som olika påverkansfaktorer som kan ligga till grund för det slutgiltiga arbetet.
7.2.1 Förförståelse
Tidigare i utbildningen har vi skrivit ett fördjupningsarbete inom liknande ämne och område. Det utgick ifrån att göra en litteraturöversikt vilket ledde till att vi fick en djupare förståelse kring personal som arbetar med personer med
intellektuell funktionsnedsättning kopplat till sex. Detta har även kort nämnts i vår litteraturöversikt tidigare i vår studie då vi använt oss av delar av denna
litteraturundersökning i tidigare forskning. I processen av vårt fördjupningsarbete fick vi en djupare förståelse kring vikten av utbildningens påverkan i
professionellas arbete med personer med intellektuella funktionsnedsättning om sex och samlevnad. I kunskapsluckan vi upptäckte då var att personal inte kände sig säkra i sin roll kring frågor och situationer inom detta fenomen. Detta blev
utgångspunkten till vårt syfte i det nuvarande examensarbetet. Vår vilja att kunna få en djupare förståelse kring sexualitet och sexuella rättigheter väcktes genom den förståelse som skapades av den bristande kunskap som professionella uppfattades ha.
Vi båda har tidigare arbetserfarenhet inom LSS-verksamheter där vi fått samma uppfattning kring att det finns en bristande kunskap och ett bristande arbetssätt kring sexuella rättigheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Denna förförståelse kan både vara en fördel och en nackdel genom studiens olika moment. Detta kan styrkas av Olsson & Sörensen (2011) som menar på att förförståelse inom forskningsområdet kan ha en styrande roll i tolkningen av den insamlande empirin. Vår förförståelse kan vara till vår nackdel att bibehålla ett objektivt och distanserat synsätt av den insamlande empirin. Detta var vi
medvetna om i processen vilket medförde att vi under sortering och reducering av empirin var extra uppmärksamma att ha ett neutralt förhållningssätt. Det kan även vara till vår fördel då vi kunde bidra till specificerade och betydelsefulla
följdfrågor under intervjuerna vilket kunde ge oss ett bredare spektrum till ämnet. 7.2.2 Genomförande
Vi uppfattar vårt metodval av semistrukturerade intervjuer som en lämplig metod för att fånga vårt syfte i studien. Detta för att det gav oss möjligheten att ta fasta på informanternas uppfattningar och erfarenheter kring sexualitet och sexuella rättigheter i arbetet med personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Vi anser att metodvalet gav intervjuerna en möjlighet till flexibilitet i form av att informanternas svar styrde intervjuns riktning. I med detta kunde vi få en större förståelse och bredare perspektiv kring deras representationer och vardagskunskap av fenomenet. Detta medförde att alla intervjuer hade samma grund med olika riktningar. Genom studien har vi då använt oss av ett så kallat hermeneutiskt forskningsperspektiv, vilket innebär att vi inte enbart har tolkat erfarenheterna som informanterna har delgett, utan även försökt hitta innebörden för ett större perspektiv. Vårt syfte är att fånga professionellas uppfattningar vilket vi lade stor vikt i genom att belysa individens upplevelser och inte enbart gå på den konkreta fakta (jfr Olsson & Sörensen 2011).
En nackdel vi upplevde i processen var det faktum att vi behövde använda oss av telefonintervjuer. Men vi ansåg det som en fördel kopplat till tidsaspekten då det var lätt att boka in tillfällen med informanterna. Vi upplevde dock att samtalen med informanterna inte blev lika naturliga som de skulle kunna bli om man träffats. Detta uppfattar vi på grund av att informanternas kroppsspråk inte kan tas i akt vilket medförde svårigheter om informanten pausade, funderade eller var klar och nöjd med sitt svar. Genom dessa svårigheter gav de oss en känsla av att vi möjligtvis avbröt, vilket kanske hade kunnat förhindras i ett samtal ansikte mot ansikte. Under intervjuprocessen kunde vi känna att vi blev säkrare och säkrare, vilket medförde att intervjuerna blev mer och mer omfattande och hade ett mer naturligt flöde. Detta kan ha påverkat våra första intervjuer och dess innehåll på grund av vår bristande erfarenhet som personer i en intervju-roll. Den bristande erfarenhet i att ställa frågor i en intervju kan påverka empirin i form av att gå miste om information som kunde kommit fram med hjälp av andra frågor (Löfgren-Mårtensson 2005). Det kan även ha en påverkan på våra känslor kring att avbryta informanterna som Hydén (2000) kopplar den bristande erfarenheten i vår intervju-roll som då påverkar lyssnandet från vårt håll. Detta påverkar i sin tur följdfrågor vi kunde ha ställt, och svaren vi fått av informanterna. För att få en
känsla av att vara mer förberedda beskriver Bryman (2016) att det innan de officiella intervjuerna hade kunnat genomföra en pilotstudie som även kallas för en provintervju. En pilotstudie innebär att man testar frågorna som utformats i intervjuguiden för att se om de är relevanta och ger den information vi är ute efter. Fördelen med att utföra en pilotstudie är att det hade kunnat ge oss i intervjurollen en vana och säkerhet inför de väsentliga intervjuerna. Det hade i sin tur kunnat skapa en jämnare process.
Vi valde att skicka vår intervjuguide till informanterna innan intervjuerna skulle äga rum vilket vi ansåg som positivt. Vi valde detta på grund av att det är ett känsligt ämne som alla inte är bekväma att tala om. Med detta gav vi våra informanter en möjlighet att bekanta sig med frågorna, skapa sig en uppfattning om vad vi närmare skulle gå in på under intervjun och förstärka att frågorna håller sig till deras professionella position. Vi fick en uppfattning att detta även var uppskattat av våra sex informanter i olika mån. En anledning till detta var också för att styrka informationskravet och samtyckeskravet i de etiska aspekterna, vilket vi gjorde genom att försöka vara extra tydliga med frivilligheten till delaktigheten.
7.2.3 Urval och tillförlitlighet
I sökandet efter informanter valde vi att vända oss till professionella inom LSS- verksamheter som arbetar i nära relation till personer med intellektuella
funktionsnedsättningar. Dessa inklusionskriterier var oberoende av befattning, kön, ålder eller år i yrket. Våra sex informanter var samtliga kvinnor vilket kan ha en påverkan på resultatet för att det motsatta könet möjligen kan ha en annan vardagskunskap utifrån sina representationer i interaktion med samhället. En annan påverkansfaktor kan vara intresset för frågor om sexualitet och sexuella rättigheter informanterna verkade ha, enligt vår uppfattning. Detta i sin tur behöver nödvändigtvis inte vara negativt men kan ha varit en påverkan av resultatet. Påverkan kan delvis vara att resultatet representerar personal med intresse i frågorna och som är i olika mån insatta i ämnet. Det kan också vara på så vis att informanterna intagit en mer liberal syn och därför inte anser sexualitet vara ett tabubelagt ämne. Varför vi fått uppfattningar kring detta är för att vi blivit hänvisade till personal som påvisat ett intresse eller är frispråkiga, anvisandet har skett via personer som själva ansett att de inte hade tillräckligt med kunskap för att medverka i studien.
Målet från början var att få ihop 8–15 informanter till studien för att få en mer bärande empiri. Vi har därav skickat ut förfrågningar om medverkan i studien ett stort antal personer. Som tidigare förklarat var det många som inte hade möjlighet eller inte svarade alls vilket påverkade vårt mål. En anledning vi är medvetna om är att många verksamheter har personalbrist och en prioritering av basala
uppgifter på grund av Corona. Detta eftersom några verksamheter återkopplade med den anledningen. Om vi hade fått tag på fler informanter hade vår insamlade empiri kunnat få större utsträckning och större representation av professionella inom LSS-verksamheter. Detta kan även ha påverkat tillförlitligheten i studiens resultat men vi uppfattar samtidigt att vi uppfyllt vårt syfte då det bärande är att belysa professionellas uppfattningar, vilket har gjorts.
En annan faktor som kan påverka resultatet är att analysen av empirin är gjord och tolkad av oss. Även om vi försökt bibehålla ett neutralt synsätt kan vår
analyserats och tolkats av någon annan hade resultatet möjligtvis kunnat bli annorlunda.