STÄNDIGA DILEMMAN AV
FÖRUTSÄTTNINGAR,
ANSVARSFÖRSKJUTNING OCH
KOMMUNIKATION
HAR PROFESSIONELLA FÖRUTSÄTTNINGAR ATT FRÄMJA
SEXUELLA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED
INTELLEKTUELLA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR?
MOA WIBERG & ÉLENA VALLEJOS
Examensarbete i handikapp- och Malmö Universitet
rehabiliteringsvetenskap, 15 hp, Hälsa och Samhälle
Socialpedagogiskt arbete inom 205 06 Malmö
funktionshinderområdet April 2020
FÖRORD
Vi skulle vilja rikta ett stort tack till informanterna som medverkat i denna
studien, utan er hade det inte varit möjligt. Tack för ert engagemang och för att ni tog er tid att delta. Vi vill även tacka Ida Runge för konkret och konstruktiv handledning som väglett oss genom processens gång.
Till sist vill vi visa vår tacksamhet för vår omgivning som varit väldigt förstående och peppande genom hela examensarbetet, ett extra stort tack till Jeanette Wiberg för din hjälpsamhet och rådgivning.
Élena Vallejos & Moa Wiberg
Malmö 2020-04-20
STÄNDIGA DILEMMAN AV
FÖRUTSÄTTNINGAR,
ANSVARSFÖRSKJUTNING OCH
KOMMUNIKATION
HAR PROFESSIONELLA FÖRUTSÄTTNINGAR ATT FRÄMJA
SEXUELLA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED
INTELLEKTUELLA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR?
ABSTRAKT
Bakgrund: Att sexualitet anses vara ett känsligt ämne kan ha sin grund i historiens påverkansaspekter till var vi befinner oss idag. Personers med intellektuella funktionsnedsättningar position i samhället har utvecklats från segregering till en del av samhället. Därav är det en utsatt grupp av samhället parallellt med ett tabubelagt område. Den svenska utvecklingen inom sexuella rättigheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar och dess tillgodoseende är trots alla framsteg inte på samma nivå som den danska.
Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur professionella som arbetar inom LSS - verksamheter uppfattar sina förutsättningar till att främja sexuella
rättigheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.
Metod: För att kunna besvara studiens syfte har sex stycken semistrukturerade intervjuer utförts med professionella från olika LSS-verksamheter. En tematisk analys utfördes för att kunna organisera empirin och få en mer djupgående
förståelse för den. Teorin om sociala representationer har använts för att analysera och förstå resultatet av studien.
Resultat och analys: Resultatet av studien visade att professionella anser att de har bristande förutsättningar till att främja sexuella rättigheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. De bristande förutsättningarna grundar sig i bland annat okunskap, inaktuell information, personliga värderingar och
bristfällig kommunikation vilket påverkar det gemensamma arbetssättet samt en frågeställning om vem som bär ansvaret.
Diskussion: Professionella inom LSS-verksamheter behöver förutsättningar för att kunna främja de sexuella rättigheterna för personer med intellektuella
funktionsnedsättningar. Detta kan erhållas genom utbildning och kommunikation kring sexualitet för att skapa ett gemensamt arbetssätt, tydligare riktlinjer och acceptans för ämnet. Konfusionen om vem som ska ha ansvaret för utvecklingen kring området påverkar de sexuella rättigheterna för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.
Nyckelord: Professionella, intellektuell funktionsnedsättning, kommunikation, förutsättningar, utbildning, sexuella rättigheter, sociala representationer.
THE DILEMMA OF
PRECONDITIONS, PASSING ON
OF RESPONSIBILITY AND
COMMUNICATION
DO PROFESSIONALS HAVE THE RIGHT OPPORTUNITIES
TO ENCOURAGE SEXUAL RIGHTS FOR PEOPLE WITH
INTELLECTUAL DISABILITIES?
ABSTRACT
Background: That sexuality is considered to be a sensitive subject may have its basis in history’s influence points to where we are today. People with intellectual disabilities position in society have evolved from segregation to a part of the society. Hence, it is a vulnerable group of the society in parallel with a taboo area. Swedish development in the area of sexual rights for persons with intellectual disabilities and its visibility is not at the same level as the Danish one.
Aim: The purpose of this study is to illustrate how professionals working in LSS-organizations perceive their preconditions for encouraging sexual rights for persons with intellectual disabilities.
Method: To answer the purpose of the study, six semi-structured interviews were conducted with professionals from different LSS-organizations. A thematic analysis was executed in order to organize the empiricism and gain a deeper understanding of it. The theory of social representations has been used to analyze and understand the results of the study.
Results and analysis: The results of the study showed that professionals believe that they have inadequate conditions to encourage the sexual rights of persons with intellectual disabilities. The lack of conditions is based on, among other things, ignorance, outdated information, personal values and inadequate
communication which affects the common way of working and a question about who is responsible.
Discussion: Professionals in LSS-organizations need preconditions to be able to encourage the sexual rights of people with intellectual disabilities. This can be achieved through education and communication about sexuality to create a common way of working, clearer guidelines and acceptance of the subject. The confusion about who should be responsible for the development around the area affects the sexual rights for people with intellectual disabilities.
Keywords: Professionals, intellectual disabilities, communication, preconditions, education, sexual rights, social representations.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD ... 2
ABSTRAKT ... 3
ABSTRACT ... 4
1 INTRODUKTION ... 7
1.2 Syfte & frågeställning ... 8
2 BAKGRUND ... 9
2.1 En historisk överblick ... 9
2.2 Danmark 40 år före Sverige ... 10
3 TIDIGARE FORSKNING ... 11
3.1 Sexuella rättigheter ... 12
3.2 Utbildning och förutsättningar ... 12
3.3 Attityder och värderingar ... 13
3.4 Sammanfattning ... 14 4 TEORI ... 15 5 METOD ... 17 5.1 Semistrukturerade intervjuer ... 17 5.2 Urval ... 18 5.2.1 Introduktion av informanter ... 19
5.3 Litteraturundersökning och databaser ... 19
5.4 Tematisk analys och sortering ... 20
5.5 Presentation av transkriberingen ... 21
5.6 Etik ... 21
5.6.1 Information och samtyckeskrav ... 21
5.6.2 Konfidentialitetskrav ... 22
5.6.3 Nyttjandekrav ... 22
6 RESULTAT & ANALYS ... 23
6.1 Utbildning och förutsättningar ... 23
6.1.1 Synen kring utbildning och profession ... 23
6.1.2 Informationens påverkan på förutsättningar ... 25
6.1.3 Personliga värderingar ... 27
6.2 Kommunikation ... 29
6.2.1 Bristen av kommunikation ... 29
6.2.2 Kommunikation mellan personal ... 30
6.2.3 Gemensamt arbetssätt ... 32
6.3 Vem bär ansvaret? ... 33
6.3.1 Professionellas möjligheter till skyldigheter ... 33
6.3.2 Riktlinjer och ansvarsförskjutning? ... 35
6.4 Sammanfattning av resultat ... 36
7.1 Resultatdiskussion ... 37
7.2 Metoddiskussion ... 39
7.2.1 Förförståelse ... 39
7.2.2 Genomförande ... 40
7.2.3 Urval och tillförlitlighet ... 41
7.3 Vidare forskning ... 42
8 REFERENSER ... 43
9 BILAGOR ... 46
9.1 BILAGA 1: Intervjuguide ... 46
1 INTRODUKTION
Personer med intellektuella funktionsnedsättningar har genom tiderna
stigmatiserats, kontrollerats och avsexualiserats i samhället (Löfgren-Mårtensson 2005). En intellektuell funktionsnedsättning innebär att personen i olika grader kan ha svårigheter att förstå sina egna och omgivningens känslor, vilket beror på om personen har en lindrig, måttlig eller svår grad av intellektuell
funktionsnedsättning (Löfgren-Mårtenson 2009).
I grunden är alla människor sexuella varelser vilket kan yttra sig mer eller mindre från person till person, detta gör det till ett ämne med stor betydelse fastän det är känsligt. Sexualitet är ett brett begrepp och kan benämnas genom reproduktion och sexuell läggning. Men sexualitet borde ses genom flera termer såsom identitet, närhet, lust, förhållande och rättigheter (Knutagård 2016). Att tala om sex kan vara ett känsligt ämne, ger en känsla av förbjudenhet och obekvämhet hos många vilket till och med kan benämnas som tabu. Sexualitet i kombination med en funktionsnedsättning kan anses ännu mer tabu då det är något som känns främmande. Utomstående kan få fördomar om vad som är ett normalt och
onormalt sexliv och det blir lättare att ignorera sexualiteten hos personer som har en funktionsnedsättning (Bahner 2016).
En person som har en intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårigheter i det sociala livet och att förstå de sociala regler och samspel som finns. Det gäller även kärleksrelationer och hur dess samspel fungerar (Habiliteringen 2016). Att
sexualitet anses som ett centralt livsområde för de allra flesta människor, och är en rättighet, kan ses i ett utdrag nedan ur folkhälsomyndigheten (2018). Det är därför ännu viktigare att arbeta för hur man ska främja personers med
intellektuella funktionsnedsättningar rätt till sexualitet.
“Området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter omfattar hela befolkningen och genom människans hela liv. Det är ett område med betydelse för varje människas självkänsla, nära relationer och
välbefinnande, oavsett ålder, funktionsförmåga, kön, könsidentitet eller könsuttryck och är en av hälsans
bestämningsfaktorer.” (Folkhälsomyndigheten 2018).
Folkhälsomyndigheten menar på att hela befolkning har rätt till sexualitet, vilket inkluderar även personer med en intellektuell funktionsnedsättning. De menar på att sexualitet är en rättighet som alla människor har rätt till utan fördomar, diskriminering, tvång eller våld (Folkhälsomyndigheten 2018). Professionellas brist på kunskap kring sexualitet gör att dessa rättigheter möjligtvis inte kan ge personer med intellektuella funktionsnedsättningar de förutsättningar som de kan behöva även om detta är en rättighet (Löfgren-Mårtenson 2005).
Exkluderingen och utsattheten av personer med intellektuella
funktionsnedsättningar började redan i skolåldern och kan ses än idag, då ouppfyllda krav leder till att personen blir satt i särklass. Förr medförde denna kategorisering av samhällets medborgare att personerna blev sedda som “sinnesslöa klienter” som inte hade några rättigheter. De uteslöts från
Senare kan man se att de blivit ”medborgare” med samma rättigheter som alla andra (Barrow 2012).
Föräldrar till personer med en intellektuell funktionsnedsättning kan vara
överbeskyddande även om personen är vuxen, vilket vidare har varit ett fenomen som till viss del förts över till professionella. Att personal inte uppmärksammar sexualiteten hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar har medfört att deras sexualitet kan bli osynlig. (Knutagård 2016). Professionella har en viktig och nära roll till många personer med en intellektuell funktionsnedsättning, bland annat med att ge de verktyg och erfarenheter som personen behöver för att kunna göra egna beslut. Att de professionella inte bara ignorerar personens, med en intellektuell funktionsnedsättning, sexualitet utan även se de som oförmögna till sin sexualitet kan begränsa personen i sin sociala och personliga utveckling (Swango-Wilson 2008).
1.1 Problemformulering
Swango-Wilson (2008) visar på att personer med intellektuella
funktionsnedsättningar befinner sig i en livssituation där det finns ett beroende av andras stöd. Det är personer runt omkring som har ett ansvar att se till så de får sina rättigheter tillgodosedda. Professionella är en stor del i dessa personernas vardag och avgörande för vad som lyfts fram i vardagen. Kulick & Rydström (2015) visar på att professionella i Sverige känner en osäkerhet gällande att hantera situationer kring sexualitet och personer med intellektuella
funktionsnedsättningar, på grund av rädslan att göra fel. De visar även att denna osäkerhet och rädsla leder till att professionella hellre blundar för faktumet och deras sexualitet och inte agerar alls.
Löfgren-Mårtenson (2005) visar på att brister av kunskap inom ämnet begränsar professionellas arbete till att främja de sexuella rättigheterna som personer med intellektuella funktionsnedsättningar har. Precis samma rättigheter som alla andra. Lukkerz (2014) visar även på brister i utbildning kring ämnet, och dess negativa effekter på det praktiska arbetet med att hjälpa personer med intellektuella funktionsnedsättningar.
Vår tanke med denna studie är att få en uppfattning om vad det är för
förutsättningar professionella har för att främja sexuella rättigheter hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Vi är även intresserade av att lyfta deras tankar kring sina förutsättningar och var vi befinner oss i dagens samhälle inom området. Kan vi ta oss förbi den förtryckta historien? Är de professionellas förutsättningar tillräckliga?
1.2 Syfte & frågeställning
Syftet med studien är att belysa hur professionella som arbetar inom LSS-verksamheter uppfattar sina förutsättningar till att främja sexuella rättigheter bland personer med intellektuella funktionsnedsättningar.
• Hur beskriver professionella sina möjligheter och hinder att ge stöd för att kunna främja brukarnas sexuella rättigheter?
• Hur beskriver professionella sina förutsättningar att arbeta med sexuella rättigheter utifrån ett organisatoriskt och kunskapsmässigt perspektiv?
2 BAKGRUND
I detta avsnitt kommer vi att presentera hur man har sett på sexualitet kopplat till intellektuella funktionsnedsättningar utifrån en historisk överblick. Vi kommer bland annat beskriva hur synen kring sexualitet förändrats genom tiderna och vad som ligger till grund för det nutida samhället. Därefter beskriver vi hur det kan se olika ut i olika länder, och i detta fallet visar vi en jämförelse mellan Sverige och Danmark.
2.1 En historisk överblick
Att sexualitet ses som ett känsligt ämne kan grunda sig i den syn som var
dominerande inom kristendomen på 1800-talet (Knutagård 2016). I det dåvarande synsättet var all sexualitet som inte var inom det “välsignade centrumet” en synd. Det välsignade centrumet inkluderade sexuell aktivitet mellan heterosexuella gifta parter i reproduktivt syfte men det optimala var att leva helt i celibat (a.a.).
Utanför majoritetssamhället ansågs all sexuell aktivitet som orätt, exempelvis ansågs onani vara en sjukdom och ge symtom såsom blekhet, ostadig blick och skygghet (Löfgren-Mårtenson 2013).
Under 1800-talet och in på 1900-talet benämndes personer med intellektuella funktionsnedsättningar bland annat som “sinnesslöa”, “idioter” och “efterblivna” (Engwall & Larsson 2012). “De sinnesslöa” sågs under den tiden som antingen översexuella och okontrollerbara, eller som asexuella och som eviga barn (Löfgren-Mårtenson 2013). I början av 1930-talet var den socialpolitiska tankevärlden att segregera och socialt kontrollera personer med intellektuella funktionsnedsättningar (Lindqvist 2016). Segregeringen hanterades genom att det byggdes stora institutioner där de så kallade “sinnesslöa” placerades. Detta var samhällets sätt att kontrollera reproduktionen och sociala problem som då
kopplades till personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Tanken med att kontrollera reproduktionen hos dessa personer var att de ansågs ha “sämre gener”, och därmed skulle det minska sociala problem. Institutionerna hade en enkönad indelning och den utsatta gruppen blev distanserade från samhället (Löfgren-Mårtenson 2005). Personerna med en intellektuell funktionsnedsättning som blev intagna på institutionerna ansågs vara översexuella på denna tid. Via institutioner skulle de då bli avsexualiserade för att stämma överens med samhällets normer, vilket man trodde kunde ske med hjälp av regler kring uppförande och språkbruk (Engwall 2004). År 1934 infördes en steriliseringslag som sedan upphörde år 1975. Under dessa år var det många personer med intellektuella
funktionsnedsättningar som tvångssteriliserades. Detta på grund av det dåvarande synsättet om att deras sexuella drifter var gränslösa, sexuellt opålitliga och ur ett rashygieniskt perspektiv (Nordeman 2011).
De olika synsätten om funktionsnedsättning och sexualitet som varit i historien, har lett till att personer med funktionsnedsättningar genom tiderna haft svaga rättigheter i allmänhet. Funktionshinderspolitiken tog en ny riktning under 1960-talet där integrering och normalisering blev mer centralt. De nya inriktningarna syftade till större hänsyn gällande personer med funktionsnedsättningar och integrering i flera livsområden som bland annat inom utbildning, och på
arbetsmarknaden. Det var även en strävan efter jämlikhet och vände riktning till samhälleliga brister istället för individers funktionsnedsättningar (Engwall & Larsson 2012). Under 1990-talet togs det ett ännu ett kliv mot den nutida funktionshinderpolitiken, och eftersträvade full delaktighet och jämlikhet i
samhället även för personer med funktionsnedsättningar (a.a). Rättighetslagen, Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), trädde i kraft år 1994 och var ett led i att utveckla de medborgerliga rättigheterna för bland annat personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Lagen ska främja
jämlikhet och ge en möjlighet att kunna leva som andra, med goda levnadsvillkor (Lindqvist 2016). LSS ger en möjlighet för personer med funktionsnedsättning att ansöka om insatser och stöd för att i den mån det går kunna “leva som andra” trots en funktionsnedsättning. Genom insatser och stöd enligt LSS kan ökningen
av förutsättningar för personer med funktionsnedsättningar leda till ett självständigt liv och att ha en ökad livskvalitet (Bahner 2016).
Professionella som arbetar med personer med intellektuella
funktionsnedsättningar arbetar efter LSS riktlinjer för att främja deras rättigheter (Knutagård 2016). Inom LSS uttrycks inte specifikt rättigheterna till sexualitet, och hur de ska tillgodoses är inte specificerat framskrivet i lagen (Bahner 2016). Rättigheterna kan kopplas till personligt stöd och livsbetingelser som beskrivs i första punkten av de nio punkter LSS har för att förstärka rättigheterna
(Knutagård 2016), 9§ LSS ‘rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder’(1993:387). Dessa livsbetingelser kan tolkas och kopplas samman med sexualitet och att det krävs samma kompetens inom
området som i andra livsområden (Knutagård 2016). Brister och oklarheter kring riktlinjer för professionella inom funktionshinderområdet leder till en osäkerhet kring hur främjandet av de sexuella rättigheterna ska tillgodoses (Löfgren-Mårtenson 2005).
Den förändrade synen på personer med funktionsnedsättningar har nu sin grund i att ha samma rättigheter som alla andra. Sveriges funktionshinderspolitik har därefter även en bas i mänskliga rättigheter och i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (SÖ 2008:26) som Sverige är juridiskt bunden till sedan år 2009. Sverige har ratificerat konventionen, vilket tyder till att den svenska lagstiftningen ska harmoniera med de rättigheterna som ingår och gäller då även LSS (Bahner 2016). Konventionen vänder sig även till att personer med funktionsnedsättningar ska ha samma förutsättningar inom sexuell och reproduktiv hälsa som andra (SÖ 2008:26). Rättighetslagarna, konventionerna och den sexuella frigörelsen genom tiderna har lett till en stor samhällsförändring i synen på sexualitet för personer med intellektuella funktionsnedsättningarna och bildat en bas för hur det ser ut idag. I det nutida samhället finns en större öppenhet i sexuella frågor, och i större utsträckning (Nordeman 2011). På senare år har det även öppnat ett synsätt mer riktat till könstillhörighet och sexuell läggning, samt öppnat synen för att personer med intellektuella funktionsnedsättningar också har en sexualitet precis som alla andra (Knutagård 2016). Trots ett mer öppet synsätt gällande sexualitetsfrågor och intellektuella funktionsnedsättningar finns det fortfarande spår av den tabu som under historiens gång varit kopplat till ämnet och den utsatta gruppen (Nordeman 2011).
2.2 Danmark 40 år före Sverige
I Kulicks & Ryströms (2015) bok Loneliness and its opposite - sex, disability, and the ethics of engagement har de kartlagt komplexiteten mellan bland annat
offentligt och privat, sex och kärlek, arbete och intimitet kopplat till intellektuella funktionsnedsättningar. Boken gör jämförelser mellan Sverige och Danmarks förutsättningar att främja sexualitet för personer med bland annat intellektuella
funktionsnedsättningar. Deras forskning kan vara relevant att lyfta och koppla till vår studie då Danmark och Sverige är geografiskt nära och delar ett gemensamt synsätt om mycket inom välfärdssystemet. Trots mycket likheter lyfter Kulick & Rydström (2015) stora skillnader inom just synen och arbetet kring sexualitet och personer med intellektuella funktionsnedsättningar.
Kulick & Rydström (2015) lyfter fram Danmarks framgång och förhållningssätt kring personer med intellektuella funktionsnedsättningar och sexualitet.
Danmarks motsvarighet till LSS lyfter inte heller upp sexualitet men det finns utarbetade vägledningar, metoder och utbildningar kring sexualitet inom funktionshinderområdet. Kulick & Rydström (2015) visar på att Danmarks funktionshinderrörelse tidigt har lyft frågor kring sexualitet vilket har lett till ett synliggörande för sexuella drifter hos personer med intellektuella
funktionsnedsättningar. Diskussionen kring sexualiteten för personer med
intellektuella funktionsnedsättningar har lett till att den danska socialstyrelsen och aktörer inom området agerat och utvecklat sexuella rättigheter för den utsatta gruppen, samt riktlinjer för främjandet av dessa rättigheter. Utvecklingen har resulterat i stora förutsättningar och riktlinjer för att varje verksamhet inom funktionshinderområdet kan utforma policys anpassade efter verksamheten, och även att individanpassa för önskad sexuell drift. Policyn finns även till
professionellas fördel i deras arbete med att främja de sexualla rättigheterna.
Kulicks & Rydströms (2015) jämförelser mellan Sverige och Danmark påvisar bland annat att det finns riktlinjer/policys som ger förutsättningar och vägledning för professionella att hantera och främja sexualiteten hos personer med
intellektuella funktionsnedsättningar, vilket inte finns i Sverige. De visar även att professionella inom området i Sverige känner en osäkerhet kring hanterandet av sexualitetsfrågor och bär en känsla av rädsla att göra fel. Författarna menar på att dessa känslor är förknippade med att sexualitet fortfarande anses som känsligt och personligt men också på grund av de bristande riktlinjer. I jämförelsen med
Danmark visar de på att Sveriges diskussioner kring sexualitetsfrågor hamnar på en abstrakt nivå då de inte har bidragit till några riktlinjer, men diskussionerna finns. Professionella inom funktionshinderområdet i Danmark har motsatta tankar än de i Sverige. De menar på att den som inte agerar och hantera situationer kring området gör fel (Kulick & Rydström 2015).
3 TIDIGARE FORSKNING
Efter att ha läst mycket litteratur kring professionella som arbetar med personer med intellektuella funktionsnedsättningar och sexualitet, har vi valt att fokusera på tre teman. Det första är forskning som hänvisar till varför personer med
intellektuella funktionsnedsättningar inte haft några sexuella rättigheter, och är en utsatt grupp. Det andra temat är om utbildning och förutsättningar, som inkluderar vilken utbildning personal fått och inte fått inom sexualitet. Vad utbildningen har gett den professionella för förutsättningar i sitt arbete kring sexualitet eller vad de i den tidigare forskningen hittat skulle kunna ge för förutsättningar. Det tredje temat är professionellas attityder och värderingar kring sexualitet, och vad det har för inverkan på arbetet med personer med intellektuella funktionsnedsättningar.
3.1 Sexuella rättigheter
I Löfgren-Mårtensons (2005) studie ”Får jag lov?” om sexualitet och kärlek i den nya generationen unga med utvecklingsstörning tar hon upp att personer med intellektuella funktionsnedsättningar tidigare inte haft några sexuella rättigheter. De har tillhört en utsatt grupp som blivit mer utsatta för sexuella övergrepp än andra grupper. Detta till viss del på grund av personers, med intellektuella funktionsnedsättningar, bristande förståelse för sexualitetens delar och den ofta utsatta livsstilen där många människor är involverade. Uppmärksammandet av detta har lett till att personerna istället överbeskyddas när de visar tecken på sexualitet och deras chans till sexuella rättigheter minskar drastiskt.
Löfgren-Mårtenson (2013) säger även i sin bok Sexualitet att sexuella
rättigheter internationellt kopplas till jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta för att det kan vara stor skillnad mellan könen, och kvinnors sexuella rättigheter behöver stärkas kring sex och preventivmedel. Hon vill däremot påpeka att sexuella rättigheter inte har enbart med jämställdhetsfrågor att göra, och inte bara bland u-länder, utan att det är en fråga som inkluderar alla.
3.2 Utbildning och förutsättningar
Löfgren-Mårtensons (2005) påvisar att det finns aspekter bland professionella som visar att det finns en brist av utbildning kring sexualitet. Hon hänvisar till att personer med en intellektuell funktionsnedsättning kan anses ha ett avvikande sexuellt beteende men att det i själva verket inte är mer annorlunda än någon annans. Det som däremot skiljer sig åt är att de personerna i stor utsträckning inte fått information som alla andra får, och på den nivå som skulle passa individen. Den information som framgår inkluderar det grundliga som till exempel
reproduktion, men även information angående preventivmedel, kärlek, njutning och sexuella rättigheter hade behövts. Vidare i studien visade hon även på att de professionella behöver vägledning i sitt arbete kring sexualitet kopplat till sociala interaktioner.
Lukkerz (2014) påvisar i sin studie liknande resultat som Löfgren-Mårtenson (2005) gör i sin. Att personal behöver öka sin kompetens kring sexualitet för att ge bättre förutsättningar inom området för personer med intellektuella
funktionsnedsättningar. Lukkerz (2014) visar däremot även på att professionella som anses ha erfarenhet och kompetens kring sexualitet ändå kan känna sig ensamma i rollen att lösa problem som kan anses vara komplicerade. Personer som han intervjuat har ingen stabil grund att stå på kring teorier och material i ämnet vilket de intervjuade kan känna att de velat ha i form av till exempel
styrdokument. En rädsla hos de intervjuade är även att bli för privata och inte veta hur situationer ska hanteras även om kunskapen finns. Men även att den generella uppfattningen kring sexualitet är de biologiska aspekterna, och att ungdomar med en intellektuell funktionsnedsättning är i behov av mer vardagskunskaper och professionella är i behov av mer vägledning (Lukkerz 2014).
Schaafsma m.fl (2014) visar på att utbildning kring sexualitet är viktigt för professionella som arbetar med personer med en intellektuell
funktionsnedsättning. Men för att kunna ge bästa möjliga förutsättningar att kunna ta till sig kunskapen, och kunna praktisera den, bör sexualitet först bli mer
accepterat. Detta då studien visade att de värderingar och normer som personalen hade gällande sexualitet hämmade deras kunskapsintag.
I en kvalitativ studie av Pebdani (2016) påvisar hon att personliga faktorer har inverkan hos professionella som arbetar med personer med en intellektuell
funktionsnedsättning. Men det har inte framkommit att det har något att göra med professionellas ålder och kön. Pebdani (2016) säger däremot att personer som har någon närstående som har en intellektuell funktionsnedsättning har större
acceptans för allas rätt till sexualitet. Även att utbildning som ges i verksamheter kring sexualitet har en inverkan på professionellas attityder, att de blir mer positiva kring sexuella rättigheter för de med en intellektuell
funktionsnedsättning.
3.3 Attityder och värderingar
Bristen på utbildning har visat sig av Lukkerz (2014) och Wilson & Frawley (2016) att professionella kan få ett negativt synsätt på de med en
funktionsnedsättning. Detta för att professionella använder sig av sina privata åsikter. Fortsättningsvis påvisar Wilson & Frawley (2016) i sin forskning att personal kände sig oförberedda kring frågor och vägledning om sexualitet, även om utbildning erhållits. Svårigheten kunde identifieras genom att professionella inte kunde implementera det de lärt sig från utbildning till arbetet. Detta ledde till att de professionella istället utgick från sina personliga tankar och värderingar i arbetet.
Swango-Wilson (2008) visar även på i sin studie, som handlar om professionellas attityder angående sexualitet gentemot personer med intellektuella
funktionsnedsättning, att brukarna behöver vägledning. De professionella i studien yttrade att de ansåg det vara olämpligt för personer med intellektuella funktionsnedsättningar att få uttrycka sin sexualitet. Swango-Wilson (2008) vill därav normalisera synen på sex för att kunna öka utbildningens effekt, så att personer med intellektuella funktionsnedsättningar har mer stöttning från personalen kring sina sexuella rättigheter. Detta då personalen har en stor
inverkan i livet hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar, och är de som hjälper dem att fungera som medborgare i samhället. Studien visar då på att utan en positiv attityd är det inte lämpligt att utbilda profesionella inom sexualitet då de inte tagit till sig det.
Meanley-Tavares & Gavidia-Payne (2012) studie visar däremot på att utbildning för professionella kring sexualitet för personer med intellektuella
funktionsnedsättningar kan ge en positiv inställning, och då både löna sig för professionella och brukare. I den studien framgick det att de medverkande,
särskilt de äldre som haft ett mer negativt synsätt, blev positivare efter målinriktad utbildning kring sexualitet.
Professionella inom funktionshinderområdet kan ha många skilda meningar hur sexuella rättigheter ska hanteras. I en kvalitativ studie av Gilmore & Chambers (2010) om professionellas attityder kring sexualiteten för personer med en intellektuella funktionsnedsättningar påvisades att de profesinella generellt hade en positiv syn. Personerna som svarat på enkäterna i studien hade däremot synpunkter på hur sexuella rättigheter för de med en intellektuell
funktionsnedsättning skulle se ut och hur de uppfattade att den såg ut. De ansåg att män med en intellektuell funktionsnedsättning hade mindre självkontroll när det gällde att uttrycka sin sexualitet. Samt att det kunde förekomma mer negativa reaktioner om kvinnor med en intellektuell funktionsnedsättning involverade sig i sexuella situationer jämfört med män. Även i jämförelse med kvinnor som inte
hade en intellektuell funktionsnedsättning var det mer accepterat att uttrycka sin sexualitet (Gilmore & Chambers 2010).
Kulicks & Rydströms (2015) forskning, som tidigare nämnts, jämför Sveriges och Danmarks sätt att arbeta med personer som har bland annat har intellektuella funktionsnedsättningar. Där visar de på att i Sverige har man en frånvaro av seriösa diskussioner om sex och samlevnad på grund av att det är känsligt att prata om ämnet. Detta medför att professionella istället använder sig av sin egen moral och egna värderingar för att lösa problemen som uppstår i samband med
sexualitet. I studien påvisades det även att professionella i Sverige hanterade sexuellt beteende hos de med en funktionsnedsättning på ett av tre olika sätt. Det första är att ignorera det faktum att personen har eller vill ha någon form av sexualitet och därav förhindra personens rätt till sexualitet. Det andra sättet är att sexualiteten hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar blir
disciplinerat på grund av att professionella känner sig obekväm i de situationerna. Eller det tredje sättet där personen som uppvisat ett sexuellt beteende blir skickad vidare till andra professionella, vilket ofta resulterar i att det sedan blir ignorerat då ingen vill ta tag i “problemet” (Kulick & Rydström 2015).
3.4 Sammanfattning
Sammanfattningsvis kunde den tidigare forskningen leda oss till tre områden som är relevanta för vår studie. Det första området som visats ovan är sexuella
rättigheter som vi enbart kunde finna en relevant empiri från Löfgren-Mårtenson då annan empiri antingen hänvisar till olika studier av henne, eller inte var relevant för denna studie. Det andra området, utbildning och förutsättningar, visade på en generell brist kring sexualitet för professionella som arbetar med personer som har en intellektuell funktionsnedsättning. Även att professionella som har utbildning eller liknande, trots sin kunskap kunde känna sig osäker när situationer uppstår. I studien av Pebdani (2016) kunde det ses att utbildning gav bättre attityder kring sexuella rättigheter för professionella som arbetar med personer som har en intellektuell funktionsnedsättning. Hon påvisade även att det var upp till de professionella att inte basera sitt arbete på sina egna värderingar, vilket leder oss till det sista området som är attityder och värderingar. I det sista området framgick det att professionella ofta tar till sina egna värderingar när de känner sig osäkra. I studien av Gilmore & Chambers (2010) påvisas en generellt positiv syn kring sexualiteten hos personer med en intellektuell
funktionsnedsättning av professionella. Professionella anser sig vara accepterande men i studien kan de påvisas att vissa inte accepterade att alla kön uttrycker sig lika fritt. Det visar på en restriktion i främjandet av sexuella rättigheter hos personer med en intellektuell funktionsnedsättning. Skillnad på vad som är positivt och främjande är relevant för vår studie då vi är intresserade av professionellas uppfattningar och att de kan variera.
Den tidigare forskning som presenterats är relevant att lyfta i vår studie för att skapa en överblick av vad liknande forskning, kopplat till vårt syfte, påvisat. I den tidigare forskningen framgår det bland annat professionellas, inom
funktionshinderområdet, syn på utbildning inom sexualitet vilket även har en liknelse med detta examensarbetet. De givna studierna i detta avsnittet riktar sig till professionellas syn på deras förutsättningar att arbeta med personer med intellektuella funktionsnedsättningar och sexuella rättigheter samt hur detta bör tillämpas. Ett annat tydligt mönster som genomsyrar den tidigare forskningen är kopplad till personliga värderingar, attityder och hur professionella ser på sexuella
rättigheter. Dessa olika resultat och perspektiv som framgått anser vi relevanta för att skapa ett perspektiv kring vårt syfte och inriktning i detta examensarbetet. På grund av att vi vill jämföra den tidigare forskning med det som sägs av
informanterna så har vi valt att exkludera litteratur, forskning och böcker som är äldre än år 2005. Vår studie utförs år 2020, och därav är nutida forskning mest relevant för att få ett så rättvist perspektiv som möjligt på hur professionella ser på främjandet av sexualitet för personer med en intellektuell funktionsnedsättning.
4 TEORI
För att kunna få en större förståelse för hur professionella kan ha olika uppfattningar kring sina förutsättningar i arbetet med sexuella rättigheter och personer med intellektuella funktionsnedsättningar, behövs det ett perspektiv att sätta in det i. Genom att använda oss av teorin om sociala representationer kan vi närma oss informanternas synsätt och tankesätt gällande sexualitetens roll i deras arbete. Teorin blir ett stöd för att förstå och jämföra de olika verklighetsbilderna informanterna har kring samma fenomen, i detta fallet sexualitet.
Teorin om sociala representationer är utvecklad av Serge Moscovici som
inspirerats av Émile Durkheims Teori om kollektiva representationer. Durkheims utgångspunkt kopplas till de sociala konstruktionerna som samhället är uppbyggt av, vilket i sin tur bildar representationer. De kollektiva representationerna är en sammansättning av många faktorer som ligger till grund för det sociala samspelets utspelande. En påverkande faktor kan vara kulturella ideal och normer.
Sammansättningen av påverkansfaktorer utvecklas till en sanning och en
verklighetsbild i ett kollektiv. Durkheim talar om kollektiva representationer som bestående och oföränderliga (Moscovici 2000). Olika sociala fenomen i samhället kan stärka bandet mellan individer såsom religion, sjukdom, fara och epidemier. Dessa fenomen bidrog till att individer fick en form av kollektivt tänkande och gemensamma tankeformer. De kollektiva representationerna ansåg Durkheim bli homogen på grund av att alla individer i en särskild grupp med de band de skapat av olika fenomen börjat agera och tänka liknande. Denna teorin ligger till grund för Moscovicis senare utvecklade teori om sociala representationer (Chaib & Orfali 1995).
Teorin om sociala representationer handlar om att människor i interaktion med andra bildar en verklighetsbild, och en vardagskunskap som skapar en förståelse för människan och dennes omvärld (Chaib & Orfali 1995). Människans
verklighetsbild påverkas av de sociala och kulturella i världen runt omkring denne. Teorin baseras på att människor tillsammans bildar en verklighetsbild baserat på representationer och fenomen. Fenomenet kan förklaras som specifikt kulturellt men som oftast inte observeras hos individen, utan är undermedvetet. Det relaterar till ett speciellt sätt för en individ att förstå och sedan att
kommunicera. Genom detta skapar individen en verklighet och “common sense”. “Common sense” är ett uttryck som används i samband med att representationerna möter sociala interaktioner mellan människor, och kan även benämnas som
vardagskunskap. Denna vardagskunskap blir ett “verktyg” för personer att orientera sig i sin sociala omvärld. Vardagskunskapen påverkas av principer, värderingar och normer vilket är en påverkande faktor till människors handlingar, agerande och tolkningar (a.a).
All personal har olika erfarenheter och värderingar angående hur sexuella rättigheter ska främjas på LSS-verksamheter. Detta innebär att personalen har olika representationer kring fenomenet och därav handlar olika i arbetet kring sexualitet. I interaktionen och kommunikationen som sker mellan personal
förmedlar de sina olika verklighetsbilder kring fenomenet för att försöka uppnå en gemensam “common sense”. Våra informanter kommer från olika kommuner och verksamheter och genom att använda oss av sociala representationer får vi en större förståelse hur deras verklighetsbilder ser ut. Detta kan ge perspektiv på deras resonemang och uppfattningar.
Inom teorin om sociala representationer äger varje individ en makt att skapa ny kunskap och påverka den verklighetsbild och vardagskunskap som bildas i sociala sammanhang (Moscovici 1995). För att få en förståelse till ny kunskap som individen har införskaffat eller reagerat på i sin omgivning görs en
förankringsprocess eller objektifiering, som är två viktiga begrepp inom de sociala representationerna. En förankringsprocess innebär att individen förankrar den nya kunskapen eller intrycket till ett redan bekant sammanhang. Objektifiering
innebär att individen istället tar den nya kunskapen eller intrycket och omvandlar det till något konkret så att detta blir en bekant kontext (Chaib & Orfali 1995).
Moscovici anser att kommunikation har en stor roll i de sociala
representationerna, detta då det är grundläggande i de utbyten och interaktioner som sker mellan individer som skapar omvärlden. Kommunikation är förknippat med sociala tillhörigheter och sociala inflytande som har betydelse för de
intellektuella systemets utveckling (Jodelet 1995). En förståelse för detta kan ges genom den triangulära relationen som sker genom kommunikation och förändring mellan två eller flera parter i förhållande till ett inbillat, fysiskt, socialt eller symboliskt objekt (Chaib & Orfali 1995). Med hjälp av den triangulära relationen kan vi genom informanternas svar få en förståelse hur de uppfattar sitt stöd från annan personal och verksamheten kring frågor om sexualitet. Även vilket utbyte de ser att de kan få av andra parter och hur de genom att kommunicera kring objektet har vidare inflytande på det sociala arbetet kring sexualitet för personer med en intellektuell funktionsnedsättning.
De sociala representationerna påverkar även människors handlingar och agerande omedvetet, men kan också medvetet ge en individ en förståelse som kan kopplas till den kulturella inverkan. Detta ger en form av orientering hur en människa kan namnge och känneteckna olika händelser i dennes vardag, även hur sådana
händelser ska tolkas, hur ett beslut utifrån det ska fattas och sedan tas ställning för eller försvaras (Jodelet 1995). Tankar och föreställningar är det som präglar de sociala representationerna. Det härstammar från ett allmänt vetande som likaväl kan kopplas till vetenskap eller politik, som till religion eller myter. Detta kännetecknar vardagskunskapen individen besitter (Moscovici 2000). Genom att ta fasta på informanternas vardagskunskaper om sexualitet kan vi med stöd i teorin om sociala representationerna närma oss deras resonemang och skilda tankar i deras svar.
Teorin om sociala representationer har i syfte att skapa en förståelse för att förstå människors omvärld i ett nutida läge (Lukkerz 2014). Vi har valt att använda teorin som ett hjälpmedel att analysera den insamlade empirin för att skapa en förståelse av de uppfattningar och erfarenheter informanterna berättar om. Teorin om sociala representationer kan bidra till en förståelse och kartläggning av
informanternas vardagskunskap. Den kan även ge perspektiv på skilda tankar och föreställningar om sexualitet och informanternas olika förutsättningar i arbetet med personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Teorin kan även vara ett verktyg för oss att få perspektiv på den sociala kontext de professionella befinner sig i. Genom denna teoribildning kan vi då få en förståelse av informanternas vägledning i hanterandet och befinnandet i deras arbetssituation kring sexualitet och personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Därigenom teoretiseras empirin i riktning att besvara examensarbetets syfte och frågeställningar.
5 METOD
För att besvara syftet i denna studie har vi valt att göra en kvalitativ studie. Enligt Bryman (2016) är kvalitativ forskning ett bra val när syftet och studien tar sitt ursprung i ord, uppfattningar och mer erfarenhetsbaserad empiri. En kvalitativ metod kan vara mer passande för att samla empiri när studiens syfte riktar sig till att lyfta egna uppfattningar, erfarenheter och synvinklar på ett visst fenomen. Vi intresserar oss i professionellas eget perspektiv för arbetet kring sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar vilket ledde oss in på en kvalitativ form.
I detta avsnittet beskriver vi närmare hur vi gått tillväga under examensarbetet från början till slut. Vi kommer beskriva vilken kvalitativ forskningsmetod vi valt, varför vi valt den och hur vi använde oss utav den. Vi kommer även beskriva vem studien vänt sig till och en övergripande presentation om våra informanter. Sedan kommer vi gå vidare till hur genomförandet av analysarbetet sett ut och vad vi använt för metod till det.
5.1 Semistrukturerade intervjuer
Empirin till detta examensarbetet består av sex semistrukturerade intervjuer som har spelats in, transkriberats och analyserats. Bryman (2016) beskriver
semistrukturerade intervjuer som flexibla, följsamma och djupgående. Denna intervjumetoden ger informanten möjlighet att forma sina svar utifrån egna erfarenheter, uppfattningar och synsätt samt att intresset av intervjun belyser informantens perspektiv. Semistrukturerade intervjuer ger möjlighet för intervjun att ta olika riktningar beroende på informantens svar och erfarenheter, på grund av den flexibla strukturen. Då vi är intresserade av att belysa professionellas
uppfattningar, väger deras ord mycket tyngd i empirin som samlas in och därför ledde det till valet av semistrukturerade intervjuer. Med hjälp av denna typ av metod finns möjligheten att belysa deras ord och låta informanten styra sina svar själv med hjälp av sina uppfattningar. Semistrukturerade intervjuer ger en möjlighet till att anpassa intervjun utifrån de svar vi får.
Innan intervjuerna utfördes, utformades en intervjuguide med sju öppna frågor som kopplar intervjuerna till examensarbetets teman. Alvehus (2019) beskriver fördelen med att vara sparsam med frågor i intervjuguiden då fokuset under intervjun inte bör falla på att få svar på alla frågor utan låta informantens svar forma intervjun. På så sätt ger det större utrymme för följdfrågor kopplat till informantens svar i studiens intresse, detta i sin tur kan leda till en mer djupgående empiri. Frågorna i intervjuguiden behöver inte heller ställas i den ordningen de står i, utan kan anpassas under intervjuns gång i relevans till informantens svar. Vi valde att skicka intervjuguiden till informanterna innan intervjun skulle äga rum på grund av informantens bekvämlighet. Som tidigare
nämnt är sexualitet ett känsligt ämne, och genom att informanten kunde bekanta sig med frågorna innan så får de en mer ingående bild av vad intervjun kommer handla om.
På grund av den rådande pandemin som orsakas av viruset Corona har vi valt att göra intervjuerna via telefon på grund av den stora smittorisken. Detta är även folkhälsomyndighetens rekommendationer, och därav har vi valt att följa det. Bryman (2016) beskriver vissa nackdelar med telefonintervjuer. Det är bland annat lättare för informanten att avsluta en telefonintervju i jämförelse med en intervju som sker ansikte mot ansikte. Det kan även vara svårare att utföra längre intervjuer via telefon samt att det kan utgöra vissa svårigheter med att avläsa gester som informanter kan göra i from av minspel eller obehagskänslor. Bryman (2016) beskriver även vissa fördelar med telefonintervjuer. Dels menar han på att det är en effektiv metod samt att informanterna kan vara mer bekväma att uttrycka de uppfattningar det har vilket kan vara till vikt i den empiri som samlas in. Detta väger även upp för att intervjuerna möjligtvis kan bli kortare men också ge mycket och viktig information även i en kortare intervju.
Intervjuerna spelades in via en av våra mobiltelefoner som sedan fördes över på en extern hårddisk och på ett USB-minne. Vi valde att spela in för att sedan kunna transkribera intervjuerna för att inte missa eller minska risken för förvrängning, att något glöms bort eller omedvetna tolkningar. Bryman (2016) beskriver att inspelning av kvalitativa metoder nästan kan ses som obligatoriskt. Genom att spela in och transkribera underlättar noggrannheten i analysen, minskar tolkningar och underlättar för minnet. Det är också en fördel för informanten då det minskar risken att bli tolkad fel eller förvrängd. Inspelning och transkribering ger även tydligt material att analysera (Bryman 2016).
5.2 Urval
Vi använde oss av ett målinriktat urval som Bryman (2016) beskriver som en urvalsmetod som riktar sig till personer som är relevanta och inriktade till forskningsfrågorna. Vi vände oss till professionella som arbetar med personer med intellektuella funktionsnedsättningar på LSS-verksamheter. Sökandet efter informanter ledde in oss på en annan urvalsmetod, ett så kallat Snöbollsurval. Bryman (2016) beskriver snöbollsurval, eller också kallat kedjeurval, där man tar kontakt med ett antal relevanta personer som i sin tur används som kontakt för att nå flera. Vi googlade upp mejladresser som fanns på olika kommunhemsidor. Där fanns det oftast kontaktuppgifter till enhetschefer eller annan högre befattningen inom LSS-verksamheter. I mejlen bifogade vi informationsbrevet så all
information var tillgänglig. Några av de vi mejlade kontaktade sedan deras
anställda på verksamheterna samt andra enhetschefer eller verksamhetschefer som de hade omkring sig. En del svarade men hade ingen möjlighet att medverka, men majoriteten återkopplade inte alls. Vi vände oss även till personer i vår omgivning som arbetar eller har arbetat inom någon LSS-verksamhet, som i sin tur
kontaktade professionella inom området som de hade runt sig. I det fortsatta sökandet gjordes ett facebook-inlägg där vi försökte nå ut till fler personer som arbetar inom LSS-verksamheter och i nära relation till personer med intellektuella funktionsnedsättningar. I inlägget beskrev vi att vi sökte informanter till vårt examensarbete och lade in syftet till studien. Vid intresse hörde de av sig till oss och då gav vi tydligare information kring studien och intervjuerna, och de gav oss information kring deras arbete så vi kunde avgöra om de var passande till vårt syfte eller inte.
Sökandet efter informanter, med hjälp av de två olika urvalsmetoderna,
resulterade i att vi fick tag på sex personer som var intresserade i att delta. Vi har fått tag på informanter i fyra olika kommuner i Sverige som arbetar inom LSS och i närhet till personer med intellektuella funktionsnedsättningar. En gemensam faktor våra sex informanter har, och gör de relevanta för vår studie, är att de har stort inflytande på vardagen hos personer med en intellektuell
funktionsnedsättning.
5.2.1 Introduktion av informanter
Här presenteras informanterna övergripande med sina fingerade namn, vad för utbildning de har, om de har uttryckt ett intresse för sexualitetsfrågor och om de via sin verksamhet fått någon form av utbildning.
Sandra har gymnasiekompetens och ingen särskild utbildning inom sexualitet men har annan relevant utbildning för hennes arbetsområde. Sandra arbetar som
personlig assistent och har därmed stort inflytande på vardagslivet hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar.
Amanda har också gymnasiekompetens och har fått gå en workshop angående sexualitet via verksamheten där de lägger mycket vikt på hur situationer kan hanteras. Amanda arbetar på Daglig verksamhet och har ett stort intresse och driv i sexualitetsfrågor.
Christel har högskole/universitets-kompetens och har arbetat inom LSS i över 20 år. Christel arbetar nu på ett LSS-boende men har inte fått någon utbildning i sitt arbete kring sexualitet.
Elsa arbetar på Daglig verksamhet och har också högskole/universitets-kompetens samt lång erfarenhet inom LSS. Hon har ingen tidigare utbildning inom
sexualitet.
Malin har också högskole/universitets-kompetens samt ett intresse inom
sexualitetsfrågor. Malin arbetar på Daglig verksamhet och har 10 års erfarenhet inom LSS. Hon har även deltagit i en verksamhetsutbildning kring ämnet i form av en workshop.
Stina har högskole/universitets-kompetens och arbetar på ett korttidsboende. Stina har också ett intresse inom sexualitetsfrågor och är delaktig i arbetet kring detta ämnet i verksamheten hon arbetar i, detta i samarbete med andra verksamheter inom kommunen. Hon har fått utbildning via verksamheten kring sexualitet.
5.3 Litteraturundersökning och databaser
Backman (2016) beskriver i sin bok Rapporter och uppsatser att det är viktigt att ta del av tidigare forskning och dokumentation som rör det valda området i studien, detta genom en kartläggning av forskningsfältet. För att uppnå detta har vi använt oss av en “scoping studie” som vi tidigare gjort. Den är baserad på Arkseys & O´Malleys (2005) fem steg och utgick från forskningsfrågan “Vad säger tidigare forskning om personers med intellektuella funktionsnedsättningar behov av stöd och vägledning kring sexuell hälsa och sociala förmåga?”. Den tidigare forskningsfrågan ansåg vi relevant för vårt nuvarande syfte, därav bedömde vi att stora delar av den funna litteraturen kunde nyttjas. Arkseys &
O´Malleys (2005) fem steg innbär att identifiera forskningsfrågan, och utifrån den finna relevant tidigare forskning som sedan sorteras utifrån inkluderings- och exkluderingskriterier. Därefter görs en kartläggning av den funna forskningen för att sedan kunna göra en sammanfattning.
I litteraturundersökningen har vi även använt oss av Malmö Universitets databas Libsearch för att hitta relevant forskning som tidigare gjorts i liknelse till vårt syfte. Nyckelord som användes i sökandet var: intellektuell funktionsnedsättning, attityder, sexualitet, sexuella rättigheter och personal, samt caregiver, own values, sexuality, sexual rights och intellectual disabili*.
Vi har även använt oss av bekant litteratur från tidigare kurser vi har haft. Genom den litteraturen har vi funnit annan relevant litteratur som de har refererat till. Utöver det har vi också använt oss av lagstiftning, konventioner och myndigheter via internet.
5.4 Tematisk analys och sortering
Efter transkriberingen var gjord valde vi att analysera intervjuerna med hjälp av tematisk analys. Bryman (2016) beskriver tematisk analys som ett vanligt
tillvägagångssätt för insamlad kvalitativ empiri. Tematisk analys används genom att organisera empirin i olika teman som sedan kan analyseras i mindre tematiska indelningar för att analyseras mer detaljerat. Detta utgör en möjlighet att finna likheter och olikheter i det kommande resultatet. De teman som bildas påverkas av informanternas svar och tydliga mönster som är återkommande i intervjuerna.
När transkriberingen av materialet var klart fortsatte vi med att närma oss den överväldigande mängden information, och sortera ut det mest relevanta. Vi började analysen av empirin genom att försöka ta fasta på vad som sägs. Detta gjorde vi genom att umgås med materialet med hjälp av att läsa igenom alla intervjuer, och markera det vi ansåg relevant utifrån vårt syfte och våra
frågeställningar. Utefter det har vi försökt få det stora hela till mindre delar, och sedan pendla mellan dessa som Rennstam och Wästerfors (2015) påvisar är det arbetssätt att föredra i en kvalitativ studie. Den relevanta informationen tas ut ur varje intervju för att bilda enskilda delar av empirin, och som sedan sätts samman med vartannat för att jämföras. I strävan att vara så neutrala som möjligt har vi efter uttagen relevant information börjat se återkommande ord som sedan kan vara till hjälp för de olika temana. Detta för att identifiera det viktiga och reducera de mindre viktiga för att materialet ska få en viss struktur. Exempel på
återkommande ord som framkom under vår analys var bland annat “information”, “förståelse” och “okunskap” som är kopplade till hur informanterna ser på deras förutsättningar i arbetet kring sexualitet i deras verksamheter. Andra exempel på återkommande ord var “erfarenheter” och “personliga” som beskrevs i relation till egna värderingar i arbetet, även ord som “obekväm” och “viktigt” i samband med kommunikationens påverkan. “Skyldighet” och “problem” var återkommande ord i förhållande till vem som bär ansvaret. Dessa nyckelord utgör grunden till
analysens olika teman.
Rennstam & Wästerfors (2015) beskriver vikten av att vara neutral, uppmärksam och fri från förväntningar för att komma nära materialet och minska risken för tolkningar. De beskriver även sortering som en lång process. Denna process handlar om att läsa igenom materialet flera gånger, markera, gå tillbaka och komma tillbaka till materialet med “nya ögon”. Detta har vi tillgodosett genom att
gå igenom materialet flera gånger, markerat, antecknat och sedan tillsammans diskuterat och jämfört vad vi uppmärksammat på eget håll. Dysthe m.fl (2011) beskriver genom att man antecknar i bearbetningen av ett material så kan man se nya sammanhang, få ett djupare perspektiv och få en ny förståelse för vad som sägs i empirin. Vi kan se att detta var till hjälp för oss då vi antecknade medans vi analyserade intervjumaterialet, vilket ledde till att vi kunde komma tillbaka till tankar vi haft under första läsningen och se det ur ett nytt perspektiv.
I början av analyseringen av empirin användes syftet till examensarbetet som en vägledning i markerandet av relevant material. Detta hjälptes till att kunna dela in empirin i större övergripande teman. För att få in fler perspektiv och för att en reducering skulle vara möjlig använde vi oss av vår tidigare forskning som vägledning för att finna jämförelser i resultat från tidigare studier. Med hjälp av detta perspektiv kunde vi urskilja sådant som tidigare framkommit och sådant som överraskade. Rennstam & Wästerfors (2015) bekräftar detta arbetssätt som
reducerings- och sorteringsprinciper genom att olika perspektiv tar fram delar av ett material och skapar en helhet och förståelse. I relation till indelningen av huvudtemana diskuterade vi med varandra kring vilka citat som passade bäst in till vardera tema. Detta för att placera citaten i rätt kontext då de har en bärande och stor betydelse i framförandet av resultat samt förståelsen av analysen.
5.5 Presentation av transkriberingen
Med inspiration från Lukkerz (2014) har vi valt att bearbeta vissa språkliga uttal i citaten som anges i resultatet för att skapa en bättre läsupplevelse och för att få en djupare förståelse. Detta gjorde vi, likt som Lukkerz, genom att reducera ord som “liksom”, “asså” och “erm/eh”. Vi korrigera även ord som “sånt” till “sådant”, “hära” till “här”, “nä” till “nej” och “nåt” till “något”. Vi valde även att ta bort när det förekom upprepning av samma ord efter varandra.
5.6 Etik
I den kvalitativa studien är det många etiska aspekter som kommer tas till vara på innan och under studiens gång. Detta kommer att presenteras i detta avsnitt samt hur vi kommer arbeta kring dem för att de ska tillgodoses. De etiska aspekterna har sin utgångspunkt i informanternas säkerhet och frivillighet genom deras deltagande i studien, vilket är vår uppgift som studiens ledare att preservera.
5.6.1 Information och samtyckeskrav
Studiens utgångspunkt har sin grund i ämnet sex och samlevnad, men frågorna till informanterna kommer inte att rikta sig till den enskildes sexualitet. Men då sex kan uppfattas som ett känsligt ämne som kan väcka starka personliga känslor har vi varit noga med tydliga frågor som inte går att missförstå (Löfgren-Mårtenson 2005). Det är viktigt att upprätthålla informantens personliga integritet och genom att ge utrymme för personens egen sfär, särskilt om det märks att informanten blir obekväm, så gör vi det (Helgesson 2015). Det är även viktigt att informantens autonomi vid alla tillfällen måste respekteras och för att kunna respektera den är det viktigt att den enskilda individen har ett autonomiskt beslutsfattande. Att en person är autonom innebär att denne är självbestämmande och styr över frågor som rör individens eget liv såsom önskningar, värderingar, beslut och handlingar. Informanten ska uppfylla tre krav för att anses vara fullt autonom och kunna deltaga i studien vilket innefattar att personen är beslutskompetent, har all
relevant information och inte bli tvingad eller påtryckt till medverkan eller särskilt svar (a.a.).
Att individerna i studien får all relevant information är av allra största vikt och inom Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor
(etikprövningslagen) kan kravet om information påvisas. Vi som leder studien är de som ska se till att dessa lagar upprätthålls under hela studiens gång. Detta kommer att göras genom att förfråga först genom mail till personal inom LSS-verksamheter där det tydligt framgår att medverkan i studie är frivilligt och det är okej att tacka nej. Till genomförandet av intervjuerna bifogas ett informationsbrev där det kommer stå studiens syfte, frivillighet att medverka och att informanten har möjligheten att hoppa av i vilket skede som helst utan närmare förklaring (Bryman 2016). Informanterna kommer bli informerade om alla moment av studien så som vilka frågor som kommer ställas och vad materialet kommer användas till och var det kommer läggas ut. I vår studie kommer materialet som inkluderar informanternas identitet enbart hanteras av oss, att allt material
kommer vara säkert förvarat och att inspelning kommer att ske. Enligt Helgesson (2015) kan denna delgivning av information ge ett fullständigt informerat
samtycke då informanten blir delaktig i processen. Då samtliga intervjuer kommer ske över telefon är samtycket för den aktuella studien muntlig. Informanten kommer få frågan om denne frivilligt medverkar i studien samt om
inspelningssamtycke. Genom att informanten ger sitt informerade samtycke och deltar frivilligt kan det leda till att informanten känner sig mer bekväm i den kommande intervjun även om det kan vara ett känsligt ämne (Forsman 1997).
5.6.2 Konfidentialitetskrav
Enligt de forskningsetiska riktlinjerna kommer all empiri som samlas in att förvaras oåtkomlig för obehöriga, och hanteras med största möjliga
konfidentialitet (Bryman 2016). Detta genom att inte skriftligt använda oss av några namn eller ålder då detta inte är nödvändigt för studiens syfte. I det inspelade materialet kommer namn att nämnas, men vid transkriberingen av materialet kommer vi att använda oss av fingerade namn. Det inspelade materialet kommer inte vara åtkomligt för någon obehörig eller finnas på någon enhet som har tillgång till internet, av säkerhetsskäl. Materialet kommer spelas in på mobil som är på flygplansläge, inspelningsmaterialet kommer sedan att föras över på USB minne och extern hårddisk och raderas från mobilen. När materialet
transkriberas kommer de vara på våra privata datorer som inte är uppkopplade till internet och har lösenord för att kunna kom in på. Det insamlade materialet som är med i studien kommer inte att kunna identifieras av respekt för informantens integritet (a.a.).
5.6.3 Nyttjandekrav
Det insamlade materialet kommer enbart att användas av oss som leder studien, och enbart under den angivna tiden för arbetet. Det kommer inte användas till något annat. Efter godkänt arbete kommer ljudinspelat material och
transkriberingar att raderas på alla medverkande enheter. Att de involverade individerna av arbetet är de enda som får nyttja materialet är en riktlinje inom forskningsetiken (Bryman 2016).
6 RESULTAT & ANALYS
I detta avsnitt kommer vi att presentera resultatet av vår studie i form av de olika teman som vi har identifierat. De olika temana är baserade på återkommande mönster som informanterna svarat i intervjuerna kring sexualitet, sexuella rättigheter och personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Det som framgår i våra teman är då kopplat till informanternas erfarenheter och
uppfattningar, samt i koppling till deras respektive verksamheter. Informanterna drar även kopplingar till sina uppfattningar om hur professionella runt om dem har för inflytande i arbetet kring fenomenet, sexualitet.
Vi har identifierat tre olika huvudteman som vi kommer att analysera, vilka är: Utbildning och förutsättningar, kommunikation och vem bär ansvaret? Varje huvudtema representerar kärnan i de tydliga mönstren. För att skapa en struktur och en närmare förståelse är huvudtemana indelade i mindre teman. Detta för att kunna bryta ner de övergripande huvudteman så att vi kan komma närmare empirin, och framföra flera olika perspektiv som informanterna lyfter. Genom dessa indelningarna kan vi med hjälp av teorin om sociala representationer få en ännu djupare förståelse av resultaten och empirin.
6.1 Utbildning och förutsättningar
Ett tydligt mönster som genomgått i den insamlade empirin är utbildning och förutsättningar som tas upp i olika sammanhang och i olika grad. Informanterna har olika förutsättningar att kunna hantera frågor och situationer om sexualitet. Utbildningens olika betydelse i deras arbete och personliga värderingar var genomgående i intervjuerna.
6.1.1 Synen kring utbildning och profession
I tidigare forskning visar Löfgren-Mårtenson (2005) att vägledning inom sexuella rättigheter i arbetet med personer med intellektuella funktionsnedsättningar är nödvändigt, men att det finns en brist på utbildning inom området. I relation till frågan om Elsa fått någon utbildning inom verksamheten om hur situationer och frågor om sex kan hanteras säger hon:
“Nej, jag tycker inte det (...) nej inte vad jag kan komma på, jag funderade på det just, men jag tänkte på det ... det [situationer kring sex] fungerar ungefär som på, med sådant här med att laga mat och städa. Man bara förutsätter att alla kan det och att alla vet, att det där behöver man inte, det är ingenting man behöver utbildning i eller något sådant”
Elsa berättar i citatet att hon inte fått någon utbildning inom området och förklarar hennes tolkning till att verksamheten inte har någon utbildning inom sexualitet. Hon beskriver att det finns ett förgivettagande inom verksamheten att alla kan och att alla vet hur man arbetar kring sexualitet, precis som alla bör veta hur man lagar mat och städar. Elsas uppfattning av området tyder till, ur ett teoretiskt perspektiv, att verksamhetens representationer vänder sig till varje anställds vardagskunskap och därmed ingenting man behöver tala om, utan det bör flyta på i det vardagliga arbetet. Detta bekräftar även vad Löfgren-Mårtenson (2005) visar på i tidigare forskning, att det finns brist på utbildning inom sexualitet i arbetet med personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Sandra berättar också i relation till samma fråga att hon inte heller fått utbildning inom området:
“Nej, det har jag inte (...) tyvärr, som jag har efterfrågat men det finns inte mycket”
Det finns en vilja att lära sig kring sexualitet i relation till arbetet med personer med intellektuella funktionsnedsättningar då Sandra beskriver att hon har efterfrågat utbildning i verksamheten. Sandras vilja om att lära sig mer kring ämnet kan beskriva hennes representationer kring sexualitet, och tyder till att hon anser det vara viktigt. Här beskriver hon även sin uppfattning av utbudet kring utbildning, att det inte finns så mycket. Malin, som arbetar inom en annan
kommun, beskriver sin uppfattning av utvecklingen inom området och vad de har blivit erbjudna på senaste inom kommunen:
“(...) först när jag börja jobba inom LSS då, vad var det? Då va de 2010 nått sånt då fanns det inte mycket. Jag har ändå varit intresserad av detta ämnet [sexualitet] en hel del och då fanns det inte några utbildningar. Nu tycker jag att det finns som kommunen erbjuder, dels att dom har haft den här workshop, jag vet att det är känt i kommunen och att det man liksom att det finns ett material som heter Mimmi som har skapats också som handlar om sexualitet och hur man kan prata om dessa frågorna och lite sådant.”
Det framställs att kommunen har utvecklat en värdegrund som är vänd till just sexualitet och funktionshinder. Utvecklingen inom området visar på att de sociala representationerna inom kommunen har funnit vikten i att det sker en utveckling inom arbetet kring sexualitet. I Malins representationer kring sexualitet framställs hennes intresse i ämnet där hon ser en positiv utveckling inom området i
kommunen och att det behövs utbildning. Detta kan hänvisas till Lukkerz (2014) resultat som visade att ökad kompetens hos personal ger bättre förutsättningar i arbetet kring sexualitet med personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Även Amanda talar om en workshop kring sexualitet som hon har fått ta del av och beskriver lite vad denna workshop innebar:
“Vi pratade ganska mycket om stereotyper, vi hade typ mycket sådana här olika scenarion som vi skulle ta ställning till hur vi skulle agera i
personalgruppen. Också typ hur man bemöter olika typer av okunskap, sen var den nog också att vi prata om allas rätt till sexualitet... Hur man också bemöter personer med i våran målgrupp när, vi pratade ganska mycket om när man är på jobbet hur får man bete sig då (...)”
Workshopens innehåll tyder på att det finns en vetskap om ett behov att öka vardagskunskapen kring sexualitet. Amanda beskriver hur arbetsgruppen hon är i genomgår samma workshop där det bland annat tas upp hur de skulle kunna agera och ta ställning i situationer kring sexualitet inom deras verksamhet. Genom att personalgruppen får ta del av samma information och vägledning i hur man kan främja och hantera situationer kring sexualitetsfrågor, bildar de en gemensam vardagskunskap. I en sådan social kontext och i diskussion med andra människor bildas nya sociala representationer som är gemensamma för arbetsgruppen, som sedan kan ge en enhetlighet i arbetet med personer med intellektuella
funktionsnedsättningar. Schaafsma m.fl (2014) och Löfgren-Mårtenson (2005) visar på att det är viktigt att professionella inom funktionshinderområdet får vägledning och utbildning för att öka möjligheterna för personer med intellektuella funktionsnedsättningar att få sina rättigheter tillgodosedda.
