I denna diskussionsdel kommer vi att framföra hur man kan förstå vårt resultat utifrån den analyserade empirin. Vi kommer ur ett helikopterperspektiv diskutera de bärande delarna, och de mest överraskande resultaten. Denna diskussion ska även koppla samman resultatet med vårt syfte och våra frågeställningar. Vi kommer också att presentera vilken roll teorin om sociala representationer haft i analysen av resultatet.
Delar av resultatet i denna studie kan kopplas samman med tidigare forskning som vi funnit relevant till vårt syfte. Informanterna ser inte att de har
förutsättningarna till att främja sexuella rättighet för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Till detta drar de kopplingar till sin brist av utbildning, riktlinjer och kommunikation. Det finns en medvetenhet hos informanterna kring avsaknandet av förutsättningar och kompetens. Den frånvarande möjligheten att främja sexuella rättigheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar som de professionella belyser har, enligt informanterna, medfört en kontinuitet i användandet av personliga värderingar i arbetet. Resultatet påvisar däremot att det finns en insikt hos de professionella om att personliga värderingar inte bör
användas i arbetet med personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Om det hade funnits en kontinuerlig kommunikation om sexuella rättigheter och sexualitet i arbetsgrupper på respektive verksamhet, samt om utbildning hade erhållits, anses det minska förekommandet av personliga värderingar av professionella i arbetet.
I vårt resultat, med hjälp av teorin om sociala representationer, har vi fått en uppfattning om hur personalgrupper kan få ett mer gemensamt arbetssätt kring sexuella rättigheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Att få ett gemensamt arbetssätt är något som informanterna poängterade är eftertraktat, och kan vara till gagn för både personal och för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Detta hade kunnat åstadkommas genom att hela
personalgruppen i respektive verksamhet får utbildning kring sexuella rättigheter, vilket medför en grund för gemensamma utgångspunkter i hur situationer och frågor kring sexualitet kan hanteras. Genom att alla får en gemensam
utgångspunkt, bildar de professionella sig en gemensam vardagskunskap som kan resultera i en minskning av att ta till personliga värderingar i arbetet. Utbildningen kan även ligga till fördel för att neutralisera sexualitet, öppna klimatet kring fenomenet i en arbetsgrupp med olika representationer samt för att forma kommunikationen till fördel för arbetet och främjandet av sexuella rättigheter. Utbildningen kan därav skapa en ny vardagskunskap hos professionella som i sin tur skapar mer relevanta diskussioner om sexualitet, men även lösningar till “problem” kring fenomenet som de professionella uppfattar finns. Att utbildning om sexualitet för personer med en intellektuell funktionsnedsättning kan ge ett mer öppet klimat, kan påvisas i en tidigare studie av Meanley-Tavares & Gavidia- Payne (2012). De medverkande i deras studie fick ett mer positivt förhållningssätt till frågor kring sexualitet efter att deltagit i en utbildning om sexualitet, vilket medförde att arbetet blev mer målinriktat i dessa frågor.
Ett överraskande resultat som vi inte tidigare påträffat är att befintlig information inom ämnet anses vara inaktuell. Detta påträffades särskilt genom en av våra informanter som har ett stort intresse inom sexualitetsfrågor. Även detta har sin påverkansfaktor på förutsättningar för de professionella att kunna främja sexuella rättigheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Om de
professionella får till sig felaktig information medför det att deras representationer kan påverkas som i sin tur, i kommunikationen med personer med intellektuella funktionsnedsättningar eller annan personal, kan leda till att man skapar en felaktig gemensam vardagskunskap.
Ännu ett tydligt och överraskande resultat som vi inte betraktat i den tidigare forskning vi läst, är att professionella inom funktionshinderområdet känner en skyldighet och ett ansvar att främja sexuella rättigheter för personer med
intellektuella funktionsnedsättningar. Det finns en latent konflikt i var ansvaret, av förutsättningar för professionella att främja detta i arbetet, ska ha sin start och utgångspunkt. Denna konfusion av ansvarstagande påverkar därmed
professionellas möjlighet att främja dessa rättigheter för personer med
intellektuella funktionsnedsättningar. Konfusionen kan därmed uppfattas ha sin grund i en ansvarsförskjutning som inte tas i akt och problemet om vem som bär det egentliga ansvaret kring sexualitets frågorna kvarstår. Följden av denna ansvarsförskjutning kan resultera i det som tidigare nämnts, att de professionellas förutsättningar att kunna främja sexuella rättigheter för personer med
intellektuella funktionsnedsättningar blir lidande. Det kan ligga till grund för applicerandet av professionellas personliga värderingar men också den ignorans kring situationer som kan förekomma inom sexualitetsfrågor bland professionella, vilket innebär att de sexuella rättigheterna inte blir tillgodosedda överhuvudtaget. Det kan även leda till att den professionella inte känner sig bekväm i situationer som uppstår, och därav lämnar över ansvaret till annan mer bekväm personal eller
till annan profession utanför verksamheten. Kulick & Rydström (2015) bekräftar att detta är ett vanligt förekommande fenomen och påvisar att delegera situationer kring sexualitet kan medföra att det faller mellan stolarna. De menar därav på att ansvarsförskjutning kan leda till ignorans av fenomenet om överlåtandet, av sexualitetsfrågor, fortsätter ske mellan professionella och professioner.
Genom vårt resultat har vi belyst möjligheter och hinder utifrån de professionellas uppfattning om att kunna främja sexuella rättigheter för personer med
intellektuella funktionsnedsättningar. Vi har även belyst professionellas beskrivning av deras organisatoriska och kunskapsmässiga förutsättningar i respektive verksamhet. Genom detta resultat kan vi se att förutsättningarna skiljer sig från varandra beroende på vilken kommun informanten arbetar i. Med detta har vi besvarat studiens syfte genom att belysa professionellas uppfattningar kring fenomenet. Vi var ute efter detta, då det är de professionella, på respektive LSS- verksamhet, som har stor inverkan på personer med intellektuell
funktionsnedsättning och deras vardag. De professionellas förutsättningar i arbetet påverkar de sexuella rättigheterna för personer med intellektuella
funktionsnedsättningar, som ska ha samma rättigheter som alla andra. 7.1.2 Sociala representationer
Med hjälp av teorin om sociala representationer har vi kunnat analysera vår empiri och kunnat applicera den i en begriplig kontext. Detta har gjort att vi kunnat nå djupet av informanternas svar och skapat en förståelse i olika
sammanhang. Teorin har även varit utgångspunkten till att förstå informanternas svar i interaktionen med varandra och skapat en samexisterande betydelse för den insamlade empirin. Genom teorin har vi kunnat förstå den enskilda individens kunskap inom ämnet, så att säga dennes representationer, och då få en uppfattning av vad den professionella har med sig i sitt bagage in i arbetet. Samtidigt har vi kunnat medvetandegöra hur ny kunskap i sociala interaktioner med andra utvecklat den enskilda individen, men även hur de utformar en gemensam utveckling inom sexuella rättigheter. På så vis har teorin om sociala
representationer gett en förståelse av empirin och haft stor inverkan på hur vårt slutgiltiga resultat skildrats. Om en annan teori använts för att analysera empirin hade tolkningen och framställningen av resultatet kunnat gestaltats annorlunda.