Under examensarbetets gång har vi uppmärksammat en otydlighet kring vem ansvaret ska ligga på för att utvecklingen ska gå framåt och i rätt riktning. Detta skulle kunna vara ett spännande forskningsområde att fördjupa sig i, och
möjligtvis skapa en struktur för att personer med intellektuella
funktionsnedsättningar att få sina sexuella rättigheter tillgodosedda. Forskning inom denna ansvarsförskjutning skulle kunna vara av vikt för utvecklingen inom området, även för de professionellas förutsättningar och bekvämlighet. Vi har fått uppfattningen av att det skiljer sig väldigt mycket mellan kommun till kommun genom denna studie. Vem bör ha ansvaret för att dessa skillnader inte ska vara så ojämna? Vem ska skapa riktlinjer och förutsättningar för professionella i LSS- verksamheter att hantera sexualitetsfrågor? Skulle passiviteten för “obekväma frågor” försvinna eller minska om professionella hade riktlinjer?
Baserat på vårt resultat kan ett viktigt forskningsområde vara att undersöka vilken roll kommunikationen har för de professionella i arbetet med personer med intellektuella funktionsnedsättningar. En intressant synvinkel av att undersöka kommunikationens roll hade varit om man applicerat rätt förutsättningar för personalgruppen att ha en gemensam och öppen kommunikation om sexuella rättigheter samt sexualitet. Detta för att finna påverkansfaktorer och om det är till fördel för både professionella och personer med intellektuella
funktionsnedsättningar. Genom en vidare forskning kring kommunikationen roll hade det även varit intressant att få en uppfattning hur det kan påverka den gemensamma arbetsgruppen. Hade en mer kontinuerlig och öppen
kommunikation, angående frågor och situationer om sexualitet, kunnat leda till att personalgruppen fick ett mer gemensamt arbetssätt? Hade ett gemensamt
arbetssätt medfört att de professionella känt sig säkrare i frågor och situationer om sexualitet?
Vi anser att det krävs mer forskning inom sexualitetsfrågor överlag för
professionella som arbetar inom funktionshinderområdet. Detta för att skapa ett mer neutraliserat synsätt och öka förutsättningarna för alla. Alla förtjänar att vara medvetna om sina sexuella rättigheter och få dem tillgodosedda. Finns inte förutsättningarna för detta, måste det skapas.
8 REFERENSER
Alvehus J (2019) Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber AB
Arksey H, O'Malley L, (2005)” Scoping studies: towards a methodological framework”, International Journal of Social Research Methodology, 8 (1): 19-32.
Backman, J. (2016) Rapporter och uppsatser. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur
Bahner J, (2016) Så nära får ingen gå? En studie om sexualitet, funktionshinder och personlig assistans. Göteborg, Institutionen för socialt arbete Göteborg Universitet.
Barrow T (2012) Inkludering och exkludering i sinnesslövården 1878–1954 |: Engwall K & Larsson S (red) (2012) Utanförskapets historia - om
funktionsnedsättning och funktionshinder. Lund: Studentlitteratur AB
Bryman A, (2016) Samhällsvetenskapliga metoder,2. uppl., Malmö: Liber
Chaib M & Orfali B (1995) Introduktion till teorier och metoder kring sociala representationer |: Chaib M & Orfali B (Red.), (1995). Sociala representationer – om vardags vetandets sociala fundament. Göteborg: Daidalos.
Dysthe, O.; Hertzberg, F. & Hoel, T. L. (2011) Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. 2., Lund: Studentlitteratur.
Engwall K, (2004) Sinnesslöa kvinnor och sexualitet i ett historiskt perspektiv. I: Barron K, (Red) Genus och funktionshinder. Lund, Studentlitteratur.
Engwall K & Larsson S (2012) Historia. Om vilka och för vem? |: Engwall K & Larsson S (red) (2012) Utanförskapets historia - om funktionsnedsättning och funktionshinder. Lund: Studentlitteratur AB
Folkhälsomyndigheten (2018) Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Internet (2020-03-29).
Forsman B (1997) Forskningsetik: en introduktion. Lund, Studentlitteratur.
Gilmore L, Chambers B, (2010) Intellectual Disability and Sexuality: Attitudes of Disability Support Staff and Leisure Industry Employees. Journal of Intellectual & Developmental Disability, 35(1), 22–28.
Habilitering & Hälsa (2016) Sexualitet vid intellektuell funktionsnedsättning. >http://habilitering.se/<HTML (2020-04-07)
Helgesson G (2015) Forskningsetik. Lund, Studentlitteratur.
Hydén M (2000) Forskningsintervjun som relationell praktik |: Haavind H (2000) Kön och tolkning. Metodologiska möjligheter i kvalitativ forskning. Gjøvik: Natur och kultur
Jodelet D (1995) Sociala representationer: ett forskningsområde under utveckling |: Chaib M & Orfali B (Red.), (1995). Sociala representationer – om vardags vetandets sociala fundament. Göteborg: Daidalos.
Knutagård H (2016) Sexualitet och socialt arbete. Lund, Studentlitteratur.
Kulick D & Rydström J (2015) Loneliness and its opposite. Sex, disability, and the ethics of engagement. Durham, Duke University Press.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387
Lagen om etikprövning av forskning som avser människor, 2003:460
Lindqvist R (2016) Funktionshindrade i välfärdssamhället, 3.uppl. Malmö, Gleerups Utbildning AB
Lukkerz J (2014) En tom arena: gymnasiesärskole- och habiliteringspersonals perspektiv på sex- och samlevnadsundervisning. Malmö, Holmbergs.
Löfgren-Mårtensson L (2005) “Får jag lov?”: om sexualitet och kärlek i den nya generationen unga med utvecklingsstörning. Lund, Studentlitteratur.
Löfgren-Mårtensson L (2009) Hur gör man? om sex- och samlevnadskunskap i särskolan. Varberg: Argument förlag
Löfgren-Mårtensson L (2013) Sexualitet. Malmö, Liber AB.
Meanley-Tavares R, Gavidia-Payne S (2012) Staff characteristics and attitudes towards the sexuality of people with intellectual disability. Journal of Intellectual & Developmental Disability, 37(3), 269-273.
Moscovici S (1995) Från kollektiva till sociala representationer: en kort historik. |: Chaib M & Orfali B (Red.), (1995). Sociala representationer – om vardags vetandets sociala fundament. Göteborg: Daidalos.
Moscovici S (2000) Social Representations - Explorations in Social psychology. Cambridge: Polity Press
Nordeman M (2011) När känslan tar över - Sexualitet | utvecklingsstörning | Autism. Stockholm, Carlssons bokförlag.
Olsson H, Sörensen S, (2011) Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Pebdani R, (2016) Attitudes of Group Home Employees Towards the Sexuality of Individuals with Intellectual Disabilities. Sexuality and Disability, 34(3), 329– 339.
Rennstam J, & Wästerfors D, (2015) Från stoff till studie. Om analysarbete i kvalitativ forskning. Lund: Studentlitteratur.
Schaafsma D, Kok G, Stoffelen J M T, Van Doorn P, Curfs L M G, (2014) Identifying the Important Factors Associated with Teaching Sex Education to People with Intellectual Disability: A Cross-Sectional Survey among Paid Care Staff. Journal of Intellectual & Developmental Disability, 39(2), 157-166.
Swango-Wilson A (2008) Caregiver perception of sexual behavior of individuals with intellectual disabilities. Sexuality and Disability, 26, 75–81.
SÖ 2008:26. Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Utrikesdepartementet.
Wilson J N & Frawley P (2016) Transition Staff Discuss Sex Education and Support for Young Men and Women with Intellectual and Developmental Disability.Journal of Intellectual & Developmental Disability,41(3), 209-221.