6. Diskussion
6.2 Metoddiskussion
Vi anser att vårt val av undersökningsmetod var väldigt givande när vi som Trost (2007) beskriver det vill ”försöka förstå den intervjuades bevekelsegrund, känslor, sätt att tänka och sätt att handlar eller bete sig” (a.a. s 33). Genom att använda oss av informella intervjuer fick vi även möjlighet att se hur intervjupersonerna uppfattade och förstod frågorna
Vi anser även att intervjuguiden uppfyllde sitt syfte genom att frågorna täckte de områdena och teman vi var intresserade av, och att det skede utifrån intervjupersonernas perspektiv (Bryman, 2006). Ett problem som vi stötte på med detta var att samtalen ibland flöt ut och fokus hamnade på något annat istället. Med facit i hand kanske vi borde ha varit tydligare och mer strukturerade men samtidigt så fick vi reda på saker som var värdefullt för vår undersökning. Vi kände även att vi kunde varit med förbereda med uppföljningsfrågor som dykt upp i efterhand och som kanske hade varit
betydelsefulla för vår undersökning. Valet att använda öppna frågor var alltså både positivt och negativt. Det medföljde att respondenterna kunde svara med egna ord men gav också svar som vi inte kanske hade föreställt sig vid utformningen av frågorna, och då måste svaren kodas (Bryman, 2006).
Vi har även reflekterat över valet att vi använde oss av en diktafon. Fördelarna har varit att vi har kunnat göra upprepande genomgångar av intervjupersonens svar och på så sätt underlättat en noggrann analys av vad personen har sagt. En nackdel kan ha varit att intervjupersonerna har hämmats av inspelningsutrustningen och att det skapade mycket pappersarbete, och den tiden kunde vi kanske använt till något annat.
45
6.3 Litteraturdiskussion
Vi gick in i detta arbete med en ganska negativ inställning till stora barngrupper. Anledningen var att när vi sökte på Internet efter avhandlingar och litteratur framkom det många artiklar och nyheter som alla pekade på att stora barngrupper leder till dåliga effekter på barns utveckling. Vi letade upp litteratur som handlade om vårt ämne och insåg att vi var tvungna att ändra vårt synsätt. Det visade sig att barngrupper och storlekens påverkan på det lilla barnets sociala och emotionella utveckling var både negativt och positiv. Olika författare och forskare menar att stora barngrupper inte är ett hinder utan en möjlighet till att skapar fler sociala situationer och relationer.
Vi har valt att använda oss mycket från boken ”Att bli sig själv” av Brodin och Hylander (2011), författarna lyfter fram Daniel Sterns teori vilket vi fann passade mycket bra in på den social och emotionella utvecklingen hos barn. Författarna i boken använder också Sterns tankar för att se förskolebarn och deras samspel med pedagoger och med varandra, vilket passade vårt arbete.
En annan bok som vi fann extra intressant var ”Förskola för de allra minsta - på gott
och ont” av Magnus Kilhbom, Birgitta Lidholt, och Gunilla Niss (2009). Författarna till
boken har en lång erfarenhet av att arbeta med barn på olika sätt och boken fokuserar främst på de yngre barnens utveckling, och hur viktigt relationen är mellan vuxna och barn samt att små barn har andra behov än äldre barn. Bokens innehåll påpekar också mycket av det som kom fram i intervjuerna med våra informanter, vilket gjorde att vi fick hjälp i vår analysering och fick se att olika källor stärker samma sak.
Fanny Jonsdottirs avhandling (2007) förespråkar ett mer positivt tänkande om barngrupperna. Vi tyckte denna avhandling var bra eftersom det inte finns så mycket litteratur som ger så många positiva infallsvinklar som Jonsdottir. Hon beskriver förskolan som en stor social arena där barnet kan utveckla sin identitet genom de relationer som kan skapas i gruppen.
Om vi kritiskt granskar våra källor är det att mycket litteratur och forskning förespråkar samma sak vilket är att stora barngrupper inte gynnar barnets utveckling. Det var därför svårt att balansera arbetet utifrån en objektiv syn. Det var även svårt att hitta fakta som var renodlat positiv. Detta kan bero på att det faktiskt inte är optimalt med 30 småbarn i en grupp. En annan källkritik är att vi har använt oss av en del
tidskrifter dvs. artiklar. Vi läste noggrant igenom dessa för att bedöma dess relevans och bestämde oss för att använda dem som utgångspunkt i vårt arbete. Vi fick på så viss
46
inspiration och grundläggande förståelse för vårt ämnesområde men det är viktigt att förtydliga att de inte är vetenskapligt pålitliga.
6.4 Fortsatt forskning
Vi känner att vår studie har vidgat våra vyer om hur man kan arbeta med en stor barngrupp. Vi har förstått att mycket handlar om den kompetens och synsätt man har som pedagog för att skapa rätt dynamik i barngruppen. Det vi har reflekterat över efteråt är om vi hade fått samma svar om vi hade intervjuat manliga pedagoger. Hur skulle de ha tänk om planering och vad som är bäst för det enskilda barnets sociala och
emotionella utveckling? Vi fortsatte på denna tråd och fick fram frågan varför det inte finns fler manliga pedagoger inom förskolan? Är det en kvinnlig dominerande värld och i så fall varför?
Vi har även funderat på de politiska beslut som fattas och vad dessa baseras på? Är det en ekonomisk fråga varför vi har så stora barngrupper idag? Vi tittade lite på detta och insåg att samhället förlorar stora belopp i form av skatteintäkter om en förälder är hemma med sitt barn fulltid. Därför vill staten att föräldrarna ska arbetar vilket leder till att allt fler barn börjar förskolan i en tidig ålder. Vi skulle vilja veta mer hur detta hänger ihop tillsammans med stora barngrupper, minskade resurser och ökad
sjukfrånvaro bland personalen. Finns det ett samband och vad kan man göra för att få rätsida på det?
Utvecklingen för förskolan får inte gå från” tillsyn och uppfostran” till pedagogiskt arbete med barnet i fokus tillbaka till ”förvaring” på grund av en ekonomisk vinning.
47
7. Källförteckning
Asplund Carlsson,Maj, Pramling Samulesson, Ingrid & Kärrby, Gunni (2001).
Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola – en kunskapsöversikt Skolverket, Stockholm.
Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser Studentlitteratur, Lund
Brodin, Marinanne & Hylander, Ingrid (2011) Att blir sig själv Liber, Egypten Bryman, Alan (2006). Samhällsvetenskapliga metoder Liber, Malmö
Bunkholdt, Vigdis (1994). Från födsel till pubertet Studentlitteratur, Lund Chapman Weston, Denise & S. Weston, Mark (1996). Svensk översättning Eva Trägårdh. EQ-lekar Brain Books AB
Ellneby, Ylva (1999). Om barn och stress, och vad vi kan göra åt det Natur och kultur, Falköping
Evenshaug Oddbjorn & Hallen Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi Studentlitteratur, Danmark
Johansson, Eva (2003). Möten för lärande – Pedagogisk verksamhet för de yngsta
barnen iförskolan. Skolverket, Stockholm.
Johansson, Gunnel & Åstedt, Inga-Britta (1996). Förskolan utveckling, fakta och
funderingar, Stockholm
Jonsdottir, Fanny (2007). Barns kamratrelationer i förskolan Avhandling, Malmö Kihlbom, Magnus (2003). Om små barns behov av utveckling - Nyare
utvecklingspsykologiska och neurobiologiska rön Avhandling, Stockholm
Kilhbom, Magnus, Lidholt, Birgitta, Niss, Gunilla (2009). Förskola för de allra yngsta.
På gott och ont Carlsson bokförlag, Falun
Korpi, Jane (1983). Att arbeta med barngrupp Liber, Uddevalla
Kärrby, Gunni (1985). Utveckling i grupp. Om pedagogiskt arbete i förskolan Liber, Stockholm
Kärrby, Gunni (1992). Kvalitet i pedagogiskt arbete med barn CE Fritzes AB Kärrby, Gunni (1994). Kostnadsbesparingar i daghem. Hur påverkas kvaliteten? En
uppföljningsstudie av 17 daghem, Göteborgs Universitet
48
NICHD (2005). Child Care and Child Development, Results from the NICHD Study of Early Child Care and Youth Development, edited by The NICHD Early Child Care Research Network. The Guilford Press.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning Studentlitteratur, Lund
Sheridan, Sonja & Williams, Pia (2007). Dimensioner av konstruktiv konkurrens:
konstruktiva konkurrensformer i förskola, skola och gymnasium Göteborgs Universitet
Skolverkets allmänna råd (2005). Ljungbergs tryckeri
Skolverket (2006). Läroplan för förskolan Lpfö 98 Skolverket, Stockholm
Stenmalm Sjöblom, Lena & Johansson, Inge (1992). Förskolan, kunskap, kompetens,
kvalite, Almqvist & Wiksell, Solna
Steinar Kvale (2007). Den kvalitativa forskningsintervjun Studentlitteratur,
Teveborg, Kickie (1997). Arbete i stora barngrupper Ekelunds förlag AB, Bromma Trost, Jan (2007). Kvalitativa intervjuer Studentlitteratur,
Vedeler, Liv (2009). Social kompetens i barngrupper Gleerups utbildning AB, Kristianstad
7.1 Elektroniska källor
Andersson, Per Kvaliteten i förskoleverksamheten, Statistisk Centralbyrån. Tillgänglig på Internet:
http://www.scb.se/Statistik/AM/AM9903/_dokument/18.pdf (21.10.2011) Bremberg (2011). Statens folkhälsoinstitut Tillgänglig på Internet:
http://www.fhi.se/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Forskola---effekter-pa- halsa-/ (27.9.2011)
Claesdotter, Annika (2004). Stora grupper skapar hierarki, Stockholm. Tillgänglig på Internet:
http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2004/02/23/stora-grupper-skapar-hierarki (21.10.2011)
Helte, Stefan (2011). Skolverket varnar för stora små barngrupper i förskolan Lärarnas Nyheter. Stockholm. Tillgänglig på Internet:
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/03/30/skolverket-varnar-stora- smabarnsgrupper-forskolan (21.10.2011)
49
Mårtensson, Andreas (2011). Ännu en paviljong ska lösa akut behov Trelleborgs Allehanda. Tillgängligt på Internet:
http://www.trelleborgsallehanda.se/trelleborg/article1563586/Annu-en-paviljong-ska- losa-akut-behov.html (21.10.2011)
Sheridan, Sonja, Pramling Samuelsson, Ingrid & Johansson, Eva (2009). Barns tidiga
lärande. En tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Tillgänglig på
Internet:
http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20404/1/gupea_2077_20404_1.pdf (27.9.2011) Skolverkets Promemoria (2011). Barn och personal i förskolan hösten 2010. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.sk olverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FReco rd%3Fk%3D2521 (21.10.2011)
Skolverket (2011). Allt fler stora barngrupper i förskolan. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.4117/2011/allt-fler-stora-barngrupper-i-forskolan- 1.127557 (29.8.2011) Skolverket 08.11.2011 http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/2.601/2.614/vad-styr-forskolan-1.4152 Skolverket 30.03.2011 http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2011/allt-fler- stora-barngrupper-i-forskolan-1.127557
Trelleborgs kommun (2011). Befolkningsutveckling. Tillgänglig på Internet:
http://www.trelleborg.se/lar-kanna-trelleborg/fakta-om-trelleborg/statistik/befolkningen/ (21.10.2011)
Trelleborgs kommun (2011). Trelleborgs förskolor och skolor. Tillgänglig på Internet: http://www.trelleborg.se/barn-utbildning/ (21.10.2011)
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig på Internet:
http://www.vr.se/download/18.37fda2bc131b1093f688000926/God+forskningssed+201 1.1.pdf (5.10.2011)
Zachrisson, Winberg, Johan (2002). Stora barngrupper i förskolan skadar barnen. Tillgänglig på Internet:
https://svt.se/2.8402/1.128586/stora_barngrupper_i_forskolan_skadar_barnen_020611 (29.8.2011)
50
Bilaga 1
Intervjufrågor
Dessa fyra frågorna svarade en personal från varje förskola på. 1. Hur många arbetar på avdelningen?
2. Hur många barn har ni?
3. När har ni som flest barn under dagen? 4. När är ni som bäst bemannade under dagen
1. Hur länge har du arbetat i verksamheten?
2. Kan du se hur förskolan har utvecklats både positivt och/eller negativt? 3. Vad tycker ni om barngruppens storlek?
- Fördelar? - Nackdelar?
4. Har ni någon uppdelning i små grupper? – För vad och varför?
5. Om ni har små grupper, varför och hur fungerar det? 6. Vad händer med barnen när de inte är uppdelade? 7. Tar barnen initiativ att dela upp sig?
8. Hittar alla något att aktivera sig med?
9. Hur arbetar du när barnen inte är uppdelade? - För att stimulera aktivitet?
- För att stimulera samspel?
- Finns det några hinder med att kunna göra det?
51 11. När upplever du att du har koll på alla barn? 12. När upplever du att du inte har koll?
13. Hur upplever du den fysiska miljön? - Fördelar?
- Nackdelar?
14. Vad har ni tänkt på när ni har format den fysiska miljön på avdelningen? 15. Vad tycker du ingår i barns socio-emotionella utveckling?
– Känner du att ni kan ge barnen det dem behöver för deras sociala utveckling? – Känner du att ni kan ge barnen det dem behöver för deras emotionella
utveckling?
16. I Lpfö 98, står det att verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt
– Kan ni följa detta? – Hur gör ni? – När fungerar det? – När fungerar det inte?
17. Är det något barn som behöver mer stöd? - Med vad?
- Påverkar detta barngruppen?¨
18. Har du märkt att barn lär sig något av de andra barnen? - Berätta!
19. Vad prioriterar ni när det gäller barnen? 20. Vad är er huvuduppgift som pedagog?
– Kan ni fullfölja den uppgiften? 21. Berätta om er vardag i barngruppen?
52
– Hur tror du att det lilla barnet utvecklas i sin omgivning på förskolan? – Hur upplever du dagen i förskolan, m arbetsuppgifter osv?
22. I vilka situationer tror du att barnen lär sig som bäst?
23. Känner du att du har tid att planera för vad som ska göras med barnen? 24. Har ni alltid haft samma barngrupps storlek?
25. Hur stor barngrupp med pedagoger, hade du tyckt vara det optimala i förskolan? 26. Känner du att du har tid att sitta ner och vara med barnen?
27. Vad gör ni för att motverka stora barngrupper?