Metoddiskussion och vidare forskning - ”Nu ska jag sätta mig och göra ett demokratiarbete” : En

7. Diskussion

7.2 Metoddiskussion och vidare forskning

I det inledande arbetet att hitta ett problemområde som både är relevant för professionen och våra personliga preferenser, föll sig valet naturligt. Demokrati- och värdegrundsarbete är ett av skolans uppdrag och måste integreras i undervisningen. Skönlitteraturen har således stöd i styrdokument att fungera som ett läromedel i ett demokrati- och värdegrundsarbete, trots att det har marginaliserats något i nuvarande läroplan. Vi båda har ett stort intresse för litteratur och ser själva fram emot att få arbeta med skönlitteratur och med den här typen av frågor i svenskämnet. Vår nyfikenhet och vilja att inspireras av hur andra lärare arbetar var på så sätt utmärkande.

Vi kan inte redogöra för några generella slutsatser från det material vi har analyserat - det har vi för lite underlag för. Däremot bidrar vår studie till en bredare bild av hur verkligheten ser ut, vilket vi menar alltid behövs. Fler kvalitativa studier kan till slut bidra till en mer heltäckande kunskap om forskningsfältet kring skönlitteratur och demokrati- och värdegrundsarbete. Dessutom ser vi en funktion med vår studie som inspiration till andra lärare gällande hur man kan arbeta med dessa frågor i litteraturundervisningen.

Vårt urval kan betraktas som homogent vilket är fördelaktigt för att kunna göra direkta jämförelser mellan de olika informanterna. Urvalet skulle också kunna betraktas som heterogent eftersom informanterna arbetar på olika skolor från två medelstora städer i södra Sverige och har olika erfarenheter. Vi ser både likheter och skillnader hos våra informanter.

I flera avseenden står deras resonemang nära varandra, exempelvis när det gäller vilka kvaliteter som ligger till grund för val av skönlitteratur. Däremot tenderade det att skiljas åt i hur innehållet och demokrati- och värdegrundsarbetet ska bearbetas i klassrummet. Det kan bero på hur den aktuella skolkulturen ser ut, vilka tidigare erfarenheter läraren har eller hur elevgruppen ser ut. Urvalet kan också uppfattas som något snävt i det avseendet att informanterna med sannolikhet valde att ställa upp just för att det här är frågor som intresserar dem och som de arbetar aktivt med. Vidare förs det inte heller några kritiska resonemang, varken från oss eller våra informanter, gentemot demokratiska förmågor eller skolans värdegrund. Sådana resonemang hade kunnat nyansera vårt resultat ytterligare och väckt nya frågor om hur arbetet ska genomföras.

I valet av metod eftersträvade vi att komma nära lärares resonemang genom samtal och öppna frågor i semistrukturerade intervjuer. Eftersom vi inte är några vana intervjuare finns det garanterat ämnen och frågor som vi har missat och som hade kunnat säga någonting annat. I analysarbetet kom det upp flera intressanta perspektiv som vi i efterhand hade velat prata mer om med våra informanter, exempelvis huruvida de arbetar utifrån ett normkritiskt perspektiv. Vidare tog informanterna upp fler intressanta ämnen som vi av utrymmesskäl och irrelevans för vår forskningsfråga valt bort i vårt resultat - men som vi kommer att bära med oss in i läraryrket.

Vi hade inte kommit nära informanternas resonemang i samma utsträckning om vi hade valt att använda oss av enbart enkäter eller observationer. Observationer är dock något som vi hade önskat genomföra för att komplettera våra intervjuer och således få större förståelse för hur det faktiskt ser ut i praktiken. Som vi redan har nämnt kan vi omöjligt försäkra oss att det som lärarna säger sig göra också är det som sker i klassrummet. I det avseendet efterfrågar vi mer svensk och nordisk forskning som observerar och studerar autentiska klassrumssituationer om skönlitteratur och demokrati- och värdegrundsfrågor. Det hade dessutom varit intressant, i enlighet med Schiebles studier (2010; 2012) och Kumashiros normkritik (2002), att studera närmre lärares och elevers språkbruk i undervisning som syftar till att motverka förtryck och diskriminering. Dessutom kan informanternas självupplevda bild av exempelvis elevdiskussioner, betraktas som något ensidiga. En studie med ett mer elevinriktat perspektiv hade därför varit intressant för att utveckla förståelse för hur eleverna själva upplever att de skapar mening och kopplar skönlitteraturen till sitt eget liv.

Litteraturförteckning

Primärlitteratur

Alkestrand, Malin (2016). Magiska möjligheter: Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans

värdegrundsarbete. Lund: Lunds universitet

Bergöö, Kerstin (2005). Vilket svenskämne?: grundskolans svenskämnen i ett

lärarutbildningsperspektiv. Malmö: Malmö högskola

Bergöö, Kerstin & Ewald, Annette (2003). Liv, identitet, kultur om utredningen: Att lämna skolan med rak rygg och svenska som ett demokratiämne. Utbildning och Demokrati. 12(2), ss. 31–46. Elektronisk resurs: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-5820 [Hämtad 2020-12-04]

Borsgård, Gustav (2020). Svenskämnet och demokratiuppdraget. Utbildning och demokrati. 29(1), ss. 65–84. Elektronisk resurs: https://www.oru.se/globalassets/oru-

sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2020/gustav- borsgard---svenskamnet-och-demokratiuppdraget.-larares-syn-pa-litteraturundervisning- som-demokratiarbete.pdf [Hämtad 2020-12-09]

Erixon, Per-Olof & Löfgren, Maria (2018). Ett demokratilyft för Sverige? Om relationen mellan literacy, skönlitteratur och demokrati i Läslyftet. Utbildning och Demokrati. 27(3), ss. 7–34. Elektronisk resurs: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-158238 [Hämtad 2020-12-09]

Kumashiro, Kevin K. (2002). Troubling education: queer activism and antioppressive pedagogy. New York: Routledge Falmer

Malmgren, Gun (2003). Svenskämnet som demokrati- och ”värdegrundsämne”. I:

Utbildning & demokrati, 12(2), ss. 63–76. Elektronisk resurs:

https://core.ac.uk/reader/26866040 [Hämtad 2020-12-04]

Malmgren, Lars-Göran (1996). Svenskundervisning i grundskolan. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur

Martinsson, Lena (2020). Värdegrunder – normeras till frigörelse. I: Skola i normer. Tredje upplagan. ss. 115–149. Malmö: Gleerups

Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.) (2020). Skola i normer. Tredje upplagan. Malmö: Gleerups

Molloy, Gunilla (2002). Läraren, litteraturen, eleven: en studie om läsning av skönlitteratur på

högstadiet. Stockholm: Lärarhögskolan

Nussbaum, Martha Craven (1997). Cultivating humanity: a classical defense of reform in liberal

education. Cambridge, Mass.: Harvard University Press

Persson, Magnus (2007). Varför läsa litteratur?: om litteraturundervisningen efter den kulturella

Rosenblatt, Louise M. (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur

Schieble, Melissa B (2010). Reading between the Lines of Reader Response: Constructing “The Other” through the Aesthetic Stance. I: Changing English: Studies in Culture and

Education, 17(4), ss. 375–384. Elektronisk resurs:

https://login.proxy.mau.se/login?qurl=https://search.ebscohost.com%2flogin.aspx%3fdirect%3dt

rue%26db%3deric%26AN%3dEJ1161090%26site%3dehost-live [Hämtad 2020-12-04]

Schieble, Melissa B (2012). A Critical Discourse Analysis of Teachers’ Views on LGBT Literature. I: Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, 33(2), ss. 207–222. Elektronisk resurs:

https://login.proxy.mau.se/login?qurl=https://search.ebscohost.com%2flogin.aspx%3fdirect%3dt

rue%26db%3deric%26AN%3dEJ959883%26site%3dehost-live [Hämtad 2020-12-04]

Skolinspektionen (2012). Skolornas arbete med demokrati och värdegrund. Elektronisk resurs: https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-

statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2012/skolornas-arbete-med-demokrati-och- vardegrund/ [Hämtad 2020-12-04]

Övrig litteratur

Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Andra upplagan. Stockholm: Liber

Backman, Jarl (2016). Rapporter och uppsatser. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur Berggren, Mats (2002). Det finns inga skridskor i öknen. Stockholm: Rabén & Sjögren Berggren, Mats (2018). Onsdag kväll strax före sju. Bromma: Opal

Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Tredje upplagan. Stockholm: Liber Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur

Glöm Aldrig Pela och Fadime [GAPF] (u.å) Om GAPF. Elektronisk resurs: https://gapf.se/om-oss/ [Hämtad 2020-12-14]

Khemiri, Jonas Hassen (2003). Ett öga rött. Stockholm: Norstedt

Langer, Judith A. (2017). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse. Andra upplagan. Göteborg: Daidalos

Levithan, David (2013). Jag, En. Älvsjö: X Publishing

Nationalencyklopedin [NE], (2020a). normkritik. Elektronisk resurs:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/normkritik [Hämtad 2020- 11-27]

Nationalencyklopedin [NE], (2020b). Black Lives Matter. Elektronisk resurs:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/black-lives-matter [Hämtad 2020-12-10]

Nationalencyklopedin [NE], (2020c). me too-rörelsen. Elektronisk resurs:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/me-too-r%C3%B6relsen [Hämtad 2020-12-14]

Olin-Scheller, Christina (2008). Såpor istället för Strindberg? Litteraturundervisning i ett nytt

medielandskap. Stockholm: Natur och kultur

Rowling, J. K. (1999). Harry Potter och de vises sten. Stockholm: Tiden

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Sjätte upplagan. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet:

https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for- grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019 [Hämtad 2020-11-09] Thomas, Angie (2017). The hate U give. Stockholm: Natur & Kultur

Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Elektronisk resurs: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html [2020-11-27]

Åkesson, Emilia (2016). Normer, normmedvetenhet och normkritik. Stockholm: Skolverket. Elektronisk resurs:

https://www.skolverket.se/download/18.653ebcff16519dc12ef362/1539586793376/Nor mer-normmedvetenhet-och-normkritik.pdf [Hämtad 2020-11-16]

Bilagor

Bilaga A

Moment Exempelfrågor

Inledande frågor Hur länge har du arbetat som svensklärare? Hur många skolor har du arbetat på?

Är du behörig i några andra ämnen än just svenskämnet? Vad tycker du är det roligaste med svenskämnet? Demokrati- och värdegrundsarbete Hur ser du på demokrati- och värdegrundsuppdraget i

just svenskämnet?

Inom vilka arbetsområden tycker du att det är mest gynnsamt att arbeta med demokrati- och

värdegrundsfrågor? Den senaste gemensamma skönlitterära

boken läraren arbetade med Berätta lite om din syn på skönlitteratur som läromedel i svenskämnet Vilken var den senaste gemensamma skönlitterära boken ni arbetade med i undervisningen?

Hur resonerade du när du valde den boken? Vilka kvaliteter tittade du efter? Hur förhåller man sig till hur

karaktärerna framställs i böckerna?

Vilka val av undervisningsmetoder/uppgifter var aktuella för boken du valde sist?

Hur upplevde du att eleverna tog emot boken?

Hur transparent är man som lärare, till eleverna, att man arbetar med demokrati- och värdegrundsfrågor?

Upplevde du några möjligheter/begränsningar med just den här boken i förhållande till värdegrunden?

Hur arbetar man runt eventuella begränsningar? Kan du utveckla?

Hur bjuder man in elever till att diskutera demokrati- och värdegrundsfrågor?

Avslutning Avslutande kommentarer om ut eventuella oklarheter Informantens frågor eller kommentarer

In document ”Nu ska jag sätta mig och göra ett demokratiarbete” : En kvalitativ studie om demokrati- och värdegrundsarbete i svenskämnets litteraturundervisning (Page 41-46)