Det har varit unikt att kunna genomföra en studie om interaktion mellan elever och lärare i helklass, halvklass och grupparbetssituationer i en tecken-språkig klass med 17 elever vid en specialskola för döva och hörselskadade.
Det skulle annars inte ha varit möjligt då det i princip finns klasser med end-ast fem eller sex elever vid samtliga specialskolor. Studien genomfördes i det teckenspråkiga klassrummet med utgångspunkt i SO/NO undervisning vid ett flertal tillfällen under en termin. Detta kan också ha betydelse för resultatet. Undervisningen var också redan upplagd i helklass, halvklass och grupparbete.
Att finna ny litteratur inom tidigare forskning om klassrumsundervisning på teckenspråk både nationellt och internationellt har varit ett problem. Littera-tursökningen har gjorts och det visade sig att det gjordes ett visst antal stu-dier om samtal i den teckenspråkiga klassrumsinteraktionen under 1980 talet då det svenska teckenspråket började användas i klassrumsundervisningen vid specialskolan. De senaste studierna var i slutet på 2010. Det kan bidra till att en del av litteraturen kan anses vara föråldrad.
Det har varit komplicerat att göra transkriptioner av videobilderna. Nya digi-tala analytiska tekniker kunde ha gett möjligheter att vidareutveckla ett visu-ellt orienterat redskap som grund för videoanalyser. Med detta kunde validi-teten av resultatet i studien bättre ha säkerställts. Ett annat sätt är givetvis att använda flera bedömare. Detta har dock inte varit möjligt eftersom det förut-sätter mycket tid, resurser och goda kunskaper i svenskt teckenspråk. I det här fallet har det mest diskuterats om val och användning av sekvenserna från det insamlade videomaterialet som underlag för att finna mönster som kunde ge svar på frågeställningarna. Det har inte heller varit okomplicerat att transkribera och tolka denna typ av material som i sig förutsätter tecken-språksfärdigheter. Att jag befinner mig i en hermeneutisk förståelse- och tolkningssituation är också ett sätt att använda som en referenspunkt ur ett inifrånperspektiv med min egen livshistoria som döv och egna erfarenheter av skolsituation som kan ha en viss påverkan i tolkningsarbetet.
Referenser
Ahlgren, I. (1984). Döva barn och skriven svenska. Forskning om Teckenspråk XIII.
Stockholm: Stockholms Universitet, Institutionen för lingvistik.
Ahlgren, R-M. (1991). Skolelevers självvärdering. Stockholm Institute of Educa-tion, Department of Educational Research. Doktorsavhandling. Almqvist &
Wiksell International. Studies in Education and Psychology 29. Stockholm:
Gotab.
Ahlström, M. (2000). Hörselskadade barn i kommunikation och samspel. Doktors-avhandling. Stockholm: Stockholms Universitet, Psykologiska institutionen.
Ahlström, M. & Preisler, G. (1998). En studie om hörselklasser som flyttar in i dövskolan. Rapport nr 100. Stockholm: Stockholms Universitet, Psykologiska institutionen.
Ahrén, J.C. (2010). Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. Rapport X från De-legationen för jämställdhet i skolan. SOU, 2010:80.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/49/85/5943b562.pdf
Almqvist, J., Lidegran, I. & Lundqvist, E. (2003). Inspelningspraktik, teknik och forskningsetik. I L. Östman, (red.). Erfarenhet och situation i handling. En rap-port från projektet Lärande i naturvetenskap och teknik, s. 119–131. Uppsala:
Uppsala Universitet, Pedagogiska institutionen.
Alton–Lee, A., Nuthall, G. & Patrick, J. (1993). Reframing Classroom Research: A Lesson from the Private World of Children. Harvard Educational Review, vol 63, no 1, pp. 50–84.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2010). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Anward, J. (1983). Språkbruk och språkutveckling i skolan. Lund: Liber Förlag.
Aspelin, J. (1999). Klassrummets mikrovärld. Doktorsavhandling. Eslöv: B. Östlings bokförlag Symposion.
Asplund, J. (1987). Det sociala livets elementära former. Göteborg: Bokförlaget Korpen.
Bagga-Gupta, S. (2000). Visual Language Environments. Exploring everyday life and literacies in Swedish Deaf bilingual schools. Visual Anthropology Review, 15(2), pp. 95–120.
Bagga-Gupta, S. (2001a). Diskursiva och teknologiska resurser på visuella tvåsprå-kiga pedagogiska arenor. Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och ut-bildningspolitik, Vol. 10, nr 1, s. 55–83.
Bagga-Gupta, S. (2001b). Tid, rum och visuell tvåspråkighet. I: F. Sahlström & S.
Lindblad (red.). Interaktion i pedagogiska sammanhang. s. 125–142. Stock-holm: Liber.
Bagga-Gupta, S. (2002). Explorations in bilingual instructional interaction: a socio-cultural perspective on literacy. In Learning and Instruction, 12, pp. 557–587.
Bagga-Gupta S. (2004). Visually Oriented Language Use. Discursive and technolog-ical resources in Swedish Deaf pedagogtechnolog-ical arenas. In M. V. Herreweghe & M.
Vermeerbergen (eds.). Sociolinguistics in European Deaf Communities, Vol. 10.
pp. 171–207. The Sociolinguistics in Deaf Communities Series. Washington DC: Gallaudet University Press.
Baker, C. (1977). Regulators and Turntaking in American Sign Language. In L.
Friedman (ed.): On the Other Hand, pp. 215–236. New York: Academic Press.
Bellack, A.A., Kliebard, H.M., Hyman, R. T. & Smith, F.L. (1966). The Language of the Classroom. New York: Teachers College Press.
Berg, L-E. (1976). Människans födelse. En socialpsykologisk diskussion kring G.H.
Mead och J. Piaget. Göteborg: Bokförlaget Korpen.
Berg, L-E., Bogelind, A., Leissner, T., Månsson, P. & Värnlund, H. (1975). Med-vetandets sociologi – en introduktion till symbolisk interaktionism. ALMAserien 64. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Berger, P.L. & Luckmann, T. (1979). Kunskapssociologi. Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Översatt, (1966).”The Social Construction of Reality. A Treatise in the Sociology of Knowledge”. Falun: Scandbook AB.
Bergman, B. (1977). Tecknad Svenska. Stockholm: Skolöverstyrelsen. FOU 28, Liber läromedel.
Bergman, B. (1979). Dövas teckenspråk – en inledning. Forskning om Teckenspråk III. Stockholm: Stockholms Universitet, Institutionen för lingvistik.
Bergman, B. (1982a). Teckenspråkstranskription. Forskning om Teckenspråk X.
Stockholm: Stockholms Universitet, Institutionen för lingvistik.
Bergman, B. (1982b). On Localisation in the Swedish Sign Language. I: Forskning om Teckenspråk XI, pp. 35–47. Stockholm: Stockholms Universitet, Institution-en för lingvistik.
Bergman, B. (1982c). Några satstyper i det svenska teckenspråket. Forskning om Teckenspråk XI:2. Stockholm: Stockholms Universitet, Institutionen för ling-vistik.
Bergman, B. (1992). Teckenspråket – ett svenskt minoritetsspråk. Forskning om Teckenspråk XVII. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för ling-vistik.
Björklid, P. & Fischbein, S. (red.) (1992). Individens samspel med miljön. Ett inter-aktionistiskt perspektiv på pedagogik. Stockholm: HLS Förlag.
Björklid, P. & Fischbein, S. (1996). Det pedagogiska samspelet. Lund: Studentlitte-ratur.
Björklid, P. & Fischbein, S. (2011). Det pedagogiska samspelet. 2 uppl. Lund: Stu-dentlitteratur.
Blumer, H. (1937). Social Psychology. In E.P. Schmidt, (ed.), Man and Society. pp.
144–198. New York: Prentice-Hall.
Bogelind, A., Lundén, A. & Näsman, E. (1972). JAG; Den Andre – Spelet om dej och mej och dom utstötta. En presentation av symbolisk interaktionism och stämplingsteori. Lund: Studentlitteratur.
Brevik, J-K. (2007). Döv identitet i endring. Lokale liv – globale bevegelser. Oslo:
Universitetsförlaget.
Brevik, J-K., Haualand, H. & Solvang, P. (2002). Roma – en midlertidig Döv by!
Deaflympics 2001. Notatserien, Bergen: Rokkansentret.
Brodin, J. (1991). Att tolka barns signaler, Gravt utvecklingsstörda flerhandikap-pade barns lek och kommunikation. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms Universitet, Pedagogiska institutionen.
Bryman, A. (2001). Social Research Methods. Översatt,”Samhällsvetenskapliga metoder”. (2002). Malmö: Liber AB.
Bryman, A. (2008). Social Research Methods. Översatt,”Samhällsvetenskapliga metoder”. (2011). 2 uppl. Malmö: Liber AB.
Coates, J. & Sutton-Spence, R. (2001). Turn-taking patterns in Deaf conversation.
Journal of Sociolinguistics, 5/4, pp. 507–529.
Emanuelsson, I. & Fischbein, S. (1986). Vive la Difference! A Study of Sex and Schooling. Scandinavien Journal of Educational Research, 30, pp. 71–84.
Englund, T. (1996). The Public and the Text. Journal of Curriculum Studies, 28, (1), pp. 1–35.
Erting, C. (1985). Sociocultural dimensions of Deaf education: belief systems &
communicative interaction. Sign Language Studies, 47, pp. 111–126.
Erting, C. (1988). Acquiring linguistic and social identity: interactions of deaf chil-dren with a hearing teacher and a deaf adult. In M. Strong. (Ed.) Language Learning and Deafness. pp. 192–219. Cambridge: Cambridge University Press.
Fischbein, S. (1979). Heredity – Environment Influences on Growth and Develop-ment During Adolescence. Studies in Education and Psychology. No 5. Doctoral thesis. Stockholm Institute of Education, Department of Educational Research.
Stockholm: Liber.
Fischbein, S., Kylén, G., Alba, G., Frank, K. & Kylén, A. (1996/2008). En modell för helhetssyn Del IV, En samspelsmodell utifrån pedagogiskt perspektiv, Ett undervisnings- och arbetsmaterial för lärarutbildningen. Stockholm: Stock-holms Universitet, Specialpedagogiska institutionen.
Fischbein, S. & Österberg, O. (2003). Mötet med alla barn – ett specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Ds 2008:23, Regeringskansliet, Socialdepartementet.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/19/18/516a2b36.pdf
Forslund Frykedal, K. (2008). Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete – om am-bitionsnivå och interaktionsmönster i samarbetssituationer. Doktorsavhandling.
Linköpings Studies in Behavioural Science No 128. Linköping: Linköpings uni-versitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
Fredäng, P. (2003). Teckenspråkiga döva. Identitetsförändringar i det svenska döv-samhället. Doktorsavhandling. Förlag ab, Gondolin. Stehag.
Förordning (Skolverkets författningssamling SKOLFS 2010:800) om läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2010-03-22 Dnr 2008:741.
Garpelin, A. (1997) . Lektionen och livet. Ett möte mellan ungdomar som tillsam-mans bildar en skolklass. Uppsala Studies in Education 70. Doktorsavhandling.
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Goffman, E. (1967). On Face-Work: An Analysis of Ritual Elements in Social Inter-action. In E. Goffman, (ed.). Interactional Ritual. Essays on Face-to-Face Be-haviour. New York: Pantheon Books.
Goffman, E. (1970). När människor möts. Studiet av det direkta samspelet mellan människor, Översatt, Interaction Ritual. 1970. Aldusserien 303, Stockholm:
Bokförlaget Aldus/Bonniers.
Granström, K. (1998). Stora och små undervisningsgrupper. Forskning om klasstor-lekens betydelse för elever och lärares arbetssituation. FOG-rapport nr 37. Lin-köping: Linköpings universitet.
Granström, K. (2007). Ledarskap i klassrummet. I K. Granström (red.). Forskning om lärares arbete i klassrummet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Gustafsson, B., Hermerén, G. & Petersson, B. (2005). Vad är god forskningssed?
Synpunkter, riktlinjer och exempel. Rapportserie nr. 1. Stockholm: Vetenskaps-rådet.
Gustafsson, B., Hermerén, G. & Petersson, B (2011). God forskningssed. Veten-skapsrådets rapportserie nr. 1:2011, Stockholm: Vetenskapsrådet.
http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/God+forskningss ed+2011.1.pdf
Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå. Om lärande på människans villkor. Stock-holm: Natur & Kultur.
Hanson, G. (1972). Teckenspråket överlägset den rent orala undervisningsmetoden.
SDR-Kontakt, 1972:15, 1–2. Utgivare: Sveriges Dövas Riksförbund.
Haualand, H. (2007). The Two Week village – The Significance of the Sacred Space. In B. Ingstad & SR.Whyte, (eds.). Disability in Local and Global Worlds, pp. 33–55. Berkeley: University of California Press.
Heikkilä, M. & Sahlström, F. (2003). Om användning av videoinspelning i fältar-bete. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8 (1-2), s. 24–41.
Hermerén, G. (1996). Kunskapens pris: forskningsetiska problem och principer i humaniora och samhällsvetenskap. Stockholm: Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) Uppsala: Swedish Science Press.
Häggblom, F. & Sahlström, F. (2003). Bearbetning av inspelat videomaterial i FISK-projektet. I H. Prieto & F. Sahlström (red.). Från förskola till skola – be-rättelser om en reform. Uppsala: Pedagogisk Forskning i Uppsala.
Häggblom, J., Melander, H. & Sahlström, F. (2003). En kort beskrivning av fältarbe-tet i FISK-projekfältarbe-tet. I H. Prieto & F. Sahlström (red.). Från förskola till skola – projektberättelser om en reform. Uppsala: Pedagogisk Forskning i Uppsala.
Johnson, RE. & Erting C. (1989). Ethnicity and socialization in a classroom for deaf children. In C. Lucas. (ed.). The Sociolinguistics of the Deaf Community. pp.
41–83. San Diego: Academic Press, Inc.
Kluwin, T. (1981a). A rationale for modifying classroom signing systems. Sign Language Studies, 31, pp. 179–187.
Kluwin, T. (1981b). The grammaticality of manual representation of English in classroom setting. American Annals of the Deaf. 126, pp. 417–421.
Kluwin, T. (1983). Discourse in Deaf Classrooms: The Structure of Teaching Epi-sodes. Discourse processes. 6, pp. 275–293. Routledge Taylor & Francis Group.
http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/01638538309544567
Kretschmer, R. (1997). Issues in the Development of School and Interpersonal Dis-course for Children Who Have Hearing Loss. Language, Speech, and Hearing services in Schools, 28(4), pp. 374–383.
Kruth, L. (1996). En tyst värld – full av liv. Örebro: SIH läromedel.
Kylén, G. (1992). En helhetssyn på skolan. I: P. Björklid & S. Fischbein, (Red.).
Individens samspel med miljön. Ett interaktionistiskt perspektiv på pedagogik. s.
10–28. Stockholm: HLS Förlag.
Lewin, K. (1951). Field Theory in Social Science. New York: Harper.
Lewin, K. (1975). Field theory in social science: selected theoretical papers. D.
Cartwright (Ed.). Westport, Conn: Greenwood Press.
Lundström, K. (1985). Tvåspråkighet i dövundervisningen. Delrapport 1. En enkät-studie. Stockholm: Institutionen för specialpedagogik. HLS, Rapport 16/1985.
Lundström, K. (1988). Tvåspråkighet i dövundervisningen. Delrapport 2. Analys av videoinspelade lektioner. Stockholm: Institutionen för specialpedagogik. HLS.
Lundström, K. (2005). Kampen för ett språk. Dövas två språk och tvåspråkighet i skolundervisningen i Sverige 1809-1990. Doktorsavhandling, Studies in Educat-ional Sciences 78 Stockholm: HLS Förlag.
Lyngvaer Hansen, Å. (2005). Kommunikative praksiser i visuelt orienterte klas-serom. En studie av et tilrettelagt opplegg for döve lärerstudenter. Doktorsav-handling, NTNU 2005:132. Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet. In-stitutt for Språk- og kommunikasjonsstudier.
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, Skolverket.
Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11, Skol-verket.
Mather, S. (1987a). Eye gaze and communication in a Deaf classroom. Sign Lan-guage Studies, 54, pp. 11–30.
Mather, S. (1987b). Classroom Turn-Taking Mechanism: Effective Strategies for Using Eye Gaze as a Regulator. Sign Language Studies, 54, pp. 627–632.
Mather, S. (1989a). Visually Oriented Teaching strategies with Deaf Preschool Children. In C. Lucas, (Ed.). The sociolinguistics of the Deaf Community. pp.
165–187. New York: Academic Press.
Mather, S. (1989b). Home and Classroom Communication. In D. F. Moores & K.P.
Meadow-Orlans, (Eds.). Educational and Developmental Aspects of Deafness.
pp. 232–249. D.C. Gallaudet University Press.
Mather, S. (2005). Ethnographic Research on the Use of Visually Based Regulator for Teachers and Interpreters. In M. Metzger, (Ed.) Attitudes, Innuendo, and Regulators: Challenges of Interpretation,. pp. 136–162. D.C. Gallaudet Univer-sity Press.
Mead, G.H. (1934). Mind, Self and Society. Chicago: University of Chicago press.
Mead, G.H. (1976). Medvetandet, jaget och samhället från socialbehavioristisk ståndpunkt. Översatt. Lund: Argos förlag AB.
Mehan, H. (1979a). Learning lesson: Social Organization in the Classroom. Cam-bridge MA: Harvard University Press.
Mehan, H. (1979b). The School´s work of sorting students. In D. Boden & D.H.
Zimmerman (Eds.). Talk & Social structure. Studies on ethnomethodology and conversation analysis. pp.71–90. Cambridge: Polity Press.
Molander, B–O. & Pedersen, S. (1999). Döva barns sätt att resonera om naturve-tenskapliga fenomen – en pilotstudie. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm.
Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande.
Molloy, G. (2003). Det nödvändiga samtalet. Utbildning & Demokrati, Vol. 12, Nr 2, s.77–91.
Nelfelt, K. (1983). Feedback in the school for the deaf. Papers from the Seventh Scandinavian Conference of the Linguistics. Hanasaari, Finland, December 17-19. Ed Fred Karlsson. University of Helsinki, Departement of General Lingu-istics. Vol.11. pp. 491–505.
Niemelä, N. (2008). Interaktion i helklass under ett tema i språkbad. Doktorsav-handling, University of Vaasa, Departement of Scandinavian Languages.
Pedersen, S. Molander, B-O & Lager-Nyqvist, L. (2004). I brist på beprövad erfa-renhet – på spaning efter vetenskaplig grund. Didaktikens Forum, Vol. 1, Nr 2, s. 7–70. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm. Institutionen för undervis-ningsprocesser, kommunikation och lärande.
Pedersen, S., Molander, B–O. & Nordell, K. (1999). Towards an education of math-ematics and science teachers for deaf children. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm: Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lä-rande.
Preisler, G. (1990). Att införa video – i psykologiskt och pedagogiskt stödjande ar-bete med barn med funktionsnedsättningar. Stockholm: TRC.
Roos, C. (2004). Skriftspråkande döva barn. En studie om skriftspråkligt lärande i förskola och skola. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för didaktik och pedagogik.
Roos, C. (2010). Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlä-rande - Vad säger forskningen? KAPET 6, (1) s. 73–93. Karlstads Universitet:
Institutionen för utbildningsvetenskap.
Roos, C. & Fischbein, S. (2006). Introduktion – Interaktion, delaktighet och lärande.
I C. Roos & S. Fischbein (red.). (2006). Dövhet och hörselnedsättning. Special-pedagogiska perspektiv. s. 13–35. Lund: Studentlitteratur.
Rowe, M. (1986). Wait Time: Slowing Down May Be a Way of Speeding Up. Jour-nal of Teacher Education, 37, (1) pp. 42–50. Thousand Oaks, CA: Sage.
Roy, C. (1989). Features of Discourse in an American Sign Language lecture. In C.
Lucas (ed.). The sociolinguistics of the Deaf Community. pp. 231–252. New York: Academic Press.
Roy, C. (2000). Interpreting as a discourse process. New York: Oxford University Press.
Sacks, H. (1992). Lectures on Conversation. Edited by Gail Jefferson with a fore-word by Emanuel A. Schegloff. Oxford: Blackwell.
Sacks, H., Schegloff, E.A. & Jefferson, G. (1974). A simplest systematics for the organization of turn-taking in conversation. Language, 50, pp. 696–735.
Sahlström, F. (1999). Up the hill backwards. On Interactional Constraints and Af-fordances for Equity-constitution in the Classrooms of the Swedish Comprehen-sive School. Uppsala Studies in Education 85. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Sahlström, F. (2001). Likvärdighetens produktionsvillkor. I F. Sahlström & S. Lind-blad, (Red.). Interaktion i pedagogiska sammanhang. s. 91–110. Stockholm: Li-ber.
Sahlström, F. (2008). Från lärare till elever, från undervisning till lärande – ut-vecklingslinjer i svensk, nordisk och internationell klassrumsforskning. Veten-skapsrådets rapportserie 9: 2008.
http://www.forskning.se/download/18.2788325911eca60b4298000494/2008_9.
Schegloff, E.A., Jefferson, G. & Sacks, H. (1977). The preference for selfcorrection in the organization of repair in conversation. Language, 53, pp. 361–382.
Schönström, K. (2010). Tvåspråkighet hos döva skolelever. Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institutionen för Lingvistik.
Smith, D.H. & Ramsey C.L. (2004). Classroom Discourse Practices of a Deaf teach-er using Amteach-erican Sign Language. Sign Language Studies, 5, pp. 39–59.
SOU, 1947:64, Betänkande och förslag rörande Dövstumundervisningen. Avgivet av 1945 års Dövstumsutredning.
SOU, 1955:20. Det döva barnets språk- och talutveckling. Betänkande avgivet av utredningen rörande de nya vetenskapliga rönen på audiologiens och audiome-trins områden i vården av döva barn.
SOU, 1964:61. Grundskola för blinda och döva. Betänkande avgivet av Blind- och dövskoleutredningen.
SOU, 2006:29. Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskaps- och forskningsöversikt.
Betänkande av utredningen Översyn av teckenspråkets ställning. Stockholm:
Fritzes.
Språklag (2009:600). Svensk författningssamling (SFS) nr: 2009:600.
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2009:600 Stensmo, C. (2008). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Stokoe, W.C. (1960). Sign language structure: an outline of the visual communica-tion of the american deaf. New York: University of Buffalo.
Svartholm, K. (2006). Svenska som andraspråk för döva – en ämnesöversikt. I K.
Hoyer, M. Londen & J.O. Östman (eds.) Teckenspråk: Sociala och historiska perspektiv [Sign Language: Social and Historical Perspektive] Nordica Helsingiensia 6, pp. 23–52.
Svartholm, K, Andersson, R. & Lindahl, U. (1993). Samspråk i dövundervisningen.
Studier av klassrumskommunikation i två olika skolformer för döva. Stockholm:
Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk.
Svensk författningssamling (SFS 1985:1100), omtryck SFS 1997:1212) Författning-en har upphävts gFörfattning-enom: SFS 2010:801 http://www.riksdagFörfattning-en.se/sv/DokumFörfattning-ent- http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-19851100_sfs-1985-1100/
SÖ 2008:26, Sveriges internationella överenskommelser, Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konvention-en om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Riksdagsbehandling:
Prop. 2008/09:28, bet. 2008/09SoU3, rskr. 2008/09:38.
http://www.un.org/disabilities/documents/convention/crpd_swedish.pdf Van Herreweghe, M. (2002). Participation in Meetings with Deaf and Hearing
Par-ticipants in Flanders. In C. Lucas (ed.). Turn-Taking, Fingerspelling, and Con-tact in Signed Languages. pp. 73–103. Washington D.C. Gallaudet University Press.
Westling Allodi, M. (2002). A two-level analysis of classroom climate in relation to social context, group composition and organisation of special support. Learning Environments Research, 3, pp. 253–274.
“Social Climate”. In D. Cartwright & A. Zander (Eds.). Group Dynamics. Re-search and Theory. New York: Harper & Row Publishers.
Wickman, P. (1994). Supplement till videorapport: Språklig interaktion i svenska teckenspråket (i grupp), 10 p uppsats. Stockholm: Stockholms universitet, In-stitutionen för lingvistik.
Wikipedia, den fria encyklopedin http://sv.wikipedia.org/wiki/Prosodi
von Wright, M. (2000). Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G. H. Me-ads teori om människors intersubjektivitet. Göteborg: Daidalos.
von Wright, M. (2002). Det relationella perspektivets utmaning. En personlig be-traktelse. I Skolverket Att arbeta med särskilt stöd, några perspektiv. s. 9–20.
http://sp.lhs.se/kurshemsidesdokument/6618620102/dokument/Skolverket+2001 .pdf
Wood, D. & Wood, H. (1997). Communicating with children who are Deaf: Pitfalls and Possibilities. I Language, Speech, and Hearing services in Schools 28(4) pp.
348–354.
Zetterblom G. (red.) (1975). Psykologin i samhället. Aktuell svensk forskning.
Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB.
Ödman, P-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik.
2 uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell..
Öhrn, E. (2000). Elevers inflytande i skolan. Om kön, klass och förändring. I U.
Tebelius &. S. Claesson (red.) Skolan i centrum. Lund: Studentlitteratur.
Öhrn, E. (2002). Könsmönster i förändring – en kunskapsöversikt om unga i skolan.
Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/visa-
enskild-
publikat-ion?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D919