Metodkritik

I följande avsnitt presenteras kritiska aspekter i våra metodval och utförande samt möjliga förbättringar.

Enkät 1 skickades ut i ett tidigt skede av studien när vi som skribenter inte var helt färdiga med studiens struktur vilket kan ha bidragit till den låga svarsfrekvensen. Enkät 1 sändes först ut via mejl till rektorer där de ombads vidarebefordra den till sina lärare. Genom att enkät 1 skickades ut till rektorer och inte direkt till lärare kan möjliga infor-manter ha filtrerats bort. Tillgången till lärares mejladresser varierar mellan kommuner vilket försvårade möjligheten att nå ut direkt till lärare. Eftersom det första utskicket genererade endast fyra svar valde vi att även skicka ut enkät 1 till närliggande kommu-ner som erbjöd tillgång till lärares mejladresser samt på en social kanal för lärare. En orsak till den låga svarsfrekvensen kan vara att enkät 1 gjordes online vilket Bryman (2011 s. 609–610) förklarar som problematiskt eftersom det kräver hög motivation för informanten att besvara till skillnad från pappersenkät. Däremot gav online-enkäten ingen geografisk begränsning och ökade möjligheten att nå ut till flera informanter snabbt (ibid.). En annan aspekt som kan ha påverkat svarsfrekvensen är att studien till en början skulle innehålla en intervju med en efterföljande observation vilket kräver mer av lärares tid än endast en intervju.

Utifrån enkät 1 tackade sju informanter ja till att ställa upp på en intervju. Utgångs-punkten var att genomföra ett bekvämlighetsurval vilket inte var möjligt utifrån den låga svarsfrekvensen. Istället genomfördes intervjuer med alla som tackat ja. Ett infor-mationsbrev skickades ut med studiens syfte och de forskningsetiska principer som vi utgick ifrån. Två informanter efterfrågade intervjufrågorna på förhand vilket å ena sidan kan ha påverkat deras svar genom att de redan inför intervjun formulerat svar och på så sätt låst sig vid sina eventuella planerade utsagor. Å andra sidan kan det ha bidragit till att de reflekterat över frågorna och på så vis utvecklat sina svar mer utförligt. En annan aspekt som kan ha påverkat svaren i intervjuerna är att tre av informanterna hade

27 inplanerade observationer som avbokades efter intervjuerna. Eftersom de var inställda på att observeras kan deras utsagor ha färgats av den vetskapen.

Det rådande läget med viruset covid-19 påverkade studien i flera avseenden. Material-insamlingen förändrades genom att observationer inte längre var möjliga att utföra. Intervjuerna fick därmed större betydelse för studiens resultat och krävde djupare och mer utförliga frågor. Två intervjuer genomfördes på lärarnas arbetsplatser och resteran-de intervjuer genomförresteran-des digitalt. De fysiska intervjuerna medförresteran-de en mer avslappnad känsla eftersom barriären mellan oss intervjuare och informanter blev mindre än vid de digitala mötena. Dessutom gav de fysiska mötena informanten en större möjlighet att uttrycka sig med hjälp av gester, minspel och kroppsspråk för att förtydliga sina utsagor (Bryman, 2011 s. 433). I motsats kan det vara svårare att, vid fysiska möten, besvara känsliga frågor eftersom informant och intervjuare är mer benägna att undvika dålig stämning (Bryman, 2011 s. 432).

För att undvika eventuella störningsmoment bad vi informanterna välja en lugn och ostörd miljö inför intervjuerna. Trots det uppstod avbrott under fyra intervjuer i form av att kollegor eller elever till lärarna knackade på dörren eller kom in. Störningsmomenten kan ha påverkat informantens svar genom exempelvis oron att någon kunde höra eller att informanten tappade fokus på frågan och därför kom av sig (Bryman, 2011 s. 421). De intervjuer som genomfördes via Skype medförde en del tekniska svårigheter. Alla dessa informanter upplevde det svårt att öppna programmet och få igång mikrofon och kamera vilket tog tid från den avsatta timmen. Vid två av tre Skypesamtal fungerade endast mikrofonen för informanterna vilket gjorde att gester, kroppsspråk och minspel inte kunde utläsas av oss. Vid en intervju uppstod ett tekniskt avbrott på grund av upp-koppling vilket medförde att inspelningen av samtalet avbröts för en liten stund och en del av data gick förlorad. Ännu en av Skypeintervjuerna präglades av tekniska problem i form av svag uppkoppling som påverkade ljudupptagningen. Två intervjuer genom-fördes via telefonsamtal där varken informant eller intervjuare kunde se varandra. Till skillnad från Skypesamtalen och de fysiska mötena kan telefonsamtalet ha medfört att informanten blev mer avslappnad eftersom de inte kunde se att samtalet spelades in. Trots att vi informerade och fick godkännande att spela in samtalen kan det enligt Bry-man (2011 s. 428–429) bidra till att inforBry-manterna blir mer bekväma och inte påminns om inspelningen.

I tre intervjuer hade lärarnas tidsbrist en påverkan på hur intervjun genomfördes. Infor-manterna påtalade i början av intervjun att deras arbetsbelastning var hög och att de önskade en kortare intervju än det vi efterfrågat. Den här aspekten spelade stor roll för oss som intervjuare på så sätt att vi skyndade på intervjuerna för att täcka in alla frågor. Kortare intervjuer kan riskera att bli mindre användbara särskilt om informanten inte visar vilja att kompromissa om tiden (Bryman, 2011 s. 429). Vi hade kunnat upprepa i mejlkorrespondensen att intervjun varade en timme; det framgick endast en gång i informationsbrevet (se bilaga 3). Två informanter uppgav sig vara osäkra kring begrep-pet formativ bedömning och betydelsen av det. Informanterna sökte bekräftelse och ville, genom att ställa frågor till oss, kontrollera att de var rätt ute. För oss var det svårt

28 att ställa oss helt neutrala till sådana frågor men vår strävan var att, i den mån möjligt, varken bekräfta eller dementera deras funderingar kring begreppet.

Med tiden blev vi som intervjuare mer bekväma i rollen vilket påverkade vårt sätt att föra samtalen. Å ena sidan blev vi mer bekväma med att ge informanten större utrymme och invänta längre svar även när informanten blev tyst. Å andra sidan upplevde vi att vi med tiden färgades av de tidigare intervjuerna och eftersökte jämförbara svar (Bryman, 2011 s. 419–420). Flera av intervjuerna genomfördes i nära anslutning till varandra vilket kan ha bidragit till att vi i större utsträckning färgades av föregående intervjuer. För att undvika det här hade vi kunnat ge förslag på bestämda tider istället för att låta informanten välja tid fritt. Vid tillfällen där informanterna gav motsägelsefulla eller inkonsekventa utsagor upplevde vi det svårt att ställa oss kritiska och ifrågasättande. Det kan bero på att vi fortfarande är ovana intervjuare och känner obehag inför att kon-frontera informanterna vilket Bryman (2011 s. 420) menar är vanligt bland ovana inter-vjuare. För att förbättra det borde vi förutspått att liknande situationer kunde uppstå och förberett oss på att bemöta inkonsekventa och motsägelsefulla utsagor.

Den tillkomna enkäten, enkät 2, skickades ut till lärare och rektorer över hela landet. Informationsbrev om enkäterna skickades som massmejl vilket kan ha påverkat svarsfrekvensen. Massmejl kan uppfattas som opersonliga eftersom de inte riktas till en enskild individ, därför riskerar enkäterna att inte få samma utfall som vid personliga utskick. Motivationen till online-enkäter är enligt Bryman (2011 s. 609) lägre än vid postutskick vilket också kan ha påverkat antalet svar. Enkät 2 innehöll endast fem frågor och ingen fråga krävde ett skriftligt svar av informanten vilket kan ha bidragit till att den endast tog en och en halv minut att besvara. Om enkät 2 istället innehållit fler djupa frågor hade den eventuellt bidragit med mer information om lärares uppfattningar och attityder till formativ bedömning och därför kunnat påverka resultatet i större utsträck-ning. En risk med att utforma online-enkäter kan vara att det inte går att utesluta att en lärare har besvarat dem fler än en gång (Bryman, 2011 s. 610). Ytterligare en risk med att publicera enkäterna på en social kanal är att vem som helst kan besvara dem och därmed kan vi inte säkerställa att de som besvarat dem är behöriga lärare. Vi ansåg dock att riskerna för sådana händelser var väldigt liten och att möjligheten till ökad svars-frekvens var större.

29