• No results found

7. Diskussion

7.4 Slutord

Studiens samtliga frågeställningar besvarades men under arbetets gång har nya frågor väckts som skulle vara intressanta att studera vidare. Förslag på vidare undersökning kan vara att studera hur mycket tid elever ges till att använda den formativa bedömning som de får, samt huruvida det kan påverka deras lärandeutveckling. Vidare skulle det vara intressant att följa lärares upplevelser av digitala verktyg som hjälpmedel i forma-tiv bedömning. Till ovanstående förslag kan tilläggas att det skulle vara intressant att undersöka hur ofta lärare använder olika formativa metoder i sin undervisning.

Referenslista

Ahmedi, V. (2019). Teachers’ Attitudes and Practices towards Formative Assessment in Primary Schools. Journal of Social Studies Education Research, 10(3), 161–175. Bell, B. & Cowie, B. (1999). A Model of Formative Assessment in Science Education. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 6(1), 101–116.

Black, P. & Wiliam, D (1998a). Assessment and Classroom Learning. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 5(1), 7–74.

Black, P., & Wiliam, D. (1998b). Inside the Black Box: Raising Standards Through Classroom Assessment. Phi Delta Kappan, 80(2), 139–144.

Black, P., & Wiliam, D. (2009). Developing the Theory of Formative Assessment. Edu-cational Assessment, Evaluation and Accountability, 21(1), 5–31.

Box, C., Skoog, G., & Dabbs, J. M. (2015). A Case Study of Teacher Personal Practice Assessment Theories and Complexities of Implementing Formative Assessment. Ameri-can Educational Research Journal, 52(5), 956–983.

Brooks, C., Burton, R., Huang, Y., Hattie, J., & Carroll, A. (2019). What Is My Next Step? School Students’ Perceptions of Feedback. Frontiers in Education, 4. https://doi.org/10.3389/feduc.2019.00096

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (uppl. 2). Stockholm: Liber.

Burner, T. (2016). Formative Assessment of Writing in English as a Foreign Language. Scandinavian Journal of Educational Research, 60(6), 626–648.

Büyükkarci, K. (2014). Assessment Beliefs and Practices of Language Teachers in Primary Education. International Journal of Instruction, 7(1), 107–120.

Christoffersen, L & Johannessen, A (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Dunn, K. E., & Mulvenon, S. W. (2009). A Critical Review of Research on Formative Assessment: The Limited Scientific Evidence of the Impact of Formative Assessment in Education. Practical Assessment, Research & Evaluation, 14(7).

Gattullo, F. (2000). Formative assessment in ELT primary (elementary) classrooms: an Italian case study. Language Testing, 17(2), 278–288.

Gashi Shatri, Z. & Zabeli, N. (2018). Perceptions of students and teachers about the forms and student self-assessment activities in the classroom during the formative assessment. Journal of Social Studies Education Research, 9(2), 28–46.

Granath, G. (2008). Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som discipline-ringstekniker. Göteborg: Göteborgs universitet.

Hattie, J. & Timperley, H. (2007). The Power of Feedback. Review of Educational Research, 77(1), 81–112.

Hirsh, Å. & Lindberg, V. (2015). Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Håkansson, J & Sundberg, D (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.

Jones, J. (2012). Portfolios as “Learning Companions” for Children and a Means to Support and Assess Language Learning in the Primary School. Education 3–13, 40(4), 401–416.

Korp, H. (2011). Kunskapsbedömning. Vad, hur och varför? Stockholm: Fritzes. Kroksmark, T. (2007). Fenomenografisk didaktik – en didaktisk möjlighet. Didaktisk tidskrift. 17 (2–3), 1–50. Hämtad 2020-02-07 från:

http://www.tomaskroksmark.se/Fenomenografiskdidaktik%202007.pdf Lantz, A. (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Hämtad 2020-02-10 från:

https://www.researchgate.net/publication/265267461_Kvalitativ_Analys_Exemplet_Fen omenografi

Lindqvist, G. (red.). (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur.

Lundahl, C. (2014). Bedömning – att veta vad andra vet. I U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (red.) Lärande Skola Bildning – Grundbok för lärare (s. 519–557). Stockholm: Natur & Kultur.

Marsh, C. J. (2007). A Critical Analysis of the Use of Formative Assessment in Schools. Educational Research for Policy and Practice, 6(1), 25–29.

Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.

OECD. (2019). Organisation for Economic Co-operation and Development. Hämtad 2020-01-31 från: https://www.oecd.org/

Pettersson, D. & Wester, A. (2014). Skolan i världen – internationella kunskaps-mätningar. I U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (red.) Lärande Skola Bildning – Grundbok för lärare (s. 491–518). Stockholm: Natur & Kultur.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2019a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2019b). Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1–3. Stockholm: Fritzes.

Säljö, R. (2014a). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (red.). Lärande Skola Bildning – Grundbok för lärare (s. 251–309). Stockholm: Natur & Kultur.

Säljö, R. (2014b). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Student-litteratur AB.

Torrance, H. (2007). Assessment as learning? How the use of explicit learning objec-tives, assessment criteria and feedback in post-secondary education and training can come to dominate learning. Assessment in Education, 14(3), 281–294.

Torrance, H (2012). Formative assessment at the crossroads: conformative, deformative and transformative assessment. Oxford Review of Education, 38(3), 323–342.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Wehner-Godée, C. (2010). Att fånga lärandet: Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Stockholm: Liber.

Wiliam, D. (2013). Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken. Lund: Student-litteratur AB.

Wiliam, D. & Leahy, S. (2015). Handbok i formativ bedömning – strategier och prak-tiska tekniker. Stockholm: Natur & Kultur.

Bilagor

Bilaga 1 – Enkät

1. Är du behörig lärare i årskurserna F–3 eller 1–3 ? Ja/Nej

2. Undervisar du just nu i årskurserna F–3 ? Ja/Nej

3. Har du arbetat mer än två år som lärare? Ja/Nej

4. Arbetar du med formativ bedömning när eleverna skriver berättande texter? Ja/Nej

5. Får eleverna göra kamratbedömning på varandras texter? Ja/Nej

6. Ger du eleverna återkoppling kontinuerligt under deras skrivprocess? Ja/Nej

7. Skulle du kunna tänka dig att ställa upp i en intervju samt efterföljande observation i klassrummet V.10, V.11, V.12 respektive V. 13?

Ja/Nej

8. Om du svarat ja på föregående fråga ange: förnamn, efternamn och mailladress. Länk till enkät:

https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=DQSIkWdsW0yxEjajBLZtrQA

Bilaga 2 – Informationsbrev urvalsenkät

Information om forskningsstudie

Vi är två lärarstudenter som gör vårt examensarbete på grundlärarprogrammet vid Högskolan i Gävle under vårterminen 2020. Vi ska undersöka hur lärare i årskurs F–3 arbetar med formativ bedömning i arbetet med berättande texter.

Till materialet i vårt examensarbete hör en enkät till lärare i årskurs F–3. Antalet svar på enkäten är av stor vikt för undersökningens urval, och vi hoppas att du har möjlighet att svara på frågorna i enkäten.

Ditt deltagande i enkätundersökningen är anonymt, men om du kan tänka dig att delta i en uppföljande intervju samt en efterföljande observation ber vi dig att lämna dina kontaktuppgifter i sista frågan i enkäten.

Enkäten besvaras via följande länk;

https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=DQSIkWdsW0yxEja

jBLZtrQAAAAAAAAAAAAYAAN-c-PpUQVA4SEdVTjBMWkU2WUo4U1VINDI4QUpVWC4u

Vid frågor kontakta Camilla Wallén och Linda Sundin:

camillawallen@hotmail.com lindasundin@hotmail.com eller 0705943327, 0733608623]. Vår handledare heter Ingrid Björk ingrid.bjork@hig.se Med vänliga hälsningar

Camilla Wallén och Linda Sundin

Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö.

Högskolan i Gävle • 801 76 Gävle • Kungsbäcksvägen 47, Gävle • 026-64 85 00 • www.hig.se Högskolan i Gävle är miljöcertifierad enligt ISO 14001

Bilaga 3 – Informationsbrev intervju

Hej, och tack för att Du vill ställa upp på en intervju samt observation för vårt examensarbete!

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare arbetar med formativ bedömning av berättande texter samt huruvida lärare ser koppling mellan formativ bedömning och elevers skrivutveckling. Dessutom ämnar vi undersöka huruvida lärares attityder till formativ bedömning påverkar deras sätt att undervisa i arbetet med berättande texter. Undersökningen kan bidra till ökad förståelse för hur formativ bedömning kan bedrivas samt om lärare ser att formativ bedömning bidrar till skrivutveckling.

Ditt deltagande i undersökningen är anonymiserat och frivilligt, vilket innebär att Du kan avbryta Din medverkan när som helst under processen. All data kommer att förstöras efter genomförd studie. Du ges också möjlighet att ta del av examensarbetet innan det publiceras.

Inför observationen behöver vi vårdnadshavares godkännande, och önskar därför att Du kan dela medföljande bilaga till vårdnadshavare. Så att dessa kan tas emot av oss vid observationstillfället.

Intervjun kommer att ta cirka en timme och vi önskar observera minst ett lektionstillfälle. Vi ställer oss öppna inför olika dagar och tider som passar Dig bäst, mellan V.9 och V.13. Onsdagar mellan 10-12 har vi handledningstillfälle och önskar därför inte genomföra intervjuer eller observationer denna tid. Maila datumförslag samt tid till någon av våra mailadresser, lindasundin@hotmail.com eller camillawallen@hotmail.com

alternativt via telefon 0733608623 eller 0705943327.

Tveka inte att höra av er om eventuella frågetecken! Tack på förhand! Vänliga hälsningar

Linda Sundin och Camilla Wallén

Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö.

Högskolan i Gävle • 801 76 Gävle • Kungsbäcksvägen 47, Gävle • 026-64 85 00 • www.hig.se

Bilaga 4 – Frågeområden intervju

Hur arbetar du med formativ bedömning i klassrummet?

Vilka metoder eller program utgår du ifrån när du arbetar med formativ bedömning? Hur resonerar du kring formativ bedömning?

Ser du någon koppling mellan formativ bedömning och elevers skrivutveckling? Känner du några krav eller yttre påtryckningar av att använda formativ bedömning?

Bilaga 5 – informationsbrev enkät

Information om deltagande i enkätstudie

Vi är två lärarstudenter som gör vårt examensarbete på grundlärarprogrammet vid Högskolan i Gävle under vårterminen 2020. Vi ska undersöka hur lärare i årskurserna F–3 arbetar med formativ bedömning i arbetet i Svenska.

Till materialet i vårt examensarbete hör en enkät till lärare i årskurs F–3. Antalet svar på enkäten är av stor vikt för undersökningens resultat, och vi hoppas att Du har möjlighet att svara på frågorna i enkäten.

Ditt deltagande i enkätundersökningen är anonymt och Du behöver inte uppge några kontaktuppgifter.

Enkäten besvaras via följande länk och tar cirka 2 minuter:

https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=DQSIkWdsW0yxEja

jBLZtrQAAAAAAAAAAAAYAAN-c-PpUOVA0RTFHUkQ1UFlWVkRDSUUzWUFEQk8ySy4u

Vid frågor kontakta Camilla Wallén och Linda Sundin:

camillawallen@hotmail.comlindasundin@hotmail.com eller [0705943327, 0733608623]. Vår handledare heter Ingrid Björk ingrid.bjork@hig.se Med vänliga hälsningar

Camilla Wallén och Linda Sundin

Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö.

Högskolan i Gävle • 801 76 Gävle • Kungsbäcksvägen 47, Gävle • 026-64 85 00 • www.hig.se

Bilaga 6 – Enkät

1. Hur ställer du dig till formativ bedömning i låga åldrar i Svenska? • Positiv

• Negativ • Ingen åsikt

2. Använder du någon/några av följande formativa arbetsmetoder? (Flervalsfråga) • Glasspinnar/slumpvis fördelning av ordet

• Kamratbedömning • Självbedömning • Exit tickets/Utgångspass • Lärandematriser • Färgkort • Presentera lärandemål • Annat: ____________

3. Hur tidskrävande upplever du den formativa bedömningen? • Inte alls

• Lite

• Ganska mycket • Mycket

4. Upplever du att formativ bedömning fungerar i alla årskurser? (Flervalsfråga) • Ja

• Nej, inte i förskoleklassen • Nej, inte i årskurs 1 • Nej, inte i årskurs 2 • Nej inte i årskurs 3

5. Ser du någon koppling mellan formativ bedömning och elevers skrivutveckling? • Ja, hos alla elever

• Ja, men bara hos högpresenterande elever • Ja, men bara hos lågpresterande elever • Ja, men bara hos mellanpresterande elever • Nej

Länk till enkäten:

https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=DQSIkWdsW0yxEjajBLZtrQA

Related documents