Mindre inköpsorter

När piloten är införd och korrigeringar gjorts bör Saab undersöka om strategin kan spridas till övriga mindre inköpsorter till exempel Östersund, Malmslätt eller Hangaren. Anledningen till att de mindre inköpsorterna prioriteras framför Tannefors är att dessa i dagsläget har en mindre utvecklad lagerstyrningsstrategi. Genom en utvärdering av behovet av en förändrad strategi och effekten av densamma bör Saab bedöma i vilken ordning de mindre inköpsorterna ska gå in den nya strategin. Om en annan ort än Tannefors eller Hangaren väljs som nästa implementationsort krävs att en klassificering för denna görs och att Sherpa support läser in den i IFS. Klassificering för de lagerställen som styrs från Tannefors är redan gjorda i och med denna studie.

Vid upprättandet av order skiljer sig tillvägagångssättet mellan de olika inköpsorterna inom Support & Services något. Detta beror delvis på att affärerna skiljer sig åt och de olika verksamheterna leder till att olika delar av affärssystemet används men även att ett gemensamt arbetssätt saknas och att samma ärende ibland registreras på olika sätt i affärssystemet beroende på vem som skapar ärendet. Då ett standardiserat arbetssätt i affärssystemet saknas anpassades planeringsverktyget efter de arbetssätt som används på de studerade orterna Tannefors och Nyköping. På grund av detta måste vissa justeringar av verktyget göras innan det införs på en ny ort, trots att verktyget är utvecklat för att fungera på samtliga orter. Det som behöver göras för att lägga till en ny ort är att undersöka vilka

xii

ordertyper som används och om det finns några specifika kodningar som används för att sortera bort de order som inte anses tillhöra den löpande verksamheten. För att skaffa sig denna information rekommenderas intervjuer eller work shops med inköparna på den ort där implementationen ska ske. Utifrån detta kan även vissa modifikationer i själva lagerstyrningsstrategin bli nödvändiga.

Precis som vid införandet i Nyköping krävs omfattande parametervård, modifiering av utbildningsmaterial och manualer samt work shops för att implementera lagerstyrningsstrategin. Uppföljning av mätetal och utvärdering av implementationen blir viktigt även för dessa implementationer precis som vid pilotimplementationen.

För varje ny mindre inköpsort som ska övergå till den nya lagerstyrningsstrategin bör samtliga punkter under Steg 2 gås igenom för att få en strukturerad implementation.

Steg 3 - Tannefors

När en eventuell övergång till den nya lagerstyrningsstrategin ska göras i Tannefors krävs vissa andra åtgärder än vid införandet på de orter där lagerstyrningen i dagsläget är mindre utvecklad. Anledningen till detta är att det i Tannefors redan finns en lagerstyrningsstrategi vilket gör att större förändringar måste göras i affärssystemet för att den nya lagerstyrningsstrategin ska fungera.

En rekommendation är att införandet bör göras succesivt med ett antal utvalda artiklar för att se hur den nya lagerstyrningsstrategin fungerar för verksamheten. Ett sätt att välja ut dessa artiklar är att utgå från den klassificering som gjorts och börja övergången med en utvald klass.

Vidare har en ny klassificering gjorts för Tannefors vilken skiljer sig från den klassificering som finns i dagsläget. För att försäkra sig om att samtliga klassningar blir rätt vid inläsningen i IFS bör därför samtliga nuvarande klassificeringar raderas innan den nya inläsningen genomförs. Även förändringar i IFS rörande MRP order code och Supplier for Purchase Part blir nödvändiga för att få det nya systemet att fungera. Som tidigare beskrivits styrs tre lager från Tannefors, i IFS har ett av dessa lager satts upp som huvudlager. Vilket lager som är huvudlager skiljer sig mellan olika artiklar. Med denna metod kommer affärssystemet alltid föreslå inköp till huvudlagret för att sedan göra lagerflyttar mellan Saabs olika lager. Denna metod kommer inte fungera med den nya lagerstyrningen varför uppsättningen i IFS måste korrigeras innan ett beställningspunktssystem kan införas. Detta medför omfattande parametervård då många av de ledtider som idag ligger inlagda i affärssystemet är standardledtider för att flytta material mellan Saabs egna lager. Dessa måste uppdateras till att visa ledtiden från leverantören till respektive lagerställe.

Precis som vid de andra implementationerna krävs modifiering av utbildningsmaterial och manualer, work shops vid införandet och uppföljning.

xiii Steg 4 – USA

USA-kontoret hanterar dessutom ett antal consignmentlager vilka försörjs med material från lagret i Washington. Det är dock upp till inköparna i Tannefors att se till att lagret i Washington har tillräckligt med material för att kunna försörja consignmentlagren. Vilka artiklar som ska finnas i respektive consignmentlager samt i vilka kvantiteter dessa ska finna har Saab och varje consignmentkund gemensamt beslutat.

Idag finns det inget systemstöd för USA-kontorets planering av påfyllning av consignmentlagren. Som en del av övergången till ett beställningspunktssystem för inköparna i Tannefors bör dessutom en systemlösning för planeringen i USA tas fram. En mindre undersökning av hur detta skulle kunna fungera har genomförts utanför denna studie vilket resulterar i förslaget att påfyllnaden av consignmentlagren sköts med ett återuppfyllnadssystem i IFS. Detta innebär att man för varje consignmentlager har en återuppfyllnadsnivå som är lika hög som den lagernivå man överenskommit ska finnas i lager. En mer ingående utredning kring hur detta system skulle fungera såväl i IFS som praktiskt för de personer som administrerar consignmentlagren på kontoret i USA skulle krävas innan detta steg kan implementeras.

När lagerstyrningen väl är utrullad rekommenderas kontinuerlig uppföljning och work shops kring olika fokusområden i linje med Axsäters (1991) teorier, detta för att fortsatt få lagerstyrningsstrategin att fungera och utvecklas.