Nedbrytning av syfte

För att förtydliga och klargöra vad målet med studien är kommer syftet brytas ned i sex områden vilka behandlar en frågeställning vardera. Dessa områden med respektive frågeställning fungerar sedan som utgångspunkt för framtagandet av studiens analysmodell. Studiens syfte är som tidigare beskrivits i kapitel 1.2 Syfte:

Syftet med denna rapport är att utforma en lagerstyrningsstrategi baserad på ett beställningspunktssystem för de lager som styrs ifrån Tannefors och Nyköping inom Saab Support & Services. Därefter ska ett gemensamt planeringsverktyg för de nya lagerstyrningsstrategierna utvecklas med avsikt att stödja inköpsbesluten i den dagliga verksamheten.

Syftet kan tydligt delas in i två delar, utformningen av en lagerstyrningsstrategi baserad på ett beställningspunktssystem samt utvecklingen av ett planeringsverktyg. Den första delen grundar sig i teorier kring logistik och lagerstyrning medan den andra delen har sin utgångspunkt inom datateknik och teorier kring programutveckling. Dessa områden och de frågeställningar de genererar beskrivs i de följande styckena.

42 4.3.1 Lagerstyrning

Enligt kapitel 3.3 Lagerstyrning handlar lagerstyrning om att balansera kapitalbindningskostnader mot kostnader för inköp, produktion och transport. Vidare rekommenderas i kapitel 3.3.1 Eftermarknadsservice och reservdelar att ett antal aspekter bör begrundas vid utformningen av en lagerstyrningsstrategi för reservdelslager. Dessa aspekter är vilka artiklar som ska vara reservdelar, vilka av dessa som ska finnas i lager, när beställning av de lagerförda artiklarna ska göras och då hur stor beställningskvantiteten ska vara. Vilka artiklar som ska användas som reservdelar har Saab redan bestämt varför denna fråga inte kommer analyseras djupare i denna studie. För att bestämma vilka artiklar som ska lagras föreslår Fortuin och Martin (1999) i kapitel 3.3.1 Eftermarknadsservice och

reservdelar att en klassificering av artiklarna ska göras för att sedan bestämma hur de olika

grupperna ska lagerstyras. En klassificering av artiklarna fanns redan på Saab men då denna inte hade uppdaterats nyligen samt inte täckte in artiklarna i Nyköping beslöt studiens författare att göra en ny klassificering. Detta leder fram till frågeställningen:

 Hur ska artiklarna klassificeras för att möjliggöra differentierad lagerstyrning av de olika klasserna?

När klassificeringen är gjord är nästa steg att välja lagerstyrningssystem. Då ett direktiv i denna studie är att styra lagret med ett beställningspunktssystem för samtliga artiklar som ska lagerföras kommer inte några andra lagerstyrningssystem undersökas. Som beskrivs i kapitel 3.3.4 Lagerstyrningssystem bestäms vid denna lagerstyrningsmetod en beställningspunkt för respektive artikel vilket leder till den andra frågeställningen:

 Vad ska beställningspunkten vara för att minimera lagerkostnaderna och samtidigt säkerställa att den önskade säkerhetsnivån uppnås?

Vidare i kapitel 3.3.4 Lagerstyrningssystem går det läsa att när beställningspunkten nås kommer ett beställningsförslag initieras. Vid ett beställningspunktssystem kommer orderkvantiteten vara fast vilket innebär att samma kvantitet kommer att beställas varje gång. Det finns flera sätt att bestämma orderkvantiteten vilket beskrivs närmre i kapitel

3.3.3 Partiformningsmetoder. Därför gäller det att först bestämma vilken

partiformningsmetod som ska användas och därefter vilken kvantitet som ska beställas när lagret når beställningspunkten. Detta ger upphov till den tredje frågeställningen:

 Vilken orderkvantitet ska beställas när lagernivån hos en artikel når beställningspunkten?

När dessa frågor är besvarade för såväl lagret i Tannefors som i Nyköping är lagerstyrningsstrategin bestämd och studien kan gå in i sin andra fas, att utveckla planeringsverktyget.

43 4.3.2 Utveckling av planeringsverktyg

Enligt Pfleeger och Atlee (2006) bör alla programutvecklingsprojekt inledas med utformningen av en kravspecifikation. Kravanalysfasen består av att kundens krav och önskemål sammanställs för att definiera vad för produkt som ska byggas. (Pfleeger & Atlee, 2006). Målet med detta är att få kunden att beskriva vad för produkt den vill erhålla och få leverantören att förstå exakt vad som efterfrågas av kunden (The institute of Electrical and Electronics Engineers, 1998). Då ett byte till beställningspunktssystem är ett relativt nytt förslag finns varken några tydligt definierade riktlinjer eller en kravspecifikation för ett planeringsverktyg som ska stödja beställningspunktssystem. Därför bör en kravspecifikation tas fram för att precisera vad verktyget ska innehålla och hur det ska se ut, detta blir den fjärde frågeställningen.

 Hur ska kravspecifikationen utformas för att den utvecklade produkten ska möta verksamhetens behov?

Efter att beslut om hur en kravspecifikation ska utformas är nästa steg i programutvecklingsprocessen implementation. Implementation innebär vid programutveckling själva utvecklingsarbetet vilken görs genom att skriva kod i det valda programmeringsspråket (Pfleeger & Atlee, 2006), vilket leder till följande frågeställning:

 Hur ska utvecklingsprocessen av planeringsverktyget se ut?

När de två frågeställningarna om verktygets kravspecifikation och utvecklingsprocess är besvarade är den teoretiska delen av arbetet med planeringsverktyget avslutad. Det som återstår är att programmera verktyget i praktiken samt kontrollera att testa att det fungerar som det ska enligt den framtagna kravspecifikationen.

4.3.1 Studiens analysmodell

Studiens analysmodell i Figur 12 är baserad på de fem ovan fastställda frågeställningarna. Logistikanalysen leder till en modell för hur Saab bör utforma en lagerstyrningsstrategi som bygger på ett beställningspunktssystem. Behovsanalysen av hur planeringsverktyget bör utformas mynnar ut i en kravspecifikation för verktyget. Parallellt med detta utvecklas en prototyp med kravspecifikationen som grund. I samråd med Saabs dataavdelning utvecklas sedan planeringsverktyget som en snabbrapport i affärssystemet. Utvecklingen sker med den framtagna kravspecifikationen och prototypen som grund. Den framtagna modellen för lagerstyrning och utveckling bildar tillsammans en siteanpassad lagerstyrningsstrategi för vardera inköpsort: Tannefors och Nyköping.

44 Figur 12 - Studiens analysmodell

Den ovan presenterade analysmodellen kommer ligga till grund för den empiri som samlas in under studien samt de analyser som görs och den slutsats som dras. För att förtydliga arbetsprocessen bryts analysmodellen och dess frågeställningar ned ytterligare till delfrågor ska besvaras under studien. Denna nedbrytning samt valda metoder för att besvara dessa delfrågor finns presenterad i kapitel 5 Metod.

Vad ska lagras?

Vad ska beställnings- punkten vara? Vilken beställnings- kvantitet? Logistikanalys Utveckling

Hur ska verktyget utformas? Hur ska verktyget

utvecklas? Kravspecifikation Verktyg Klassificering Beställningspunkt Partiformning Modell för BP- system Modell för planeringsverktyg BP-System TN BP-System NYO Tannerfors Nyköping Verktyg Siteanpassad lagerstyrningsstrategi

45

5 Metod

Detta kapitel redogör för den metodik som använts vid utförandet av studien. Studiens inriktning presenteras först följt av studiens ansats, nedbruten i tre delar. Vidare beskrivs studiens genomförande och de metoder som använts under arbetets gång förklaras. Kapitlet avslutas med en diskussion om studiens tillförlitlighet samt metodkritik.

46