Studiens inriktning och ansats

Studiens inriktning bestämmer hur studien ska presentera dess slutsatser enligt Lekvall och Wahlbin (2001). Samma författare skriver att valet av ansats handlar om hur man tekniskt går tillväga för att nå den inriktning som studiens författare valt. Beroende på vilka resultat som önskas av studien lämpar sig olika ansatser mer eller mindre väl. Nedan presenteras olika beskrivningar av såväl studiens inriktning och ansats.

5.1.1 Explorativa, deskriptiva, explanativa och normativa studier

Studiens inriktning påverkas av mängden forskning som tidigare gjorts inom samma område. Det finns fyra typer av studier; explorativa, deskriptiva, explanativa och normativa studier. Dessa är relaterade till den existerande kunskapsmängden inom området. Finns det ingen eller lite forskning inom området används en explorativ, undersökande, studie för att finna grundläggande förståelse och kunskap inom området. Finns det redan grundläggande förståelse inom det studerade området används en deduktiv, förklarande studie vilken har målet att beskriva relationer utan att förklara dem. Har studien som mål att både beskriva och förklara kallas studiens inriktning för explanativ, en typ av studie som används då man söker djupare kunskap inom ett område. Den fjärde typen av studier är normativa studier. Dessa används när det redan existerar kunskap och förståelse inom området och studiens syfte är snarare att ge vägledning och föreslå åtgärder än att utveckla kunskapsbasen inom forskningsområdet. (Björklund & Paulsson, 2003)

Inom lagerstyrningsområdet fanns det gott om befintlig litteratur varpå denna studies mål var att vägleda uppdragsgivaren och föreslå åtgärder för att förbättra lagerstyrningen snarare än att utveckla ny teori inom lagerstyrningsområdet. Denna del av studien hade alltså en normativ inriktning. Studiens andra del, att utveckla ett verktyg för användandet av beställningspunktssystem hade dock inte en lika tydlig inriktning. Det fanns gott om teori inom programutvecklingsområdet och ur den aspekten var även denna del av studien normativ. Däremot var tillgången på litteratur som förklarade och beskrev vad för data och funktioner ett inköpsverktyg borde innehålla väldigt begränsad. Därmed blev denna del av studien explorativ till inriktningen. Sammanfattningsvis kan studien klassificeras som normativ även om vissa delar har explorativa inslag.

5.1.2 Fall- och tvärsnittsstudie

En fallstudie är enligt Lekvall och Wahlbin (2001) en undersökningstyp där enskilda undersökningsobjekt studeras på djupet. En tvärsnittsstudie studerar istället flera olika undersökningsobjekt mindre djupt där jämförelser görs mellan de olika objekten (Lekvall & Wahlbin, 2001). Då denna studie behandlade Saabs lagerstyrning på djupet utan jämförelser mellan olika undersökningsobjekt sågs studien som en fallstudie.

5.1.3 Kvantitativ och kvalitativ studie

Studien kan utformas med antingen ett kvantitativt eller ett kvalitativt angreppssätt. Kvantitativa studier innebär att empirin består av information som kan utvärderas numeriskt. Problemet med kvantitativa studier är att allting inte kan mätas kvantitativt på

47

ett objektivt sätt. Kvalitativa studier är baserade på icke-numerisk data och används då ett specifikt område ska undersökas djupare och data inte går att mäta numeriskt. Nackdelen med kvalitativa studier är dock att generaliserbarheten av studiens resultat minskar. (Björklund & Paulsson, 2003) Denna studie består av en blandning mellan en kvantitativ och kvalitativ studie. Inom studiens första del, lagerstyrning, var större delen av datamaterialet kvantitativt även om storleken på de parametrar som inte var mätbara bestämdes kvalitativt. Studiens programutvecklingsdel var dock uteslutande kvalitativ då all empiri baserades på intervjuer.

5.1.4 Induktion, deduktion och abduktion

Studiens analys och slutsats bygger på och kopplar ihop den teori och empiri som lyfts fram i studien. Det finns tre angreppssätt för hur kopplingen mellan teori och empiri hanteras, dessa är induktion, deduktion och abduktion. Induktion innebär att empiri samlas in först och att teori sedan samlas in utifrån empirin. Deduktion är motsatsen till induktion, det vill säga att en litteraturstudie görs inom det valda forskningsområdet varefter förutsägelser görs om empirin utifrån teorin, vilka man sedan försöker bekräfta. Det tredje alternativet är abduktion, vilket innebär att teori och empiri studeras växelvis. (Björklund & Paulsson, 2003) Vid arbetet med denna studie valdes en deduktiv ansats, vilket har inneburit att en litteraturstudie gjordes utifrån problemformuleringen och syftet. Därefter samlades empiri in med målet att analysera denna utifrån teorin och modellerna i referensramen.

5.2 Datainsamlingsmetodik

Insamling och bearbetning av data kan ske på många olika sätt. Beroende på vilken information som är aktuell för studien kan det vara lämpligt att överväga vilken insamlingsmetod som ska användas. (Björklund & Paulsson, 2003) Två av de vanligaste metoderna för datainsamling är följande:

 Intervjuer - Intervjuer kan ske genom personlig direktkontakt eller via telefon. Vid en intervju samlas primärdata in, det vill säga information som är direkt insamlad i syfte att användas i studien. Det finns olika typer av intervjuer, tre av dessa är strukturerad intervju, semi-strukturerad intervju och ostrukturerad intervju. Vid en strukturerad intervju är alla frågor bestämda på förhand och intervjun följer den uppsatta ordningen av frågor. En semi-strukturerad intervju innebär istället att ämnesområdena är bestämda men frågorna formuleras efterhand beroende på hur den person som intervjuas svarar på frågorna. Vid ostrukturerade intervjuer förs ett samtal där frågor kommer upp beroende på vilken riktning samtalet tar. (Björklund & Paulsson, 2003)

 Litteraturstudier - Denna datainsamlingsmetod består av att hämta information från olika former av skrivet material så som böcker, broschyrer och tidskrifter. Informationen som samlas in vid litteraturstudier är sekundärdata, alltså att data har samlats in för ett annat ändamål än det som föreligger för den aktuella studien. Detta

48

innebär att användaren av denna typ av information alltid måste ifrågasätta informationen och det egna användandet av materialet.