Modellens framtagning

3. Empiri

I empirikapitlet redovisas hur vi efter de individuella intervjuerna kommit fram till en modell över officersprofessionen genom en analys inspirerad av Grounded Theory(IGT). I kapitlet redovisas vårt arbete i kronologisk ordning och därigenom hur framtagen modell använts i fortsatt datanära analys av fokusgruppsintervjuerna. Den datanära analysen i kapitlets senare del åskådliggörs med diagram och förklarande text. Resultatredovisningen visar på officersprofessionens ofullständighet och svårighet att hänga ihop i ord och handling. Ett resultat som vi utvecklar och syntetiserar med referensramen i studiens avslutning.

3.1. Modellens framtagning

Efter de tre första individuella intervjuerna påbörjades kodning enligt IGT och den fullbordades efter samtliga fem intervjuer, inledningsvis utifrån bland annat valda värdeord (Expertis, ansvar och värdegrund) ur boken ”Vår militära profession” (Försvarsmakten 2015). Detta visade sig vara ett felaktigt sätt att genomföra analysen enligt IGT och något som inte skall göras men som ändå blev lärorikt och en del av processen i att förstå hur kategorisering enligt IGT går till. De olika stegen och det iterativa arbetssättet med konstant jämförelse mellan kategorier och teman ledde sedan till en process där så många som kanske 200 kodord (i form av post-it-lappar) gav fem tydliga

kategorier för officersprofessionen. Ur dessa kategorier och teman växte en modell fram. Modellen finns inte i nedanstående bild utan här visas processen som ledde fram till modellen

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4

Bild 2. Schematisk bild på kodningen och framväxten av kategorier, steg 1 -4. Den färdiga modellen redovisas längre ner, i tabell 3.

I steg ett (1) radades alla kodord upp efter transkriberingen, exempel på kodord är vad som är något (substantiv) enligt respondenterna eller vad som görs (verb). En viktig del av analysen är att lyssna på vad respondenten säger och inte minst hur respondenten säger det. Därav vikten av att ha transkriberade intervjuer samt inspelningar av intervjuerna. En del av den kvalitativa processen var också att lyssna på hur och i vilka sammanhang respondenterna nämnde

begreppen som blev kodord. Det gav också en ytterligare nyans i vår tolkning i och med att vad som sägs inte räcker för en bra analys utan också hur och i vilken kontext begreppen användes.

Professionens kärna Förvaltning slogik Generella Krigslogik Specialiser ade

31

Exempel på kodord: ”akademi”, ”leda och truppföra”, ”personalärenden”,

”kombatantutbildning” samt ”ditt yrkeskunnande och din yrkesskicklighet” dessa ur de öppna individuella intervjuerna.

I steg två (2) vilket benämns öppen kodning tas kategorier från steg 1 upp igen, dessa tenderade till att bli ”vad som är” exempelvis som ”skillnader” eller ”ansvar”, något som vi försökte

omformulera till vad som händer eller vad resultatet blir istället för enbart substantiv. Kategorier i steg 1 var dessutom individuellt oberoende av varandra för att de beskrev olika

perspektiv (av varandra ej relaterade eller ens relaterbara) av samma fenomen, till exempel beskrevs officersprofessionen utifrån skillnader och likheter mot andra delar i den militära professionen. Detta samtidigt som kategorier utgående från värdeorden, i den av Försvarsmakten formulerade militära professionen, så som ”expertis, ansvar och värdegrund” (Försvarsmakten 2015 s.13) inte riktigt passade för fortsatt analys. Detta var nedslående rörigt under själva kodningen men visade sig helt i sin ordning då det tvingade fram en konstant jämförelse (constant comparison) med en ny kodning och nya kategorier helt enligt IGT och för den delen även klassisk GT.

Kategorier som framträder efter den första kodningen: Likheter, Skillnader, Juridik, Kåranda, Etik, Värdegrund, Expertis, Ansvar, Officerare, Specialistofficerare, Soldater/Sjömän och slutligen Civila. Sammanlagt 12 st.

I steg tre (3) är det mer av en selektiv kodning som sker, i vårt fall blev det en nykodning med delvis nya kategorier med någon form av inbördes förhållande till varandra. Det gäller att bestämma sig för vilken slags kvalitativ analys av data som skall göras. Vi valde att jämföra det

respondenterna beskrev som ”att göra” eller ” vad som händer” det vill säga beskriva en aktivitet, verksamhet eller effekt för att få till en relation mellan begreppen och kategorierna.

Kategorier efter ytterligare konstant jämförelse och iterativ återgång till kategorisering nivå 1 men i kodning 2: Specialiserade kunskaper och färdigheter, generella kunskaper och färdigheter,

militärlogik, officersprofessionens kärna, förvaltningslogik, beprövad erfarenhet, vetenskap, chef och utbildare.

Av dessa kategorier så upptäcktes tydligt ett motsatsförhållande (dikotomi) mellan vissa kategorier och därav en möjlighet till en skala och gradering på en axel mellan dikotomierna. De andra kategorierna som inte kunde ingå i ett inbördes förhållande och inte på ett tydligt sätt kunde relateras till varandra togs bort/omarbetades under andra kategorier. De kategorier som togs

bort/omarbetades var beprövad erfarenhet, vetenskap, chef och utbildare. Tydligt under detta skede blev dessutom att det som kategoriserats under officersprofessionens kärna var mer av olika ideal och önskade egenskaper i sig och hade till och med dygdeetiska aspekter i sig som kan spåras ända tillbaka till Aristoteles tankar om ”Den nichomachiska etiken”. För en förståelse av den etiken beskriver Sofia Ledberg dessa som ”[…]dygder och eftersträvansvärda militära egenskaper.” i sin bok Officeren, staten och samhället – ett professionsperspektiv (Ledberg 2019 s.112-113).

Dessa ideal var svåra att relatera till övriga kategorier om inte respondenterna själva kunde relatera och kontextualisera begreppen i intervjun, exempelvis vad mod innebär i en specifik situation. I de fall respondenterna tydligt gjort denna kontextualisering och förklaring av ordet så har begreppet hamnat under en annan kategori till exempel under militärlogik. Vid CGT hade detta varit den så kallade kärnvariabeln (officersprofessionens kärna) och det hade vi kunnat kalla den i vår variant av IGT också men det som framkom under de andra kategorierna blev i slutändan mer intressant och ledde längre i tolkningen av data ur intervjuerna.

32

Kategorier/teman efter steg 3 blev färre, fem till antalet, där vi använde kategorier från steg 2 samt till viss del omformulerade dem. Kategorin Militärlogik som ursprungligen kom ur

bilden/illustrationen från ”Vår militära profession” och inspirerade oss (Försvarsmakten 2015 s.21)förändrade vi till Krigslogik i steg fyra (4). I Officeren, staten och samhället (Ledberg 2019 s.74-75) beskriver den svenske generalen Dennis Gyllensporre att svenska officerare måste

”behärska två väsensskilda logiker: en militär konfliktlogik och en förvaltningslogik som omfattar ekonomistyrning och produktionseffektivitet” (Ledberg 2019 s.74-75).

Det finns enligt Ledberg en motsägelse i generalens påstående som är intressant, hon beskriver hur Gyllensporre är tydlig med att den väpnade striden utgör grunden för officersyrket men att han också ser ”förvaltning” som en del av den militära expertisen. Detta gör att vi byter namn på den militära logiken som Gyllensporre och Ledberg beskrivit för att generera två andra logiker, förvaltningslogiken och krigslogiken, allt detta för att tydligt kunna särskilja och placera olika verksamhet på rätt ställe och inom ”rätt” logik. Renodling av begreppen skapar dessutom en tydligare dikotomi och därför blir de som begrepp mer användbara i en modell av fyrfältskaraktär med kvalitativt framtagna skalor mellan begreppen.

Kategorierna i embryot till modell som växt fram i steg 4 blir då: Specialiserade kunskaper och färdigheter, generella kunskaper och färdigheter, krigslogik, officersprofessionens kärna(kallad kärnan)och slutligen förvaltningslogik.

Dessa kategorier eller teman har en tydlig inbördes relation i alla delar förutom i relation till det som benämns kärnan som är svår att sätta i korrelation med övriga kategorier. I de fall detta ändå varit möjligt är det för att respondenterna kunnat kontextualisera idealen eller dygderna på ett sådant sätt att begreppet/kodordet bytt kategori eller tema. Detta omkategoriserande och vår tolkning beskrivs i steg 2 ovan.

I syfte att skapa en användbar modell för förklaring och förståelse över officersprofessionen lyfte vi i arbetet efter steg 4 ut kärnan enligt bilderna nedan. I vår modell över officersprofessionen så delas enligt tidigare logikerna i två, krigslogik och förvaltningslogik.

Modellen över officersprofessionen efter utveckling, där kärnan finns kvar som begrepp men inte visas i slutprodukten, presenteras längst till höger nedan: