Inledningsvis har den induktiva studien börjat i professionsbegreppet och därigenom behöver grundläggande teori/-er om professioner gås igenom. Några delar och grundläggande resonemang rörande professionen i en militär kontext har redan behandlats under kapitel 1 i studien men här följer en djupare diskussion gällande professionsteori. Sofia Ledbergs Officeren, staten och samhället har tjänat som en ingång i begreppen och teorin i en svensk kontext. Den boken går att beskriva som en modern forskningsöversikt över professionen i ett militärt, svenskt sammanhang. Ledberg beskriver i sin bok något om professionen ur flera vetenskapliga aspekter, därav ansatsen att vara en forskningsöversikt. Bland annat har hon kapitel med filosofiska och etiska aspekter, militärhistoriska aspekter, militärsociologiska aspekter samt krigsvetenskapliga och
statsvetenskapliga aspekter i exempelvis civil-militära relationer. Samtliga aspekter beskrivs också i den kontext som bokens titel antyder, att officeren och officersprofessionen är en del av staten och samhället och att dessa delar samspelar och interagerar i både fred och krig. Hon argumenterar också för att just den svenska kontexten i förhållande till tidigare utländsk forskning ger en
nyanserad bild där både skillnader och likheter framkommer komparativt med motsvarande studier i en ickesvensk kontext (Ledberg 2019 s.12-13).
I och med Ledbergs breda professionsteoretiska ansats så är sekundärkällorna mycket användbara i vår studie. Till exempel så har hennes korta referenser till Gyllensporres användande av logiker gjort att vi anpassar och operationaliserar dessa logiker och skapar en modell över
officersprofessionen (Ledberg 2019 s.74). Ledberg säger själv att hon har ett kritiskt utifrånperspektiv i boken och beskriver det som något bra utifrån närhet/distans-begreppet
(Eriksson & Widersheim – Paul 2017 s.90). Här resonerar vi att vi vill vända på begreppen och göra vår närhet till något bra, för att med ett inifrånperspektiv undersöka den militära professionen och officersprofessionen. Därmed kan vi använda vår tillgång till empirisk data och djupgående förståelse för människorna och organisationen och studera fenomenet officersprofessionen i ord, utövande och tillämpning.
Vår empiri tillsammans med Ledbergs professionsteoretiska forskningsöversikt visar på en glidning och fokusförskjutning mellan den traditionella definitionen av officersprofessionen och nuvarande version där Försvarsmakten definierat den ”militära professionen” i Sverige. Denna
fokusförskjutning och glidning är intressant i studien och därför är alla dessa källor intressanta som utgångspunkt i relation till våra primärdata, det vill säga våra intervjuer och dess innehåll. Det som framträtt ur empirin är att verksamhetsfördelningen inom officersprofessionen gällande
krigslogiken och förvaltningslogiken, två skilda handlingslogiker vars inbördes fördelning mellan varandra och relationen till begreppet fokusförskjutning är vårt huvudsakliga studieobjekt.
54
Ledbergs professionsteoretiska ansats ger oss också tillgång till bland andra Thomas Brantes och Karl Ydéns artiklar och avhandling. Dessa delar har använts som professionsteoretiskt stoff i uppsatsen, Brantes definition av profession är den som vi använder för att försöka begripliggöra professionen: ”Professionella yrken är i något avseende organiserade, relativt autonoma bärare och förmedlare av samhälleligt sanktionerade, abstrakta kunskapssystem som ger dem förmågan att utföra handlingar som uppfattas som svåra, skickliga och värdefulla av allmänheten/klienten.”(Brante 2009). Definitionen används för författarnas egen förståelse för professionsbegreppet och för att definitionens allomfattande natur passar vår induktiva ansats.
4.1.1. Användningen av logiker inom professionsteori
Karl Ydéns doktorsavhandling från 2008 beskriver och problematiserar officerare och karriärsystemet som det såg ut 2008 och visar på att redan då var det så att förvaltning och administration var en väldigt stor del av det som utövades i officersprofessionens namn. Den är skriven ur ett inifrånperspektiv och är en empirisk studie av dåvarande amfibieregementet i
Göteborg, Amf 4. Där resonerar Ydén utifrån handlingslogiker, vad officeren gör på jobbet och det på ett liknande sätt som vi gör det på i den här studien. Karl Ydén har delat in officersprofessionen i två logiker, konfliktlogik samt samverkanslogik. Användandet av handlingslogiker går också att sammankoppla med Brehmers beskrivning av officersprofessionens inre väsen: ”Som nu borde stå klart är officersperspektivet egentligen är något ganska enkelt. Det innebär fokus på de problem officeren möter i sin yrkesutövning” (Brehmer 2011 s.23). I sin bok Från yrke till profession så beskriver Brehmer att fokus på de vardagliga problemen och dess lösande bygger på handling, således kan de översättas till olika handlingslogiker i officerens dagliga yrkesutövning.
Användandet av logiker i en professionskontext är vanligt förekommande, inte bara när de används för att beskriva officersprofessionen utan även vid beskrivning av andra professioner. Ett exempel och andra definition av logiker erbjuder Cregård, Berntsson och Tengblad (2018) när de diskuterar läkarprofessionen som de delar in i läkarlogik och chefslogik i sin bok Att leda i en komplex organisation – utmaningar och nya perspektiv för chefer i offentlig verksamhet. De har där definierat logik som […]ett införlivat och rutiniserat sätt att tänka kring, handla i och tolka olika situationer (Cregård, Berntsson & Tengblad 2018 s.72).
Karl Ydén beskriver i den militära kontexten logikerna som att ju längre upp i hierarkin som en officer kommer, ju längre i karriären man kommit, exempelvis som major och uppåt, ju mer samverkanslogik och ju mindre konfliktlogik sysslar man med enligt honom (Ydén 2008 s.92-95)”Från kung till kaffehämtare” som han kallar steget från kapten på markförbandet till major på högkvarteret beskriver i en mening vad han åsyftar (Ydén 2008 s.92).
Dessa två logiker, samverkanslogik och konfliktlogik, använder Ydén efter att ha hämtat dem från Bernard Boëne (Ydén 2008 s.32-35). Intuitivt påminner dessa logiker om våra valda logiker men beskrivs av Ydén på ett lite annorlunda sätt: Konfliktlogiken utgörs av element som berör militära enheters organiserandeprinciper i livsfarliga situationer i närkontakt med fienden. Syftet med
organiserandet är utövande av våld, med fara för eget liv. Vidare beskriver Ydén angående logikerna:
”Konfliktlogikens centrala värden utgörs av gruppsammanhållning, självuppoffring, disciplin, lydnad,
hjältemod och ära” (Ydén 2008 s.33). Dessa begrepp och uttryck är enligt oss till del jämförbara med det som vi, efter den datanära analysen och operationaliseringen, betecknar som krigslogik och förvaltningslogik. Vad gäller det väpnade våldet och dess organiserade hänger vår krigslogik ihop med Ydéns konfliktlogik och dessutom finns en koppling mellan vår kategori officersprofessionens kärna och de ideal som betecknas av Ydén som konfliktlogikens centrala värden (Ydén 2008 s.33).
55
Begreppet samverkanslogik beskriver Ydén som att den syftar till interaktion med interna eller externa aktörer i syfte att skapa koordination, legitimitet och resurstillförsel. Samverkanslogiken har med alla aktörer att göra och dessutom har den tydliga militära aspekter enligt Ydén. Logistik, ledning och stabstjänst har samverkanslogik i sig, vidare så bidrar teknologi till ökad förekomst av samverkanslogik, likaså gör ett stort mått av omgivningsberoende att graden av samverkanslogik ökar (Ydén 2008 s.35-36).
Här skiljer sig samverkanslogiken som Ydén beskriver den, och som vi förstår det begreppet, tydligt från vår förvaltningslogik. I samverkanslogiken behöver utövarna i många fall ha en militär
utbildning och erfarenhet för att kunna verka. Detta är inte framträdande i förvaltningslogiken där vi definierat bort det som kräver en officersutbildning och kunskaper och färdigheter i väpnad strid för att tydligt hemföra dessa till krigslogik. Ydén problematiserar själv begreppet samverkanslogik angående begreppets precision: ” Samverkanslogik präglar ett stort antal vitt skilda verksamheter inom
militära organisationer. Av dessa är vissa civila medan andra utgör militära kärnpraktiker”. Han beskriver bland annat att planering av specialförbandsinsatser präglas av samverkanslogik och att teknologi och stora avstånd till fienden gjort att dessa delar av striden präglas mer av samverkanslogik än den av honom benämnda konfliktlogiken. Vidare blir det här tydligt att konfliktlogikens kriterier
handlar mer om ”livsfara”,”stridens hetta” och närstrid ute på ”fältet”. Det är även så att han argumenterar för att exempelvis flyg- och marinteknologi genom sina långa stridsavstånd gör att konfliktlogiken minskar till fördel för samverkanslogiken (Ydén 2008 s. 37-38).
Bristen på det vi anser vara tydlig gränsdragning mellan begreppen och därigenom inombegreppslig precision gör att vi finner begreppen krigslogik och förvaltningslogik mer användbara än Ydéns och i förlängningen Boenës logiker i vår studie precis på samma sätt som vi anser att Gyllensporres militärlogik och förvaltningslogik inte heller är tillräckligt precisa.
Karl Ydén har gjort en avhandling som utifrån ett inifrånperspektiv och en fältstudie skall ge möjlighet att använda logikerna för att beskriva handlingar inom professionen. Där förstås samverkanslogiken även som en friktionsyta mot det civila samhället, och därigenom användbar, men om man ska göra en studie inom officersprofessionen, med tydlig gränsdragning mellan
logiker, passar våra begrepp bättre. Valet av logiker ur vår modell passar helt enkelt bättre för att de är mer precisa utifrån det vi vill studera.
Användandet av militära handlingslogiker är enligt Ydén vanligt i modern militärsociologi och lämpligt att som begrepp knyta till samtida modern organisationsforskning (Ydén 2008 s.38). Med denna professionsteoretiska bottenplatta och Ydéns ord ovan skall vår empiri sammankopplas mot lämpliga organisationsteoretiska delar för att förklara och belägga resultatet i vår empiriska undersökning. En syntes av empiri och teori som genom vår metodologi förklarar kort vad vi gör.
56