Ytterligare ett sätt på vilket personlighetsdragen kan påverka individens lycka är som en modererande faktor. Personlighetsdragen kan med andra ord påverka om, och hur starkt, individens yttre livsvillkor påverkar hen-nes livstillfredsställelse och välbefinnande. Detta antagande ter sig inte minst rimligt i ljuset av att de fem personlighetsdragen ofta antas påverka hur individen reagerar i, samt hanterar, olika situationer och miljöer (se t.ex. Nettle 2008). Nedan presenteras de specifika frågeställningar som ligger i fokus för kommande empiriska analyser.
En första frågeställning rör samspelet mellan individens grad av emotio-nell stabilitet och hennes yttre livsvillkor. Vi kan här förvänta oss att individens grad av stabilitet har betydelse för effekterna av hennes socio-ekonomiska status och sociala relationer. Detta ter sig rimligt i ljuset av att tidigare forskning pekar på att grad av emotionell stabilitet påverkar vilken betydelse olika livshändelser har för individens risk att drabbas av depression. Omfattande forskning av Kendler m.fl. (2004) har till exem-pel visat att negativa livshändelser och traumatiska upplevelser kan leda till att individen blir deprimerad, men denna risk ökar väsentligt om indi-viden samtidigt bär på en låg grad av emotionell stabilitet. Bolger &
Schilling (2006) fann vidare att personer med låg grad av emotionell sta-bilitet reagerar mer negativt på stressorer i det dagliga livet än personer med hög grad av emotionell stabilitet.
Mot bakgrund av att emotionellt instabila individer är mer stresskänsliga kan vi därför förvänta oss att en hög socioekonomisk status och tillgång till nära relationer är viktigare för livstillfredsställelsen och välbefinnan-det ju mer mindre stabil individen är. Dels för att en hög socioekono-misk status minskar risken för att individen ska drabbas av stressfylld livssituation såsom ekonomiska trångmål, dels för att nära sociala rela-tioner kan tillhandhålla socialt stöd som en buffert mot stress. Arbets-löshet kan vidare förväntas vara en stressfylld situation som är extra tuff att tackla för individer med låg grad av emotionell stabilitet. Inte minst sedan tidigare forskning tyder på att arbetslöshet kan leda till social
isole-ring, ekonomiska trångmål och bristande självkänsla (Frey 2008). Ytterli-gare ett skäl till att emotionellt instabila individer kan förväntas ha sär-skilt stor nytta av gynnsamma livsvillkor är att tidigare forskning (Gib-bons & Buunk, 1999) pekar på att individer med låg grad av emotionell stabilitet frekvent ägnar sig åt sociala jämförelser, något som rimligtvis borde medföra att konventionella markörer för ett framgångsrikt liv, såsom hög socioekonomisk status, ett förvärvsarbete och tillgång till nära relationer, blir särskilt viktiga för denna grupp individer. Speciellt med avseende på livstillfredsställelsebedömningen. Den oreflekterade check-listan kan kort sagt ofta ‖poppa upp‖ i medvetandet för individer som är emotionellt instabila.
Det sista personlighetsdraget som från ett teoretiskt plan kan förväntas moderera betydelsen av livsvillkoren är grad av vänlighet. Tidigare forsk-ning tyder på att individer som skattar högt på detta personlighetsdrag i allmänhet upplever sig ha mer harmoniska relationer än individer som skattar lågt på detta drag (Nettle 2008). Vänliga individer tenderar vidare att hamna i konflikter i betydligt mindre utsträckning än mer antagonis-tiska individer. En tänkbar mekanism som kan förklara dessa samband är att vänliga individer beter sig smidigare i sociala situationer jämfört med individer som är mer antagonistiskt lagda (ibid.). På förhand kan man utifrån dessa utgångspunkter förvänta sig att vänliga individer får en större lyckovinst av att ha en partner jämfört med mindre vänliga indivi-der.
Resultat
Låt oss börja med att undersöka om grad av emotionell stabilitet mode-rerar betydelsen av individens livsvillkor i termer av inkomst, arbetslös-het och civilstatus. Vi kan här förvänta oss att en hög inkomst och att vara sambo/gift är extra lyckobefrämjande ju mindre stabil individen är, inte minst sedan dessa faktorer kan förvänta bidra till en trygg livssitua-tion. Vidare kan vi på motsvarande sätt förvänta oss att arbetslöshet har en starkare negativ effekt för mindre stabila individer på grund av den stress som arbetslöshet kan förväntas framkalla.
I figur 8.1, 8.2 och 8.3 illustreras interaktionseffekterna mellan de tre livsvillkoren och individens grad av emotionell stabilitet. På y-axeln re-dovisas den genomsnittliga effekten av de olika livsvillkoren. På x-axeln individen läge på personlighetsdragen uppdelat efter vilken decil hon tillhör i urvalet. Låt oss börja med inkomstens betydelse. Precis som vi
kan förvänta oss har inkomsten en starkare effekt ju mindre stabil indivi-den är. Som kan utläsas av figuren har inkomsten betydligt starkare livs-tillfredsställelseeffekt för den minst stabila decilen individer jämfört med den mest stabila decilen. Ännu starkare är interaktionseffekten vad gäller välbefinnandet. Ingen av dessa interaktionseffekter uppnår dock statis-tisk signifikans (p=0.197 för livstillfredsställelsen och 0.311 för välbefin-nandet), låt oss därför gå vidare till civilstatusens betydelse. Vi antog här att civilstatusen ‖sambo/gift‖ skulle ha extra starka lyckoeffekter ju mindre stabil individen är eftersom en parrelation kan skänka individen trygghet och stöd och för att den oreflekterade checklistan oftare gör sig påmind för mer instabila individer. Mycket riktigt ger analysen stöd för detta antagande. Den positiva effekten av att vara sambo/gift är extra stark för emotionellt instabila individer. Effekten är dock inte statistiskt signifikant för välbefinnandet (p=0.250).
Modererar då individens grad av emotionell stabilitet arbetslöshetens betydelse? Analysen pekar här på en signifikant interaktionseffekt för livstillfredsställelsen. Effekten pekar emellertid inte i förväntad riktning.
Tvärtom pekar analysen på att arbetslöshet har en starkare negativ effekt på livstillfredsställelsen ju mer stabil individen är. Samma mönster kan urskiljas avseende välbefinnandet men här är effekten betydligt svagare och inte i närheten av att vara statistiskt signifikant (p=0.919).
Låt oss slutligen undersöka huruvida individens grad av vänlighet mode-rerar effekterna av hennes civilstatus. Vårt antagande var här att en par-relation är särskilt lyckobefrämjande för dispositionellt vänliga individer, inte minst sedan vänliga individer hanterar sociala interaktioner med stor smidighet. Som figur 8.4 visar får detta antagande delvis stöd av analy-sen. Det är emellertid endast effekten av sambo/gift på livstillfredsstäl-lelsen som är signifikant starkare ju högre grad av vänlighet individen har. Precis som i fallet med arbetslöshet finns i princip ingen interak-tionseffekt alls i fallet med välbefinnandet.
Figur 8.1: Interaktionseffekten mellan inkomst och emotionell stabilitet
Figur 8.2: Interaktionseffekten mellan sambo/gift och emotionell stabilitet
Figur 8.3: Interaktionseffekten mellan arbetslöshet och emotionell stabilitet
Figur 8.4: Interaktionseffekten mellan sambo/gift och vänlighet