Låt oss börja de empirirska analyserna med att undersöka om sambandet mellan de olika markörerna för socioekonomisk status och lycka varierar beroende på individens personliga värderingar. Vi fokuserar här analysen på faktorerna inkomst, yrkesstatus samt arbetslöshet och lämnar utbild-ningsnivån åt sidan. Argumenten för denna strategi är att utbildningsni-vån endast uppvisade svaga och icke-signifikanta samband med de två formerna av lycka i de tidigare analyserna.
Vilka värderingar kan då tänkas moderera betydelsen av faktorerna in-komst, yrkesstatus och arbetslöshet? Givet att de relevanta mekanismer-na bakom de samband vi funnit i tidigare amekanismer-nalyser stämmer, borde man kunna förvänta sig att hög socioekonomisk status är särskilt lyckobe-främjande för individer som värderar trygghet, makt och självbestäm-mande som viktiga värden.
Individer som prioriterar trygghet som ett viktigt värde eftersträvar har-moni och stabilitet både för sig själva och i sina mellanmänskliga
relatio-ner (Schwartz 1994). Den relativa vikt individen tillskriver trygghet som personligt värde kan därför förväntas påverka vilken betydelse faktorerna inkomst och arbetslöshet har för hennes lycka. I fallet inkomst kan man förvänta sig denna modererande effekt med tanke på att inkomsten i hög grad påverkar hennes materiella grundtrygghet. När det gäller arbetslös-het kan den negativa effekten förväntas vara särskilt stark för individer som tillskriver trygghet hög vikt. Logiken bakom detta antagande är dels att arbetslöshet vanligtvis leder till ett inkomstbortfall och således lägre materiell grundtrygghet, dels för att arbetslöshet kan leda till ökad utsatt-het för risker på andra plan. Exempelvis pekar tidigare forskning på att arbetslöshet tenderar att leda till ökad risk för att drabbas av passivise-ring och social isolepassivise-ring (Brülde 2007). För att mäta trygghet som per-sonlig värdering fick intervjupersonerna ta ställning till påståendena:
‖Det är viktigt för henne att leva i en trygg omgivning. Hon undviker allt som skulle kunna äventyra hennes säkerhet.‖ samt ‖ Det är viktigt för henne att staten garanterar henne skydd mot alla hot. Hon vill att staten ska vara stark så att den kan försvara sina medborgare‖.
Nästa värderingstyp som kan antas moderera betydelsen av individens socioekonomiska status är makt. Individer som tillskriver makt stor be-tydelse tycker att det är viktigt att andra människor tillerkänner dem sta-tus och respekt (Schwartz 1994). Ytterligare kännetecken för individer som tillskriver makt ett högt värde är att dessa individer är starkt motive-rade av att tillskansa sig statusrelatemotive-rade resurser och gillar att bestämma över andra människor (ibid.). Mot bakgrund av att individer som värde-rar makt som ett viktigt värde lägger stor vikt vid social status kan ett prestigefyllt yrke förväntas vara särskilt viktigt för denna grupp individer.
Likaså kan inkomsten, om än inte en lika tydlig markör för social status som yrket, även den förväntas vara särskilt viktig för individer som till-skriver makt stor betydelse. För att mäta vilken vikt individerna tilltill-skriver makt fick intervjupersonerna ta ställning till påståendena: ‖Det är viktigt för henne att vara rik. Hon vill ha mycket pengar och dyra saker.‖ samt ‖ Det är viktigt för henne att få respekt från andra. Hon vill att människor gör som hon säger.‖
Den sista värderingstypen som på teoretiska grunder kan tänkas modere-ra betydelsen av individens socioekonomiska status är den vikt hon till-skriver självbestämmande. Individer som prioriterar självbestämmande som ett viktigt värde lägger stor vikt vid personlig självständighet och är starkt motiverade av att få utlopp för kreativitet och fria val i sitt liv
(Schwartz 1994). Vidare eftersträvar dessa individer oberoende i sina mellanmänskliga relationer (ibid.). Utifrån detta kan vi förvänta oss att effekten av inkomst på individens lycka modereras av hur stor vikt hon tillskriver självbestämmande som en personlig värdering. Kopplingen mellan självbestämmande, inkomst och lycka ter sig rimlig eftersom pengar är en viktig resurs för att kunna realisera olika typer av livspro-jekt. För individer som anser att självbestämmande är viktigt borde där-för en hög inkomst vara särskilt lyckobefrämjande. Grad av självbe-stämmande som personlig värdering mättes genom att intervjupersoner-na fick ta ställning till påståendeintervjupersoner-na: ‖Att komma på nya idéer och vara kreativ är viktigt för henne. Hon tycker om att göra saker på sitt eget speciella sätt.‖ samt ‖ Det är viktigt för henne att fatta sina egna beslut om vad hon ska göra. Hon vill vara fri och inte vara beroende av andra.‖.
Resultat
I figur 9.1-9.5 redovisas interaktionseffekterna för individens värdering-ar samt faktorerna inkomst, värdering-arbetslöshet, yrkesprestige och de två for-merna av lycka. Effekten av de olika livsvillkoren illustreras på y-axeln och den relativa vikt individen tillskriver varje värde (jämfört med andra) på x-axeln. Låt oss börja med att undersöka om effekten av inkomst modereras av den relativa vikt individen tillskriver trygghet. Som förvän-tat pekar resulförvän-taten från analysen på att sambandet mellan inkomst och lycka är starkare för individer som anser att trygghet är ett viktigt värde.
Desto större vikt individen tillskriver trygghet som ett personligt värde desto större betydelse har inkomsten för både hennes livstillfredsställelse och affektiva välbefinnande. Både dessa interaktionseffekter är statistiskt signifikanta.
Låt oss gå vidare för att undersöka om trygghet som personlig värdering även modererar arbetslöshetens effekter. I figur 9.2 redovisas interak-tionseffekten avseende individens värdering av trygghet och arbetslöshet.
Precis som i fallet med inkomst finns en signifikant interaktionseffekt i förväntad riktning. Ju större värde individen tillskriver trygghet desto mer otillfredsställande värderar hon situationen som arbetslös. Denna interaktionseffekt är dock mycket svagare och icke-signifikant (p=0.197) för välbefinnandet.
Nästa steg i analysen är att undersöka om den vikt individen tillskriver makt modererar effekten av hennes inkomst och yrkesstatus på de två formerna av lycka. Som kan utläsas i figur 9.3 och 9.4 påverkar
indivi-dens personliga värdering av makt som förväntat vilken betydelse både hennes inkomst och yrkesstatus har för livstillfredsställelsen. För männi-skor som tillskriver makt hög viktig är ett högstatusyrke av större bety-delse för livstillfredsställelsen jämfört med personer som ger makt rela-tivt låg vikt. Dessa interaktionseffekter är emellertid inte statistiskt signi-fikanta för välbefinnandet (p=0.760 och 0.613).
Låt oss slutligen undersöka den sista hypotesen gällande sambandet mel-lan individens värderingar, socioekonomiska status och hennes lycka: att individens inkomst har en starkare lyckoeffekt för individer som värderar självbestämmande som ett viktigt värde. I figur 9.5 redovisas interak-tionseffekten mellan individens värdering av självbestämmande och hen-nes inkomst i relation till de två formerna av lycka. Som vi kan se finns det en signifikant interaktionseffekt mellan individens värdering av själv-bestämmande samt hennes inkomst. Men i motsats till den förmodade positiva riktningen på effekten är interaktionseffekten negativ. Ju mer individen värderar självbestämmande desto mindre vikt har inkomsten för hennes livstillfredsställelse och välbefinnande. Dessa interaktionsef-fekter är statistiskt signifikanta och relativt starka.
Sammanfattningsvis kan tre viktiga slutsatser dras från de empiriska ana-lyserna gällande sambandet mellan värderingar, socioekonomisk status och lycka. Först och främst modereras betydelsen av individens inkomst och yrkesprestige av den relativa vikt individen tillskriver värdena trygg-het, makt. I fallet med trygghet och inkomst stämmer dessa resultat väl överens med den mekanism som i tidigare forskning har antagits kunna förklara det starka sambandet mellan ekonomiskt välstånd och lycka på landsnivå. Som vi sett tidigare finns det en relativt bred enighet i tidigare forskning om att sambandet mellan inkomst lycka till viss del bör tolkas i trygghetstermer. Vidare pekar interaktionseffekterna mellan makt och inkomst på att även social status verkar vara en mekanism som kan för-klara inkomstens lyckoeffekter (med tanke på att individer som värderar status får en starkare lyckoeffekt av inkomsten).
En intressant avvikelse från de på förhand givna hypoteserna var att in-dividens grad av självbestämmande modererade effekten av inkomst i motsatt riktning. Effekten av inkomsten var svagare för individer som tillskriver självbestämmande hög vikt.
Figur 9.1: Interaktionseffekten mellan hushållsinkomst och individens värdering av trygghet
Figur 9.2: Interaktionseffekten mellan arbetslöshet och individens värdering av trygg-het
Figur 9.3: Interaktionseffekten mellan yrkesprestige och individens värdering av makt
Figur 9.4: Interaktionseffekten mellan hushållsinkomst och individens värdering av makt
Figur 9.5: Interaktionseffekten mellan hushållsinkomst och individens värdering av självbestämmande