Begreppen moderföretag och koncern har ett samband med varandra och dessa begrepp är beroende av definitionen av det bestämmande inflytandet. Beroendet ligger i att det är samma bestämmelser som avgör om ägarförhållandet mellan moder och dotterföretaget är tillräckligt stort för att utgöra företagen tillsammans ska utgöra en koncern. För svenska företag är det relativt enkelt att avgöra om företag utgör en koncern. Exempelvis för att avgöra om aktiebolag befinner sig i ett koncernförhållande är bestämmelserna i ABL avgörande.
För utländska subjekt är det svårare att avgöra om de befinner sig i ett koncernförhållande. Enligt 40 kap. 6 § IL är två företag i ett koncernförhållande med varandra om de uppfyller förutsättningarna enligt någon av de uppräknade lagarna i 40 kap. 5 § IL vilka är densamma som vid avgörandet av det bestämmande inflytandet.101 Även utländska subjekt kan vara i ett koncernförhållande men det förutsätter att moderföretaget är ett utländskt bolag. Av utländska subjekt är det därmed endast utländskt bolag som kan vara ett moderföretag för ett underskottsföretag enligt 40 kap. 7 § IL. För att ett utländskt bolag ska vara moderföretag krävs det att det utländska bolaget hade varit ett moderföretag om det vore ett svenskt aktiebolag.102 Med kravet avses att ett utländskt bolags inflytande i dotterföretaget måste vara tillräckligt stort för att uppfylla förutsättningarna för moderföretag enligt ABL. Kravet innebär därmed att utländska bolag där det ena företaget har det bestämmande inflytandet över det andra tillsammans utgör en koncern enligt 40 kap. IL.
Eftersom att ABL:s koncerndefinition medför att endast vissa subjekt kan vara ett moderföretag innebär det bland annat att utländsk juridisk person, fysiska personer och handelsbolag inte kan vara ett moderföretag. Därmed omfattas endast så kallade äkta koncerner av begreppet koncern. Kammarrätten har även fastställt att en kommun inte kan vara ett moderföretag.103
101 Se avsnitt 4.4 angående vilka lagar som koncernförhållande måste föreligga enligt.
102 Se avsnitt 4.3 angående skillnaden mellan utländskt bolag och utländsk juridiks person.
Koncerndefinitionen har en strikt utformning vilket gör att subjekt som kan tyckas vara i ett koncernförhållande inte är det. Förutsättningarna i ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden var att två ideella föreningar skulle slås samman genom att den ena föreningen överlät sina tillgångar utan vederlag till den andra föreningen. Därefter skulle den ena föreningen som saknade tillgångar upplösas. Båda föreningarna ingick i samma grupp av föreningar där samtliga medlemmar i den ena föreningen var medlemmar även i den andra föreningen. Av tillgångarna som skulle överlåtas ingick bland annat aktier i ett underskottsföretag och eftersom att aktierna skulle överlåtas vederlagsfritt skulle hela underskottet gå förlorat. Därmed uppkom frågan om det rörde sig om spärrsituation ett. Skatterättsnämnden konstaterade att det inte förelåg något koncernförhållande mellan föreningarna och därmed var inte undantagen tillämpliga. Målet överklagades i ett annat hänseende till Högsta förvaltningsdomstolen som fastställde förhandsbeskedet.104
4.9 Sammanfattning
Efter att med hjälp av den rättsdogmatiska metoden ha fastställt gällande rätt i förhållande till de olika begreppen kan det konstateras att den stora mängden begrepp och antalet spärrsituationer, tillsammans med dess tillämpningsområden gör att begränsningsreglerna har en komplicerad utformning. Utformningen är en följd av att man har valt att använda objektivt fastställbara begrepp i lagen som inte ger utrymme för någon bedömning. Många av begreppen är dessutom enhetliga för inkomstskattelagen vilket gör att 40 kap. IL får en svåröverblickbar utformning då bestämmelser finns i andra kapitel i IL. Begreppet utländskt bolag är ett exempel på ett sådant begrepp där inte mindre än två paragrafer måste användas för att fastställa begreppet. När samma begrepp ska användas i samband med 40 kap. IL måste ytterligare en paragraf användas för att fastställa att det utländskt bolag är ett företag. Att tre olika paragrafer måste användas för att fastställa begreppet företag medför att 40 kap. IL blir svårtillämpligt.
5 Analys
5.1 Inledning
Efter de föregående kapitlens redogörelse för begränsningsreglernas syfte samt reglernas materiella utformning kommer i det här kapitlet två situationer att analyseras utifrån informationen som har framkommit. De två situationerna är de situationer som enligt uppsatsens syfte är tänkta att visa på intressanta skillnader mellan lagstiftarens syfte med regler och reglernas tillämpning i internationella situationerna.
Kapitlet är uppbyggt genom att de två situationerna analyseras var för sig. Inledningsvis kommer de faktiska omständigheterna i situationen att presenteras tillsammans med en utredning av gällande rätt. För att utreda gällande rätt kommer den rättsdogmatiska metoden att användas som är en del av den tudelade metoden.105 Efter att gällande rätt har utretts kommer resultatet av gällande rätt att analyseras utifrån lagstiftarens överordnade syfte med lagen som det framkommer av kapitel tre i uppsatsen.
Den första analysen innehåller utöver frågeställningar kring syftet samt gällande rätt även en lagtolkningsfråga. Lagtolkningsfrågan omfattar både frågeställningar kring gällande rätt och lagens syfte. Lagtolkningsfrågan är i gränslandet mellan gällande rätt och syftet och kommer därför att behandlas sist i situation ett.
De två situationerna har valts eftersom att de enligt min mening visar på intressanta följder i förhållande till lagens syfte när äganderätten över ett underskottsföretag övergår mellan två utländska subjekt. De två situationerna aktualiserar i en viss mån samma frågeställningar och därför har fokusen i analysen lagts på de frågeställningar som särskiljer situationerna från varandra. Situationerna är inte tänkta att täcka alla motsägelser mellan syftet och utformningen av lagen utan endast vara exemplifierande inom ett begränsat område.