Modern2020 – ett internationellt forskningsprojekt om

forskningsprojekt om övervakning

Kärnavfallsrådet har vid flera tillfällen skrivit om vikten av mätpro- gram och övervakning. Syftet med detta kapitel är främst att följa upp kunskapsläget avseende teknisk utveckling utifrån EU-projek- tet om övervakning The Development and Demonstration of Monitor-

ing Strategies and Technologies for Geological Disposal (Modern2020)

med deltagare från fler europeiska länder. Rådet har länge förespråkat att det även behövs samhällsvetenskaplig forskning och Modern2020 har också ett delprojekt som tar upp deltagande och engagemang från olika intressenter som en avgörande faktor för att kunna imple- mentera slutförvar.

Modern2020 var ett internationellt, tvärvetenskapligt forsknings- projekt från 2015 till 2019 som byggde på arbetet i föregångaren MoDeRn-projektet (som rådet tidigare har beskrivit, se ruta nedan). Modern2020 finansierades av Europeiska kommissionen via Euratoms forsknings- och utbildningsprogram, Horizon 2020. Modern2020 samlade vetenskapliga experter från Belgien, Tjeckien, Finland, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Nederländerna, Spanien, Sverige, Schweiz och Storbritannien. Bland deltagarna fanns representanter för organisationer och företag för kärnavfallshantering, tillsynsmyn- digheter, konsulter, akademiker och lokala intressenter samt exper- ter från olika vetenskapliga discipliner som teknik, geologi, kärn- fysik och samhällsvetenskap.

Huvudtanken bakom projektet Modern2020 var att övervakning har potential att möta både tekniska och samhälleliga behov när det gäller hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och högak- tivt avfall. Projektet fokuserade på forskning, utveckling och demon-

stration av strategier och tekniker för övervakning vid slutförvaring av använt kärnbränsle och högaktivt avfall. Syftet var att skapa en gemensam grund för övervakningsaktiviteter inom EU. Våren 2019 hölls en andra och avslutande internationell konferens där projektets resultat presenterades och diskuterades.1

Kapitlet är indelat i olika avsnitt. Efter detta inledande bakgrunds- avsnitt presenteras kortfattat de viktigaste resultaten beträffande ut- vecklingen under de senaste åren vad avser teknik och metoder för mätning och övervakning. Det handlar främst om resultat från del- projekten 3 och 4. En sammanfattning av vad som kommit fram från Modern2020 finns i Monitoring in Geological Disposal & Public Par-

ticipation: A Stakeholder Guide.2 _{Denna ”Stakeholder guide” är ett}

resultat från delprojektet 5 som handlar om offentliga intressenters engagemang (”public stakeholder engagement”). Delprojektet har en annan karaktär än de övriga delprojekten och beskrivs kortfattat i kapitlets tredje avsnitt. I fjärde avsnittet nämns det svenska delta- gandet i projektet och avslutningsvis finns en sammanfattning.

MoDeRn: Monitoring Development for Safe Repository Operation and Staged Closure

Föregångaren till Modern 2020, forskningsprogrammet MoDeRn, och frågan om strategier och metoder för övervakning har tidigare beskrivits i rådets kunskapslägesrapporter. I rapporten från 2015 ger kapitlet ”Mätprogram för förslutna områden” en utförligare beskrivning av projektet inklusive de olika delpro- grammen. Det redovisas dessutom preliminära resultat av diverse fältförsök och fallstudier med olika tekniker.3 _{I kapitlet ”Strate-}

gier för mätprogram i planerade slutförvarsanläggningar” från 2016 redovisas och diskuteras olika strategier för utformning av mätprogram i slutförvarsanläggningar, med exempel från Posiva

1 _{www.modern2020.eu/final-conference/home.html (hämtad 2020-01-27).}

2 _{Meyermans, A. m.fl. 2019. Monitoring in Geological Disposal and Public Participation – A Stake-} holder Guide.

3 _{Kärnavfallsrådet. 2015. Kunskapsläget på Kärnavfallsområdet 2015. Kontroll, dokumentation} och finansiering för ökad säkerhet.

(Finland) och Nagra (Schweiz).4 _{Kärnavfallsrådet har vid fler till-}

fällen diskuterat behovet av övervakning.5

4.1.1 Bakgrund – monitoring och övervakning

Den klassiska definitionen av ”monitoring” hänvisar inte bara till mätningar utan också till en bredare idé att observera och kontrollera utvecklingen eller kvaliteten på något under en tidsperiod. I denna text väljer vi att använda det svenska begreppet övervakning.

Var ska det övervakas? Det görs ofta en distinktion mellan ”far-

field” som är vanligt och relativt enkelt i dag (övervakning av miljön genom provtagning av biota omkring ett förvar) och ”near-field” som är mer komplicerat, särskilt när det gäller att övervaka de tekniska barriärerna (övervakning av utvecklingen nere i själva förvaren). Det finns ibland ett visst motstånd mot near-field övervakning vilket motiveras med att det kan hota förvarets funktion, eftersom övervak- ningssensorer och kablage ses som en störande faktor i ett förvars passiva säkerhetssystem. För att inte störa förvaret är det möjligt att som i Finland bygga demonstrationsförvar i anslutning till förvaret de nu håller på att uppföra som första i världen. Att konstruera och driva ett demonstrationsförvar innebär att det finns en konkret miljö att presentera en anläggning i, vilket kan bidra till att öka insynen i hela utvecklingsprocessen.

När ska det övervakas? En annan åtskillnad kan göras mellan dels

”operational safety monitoring” som handlar om att följa säkerheten av arbetare på arbetsplatsen samt följa upp hur verksamheten på- verkar den direkta miljön, dels ”postclosure safety monitoring” som har ett annat mål. Denna övervakning kan involvera installation av sensorer i det konstruerade barriärsystemet för att observera olika processer och parametrar i förvaret för att få mer och djupare för- ståelse av förvarets utveckling efter förslutning. I händelse av att mät- ningar visar att någon parameter inte uppfyller kraven kan man tänka

4 _{Kärnavfallsrådet. 2016. SOU 2016:16 Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2016. Risker, osäker-} heter och framtidsutmaningar.

5 _{Se exempelvis: Kärnavfallsrådet. 2014. Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s Fud-program 2013;} Kärnavfallsrådet. 2013. SOU 2013:11 Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2013. Slutförvars- ansökan under prövning: kompletteringskrav och framtidsalternativ; Kärnavfallsrådet. 2012. Kärnavfallsrådets synpunkter på behov av kompletteringar av ansökan för tillstånd till anlägg- ningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall.

sig att återta den aktuella kapseln. I vissa länder (dock ej i Sverige) finns det lagstiftning om att detta ska vara möjligt.

Detta kapitel handlar i huvudsak om att övervaka barriärerna fram till slutlig förslutning, ”near-field monitoring”. Denna period kan i sig sträcka sig över en tidsrymd längre än ett sekel.

Olika berggrund i olika länder ger olika förvaringskoncept och därmed också olika strategier och tekniker för övervakning.

En anledning att olika länder planerar för olika slutförvarskon- cept beror på vilken berggrund som finns i landet. Företag och orga- nisationer för hantering av kärnavfall som utvecklar geologiska slut- förvarssystem i lersten eller saltformationer förlitar sig på deras starka naturliga inneslutningskapacitet. Gnejs och granit däremot, som är berggrund bl.a. i Sverige och Finland saknar sådan kapacitet. I dessa fall har berget en fördröjande inverkan för eventuellt läckage att nå biosfären. De tekniska barriärerna är därför relativt sett viktigare i dessa fall.