8 Den goda tekniken och kärnavfallet
8.4 Samhällets kontroll och styrning av tekniken
”Så kommer tekniken att omforma samhället” var en huvudrubrik i DN den 8 december 2019. Artikeln handlade om den nya teletekni- ken 5 G och Ericssons satsningar på detta område. Ericssons teknik- chef, Erik Ekudden, kommenterar:
Det handlar om att vi måste möta en helt ny kravbild från konsumenter som till exempel vill kunna spela avancerade VR-spel – men inte minst från företag. Där handlar det om en helt ny infrastruktur som bygger på att maskiner är uppkopplade direkt mot nätet …21
”Så kommer tekniken att omforma samhället.” Kommer inte sam- hället att omforma tekniken – och hur? Trafiken mellan teknik och samhälle är väl inte enkelriktad? Tekniken är en kraftfull faktor i samhällsutvecklingen, men kultur och politik är inte bara marionet- ter i händerna på tekniken. Det gäller också oss som individer. Vi är inte slavar under våra mobiler – kolla skärmtiden, stäng av telefonen efter 20.00 eller köp en mobillåda till familjen. På samma sätt kan vi också med politiska medel styra större tekniska system. Det är människan som uppfinner tekniken – hon måste också ha makt att styra och kontrollera den.
I inledningen till detta kapitel aktualiserade vi frågan om tekni- kens kontrollerbarhet och styrning. Det finns mycket forskning på detta område och här kommer vi endast i korthet att ta upp några övergripande frågor. Vi ska först beskriva svårigheten att kontrollera teknikutvecklingen, därefter beröra tänkbara åtgärder för att hantera den svårstyrda tekniken och slutligen ta upp frågan hur ett sekellångt projekt som uppbyggnad, drift och förslutning av ett slutförvar för använt kärnbränsle kan kontrolleras och styras mot det som känne- tecknar en sådan god teknik.
Collingridges dilemma
I nutida forskning om den moderna teknikens utveckling diskuteras bl.a. det som kallats ”Collingridges dilemma”. Det går tillbaka till en bok av den engelske teknikforskaren David Collingridge med titeln
The Social Control of Technology (1984). Dilemmat uppstår mellan
två olika processer. Den ena handlar om teknikens utveckling. Tek- nikens genomslag kan inte förutsägas innan den blivit väl utvecklad och allmänt tillämpad. Den andra handlar om makt. Möjligheterna att kontrollera tekniken är begränsade när tekniken blivit en ingrodd del av samhällslivet. Drönare och artificiell intelligens (AI) är exem- pel på tekniker som redan fått fotfäste i den bredare samhällsutveck- lingen. Collingridge sammanfattade detta dilemma på ett elegant sätt:
When change is easy, the need for it cannot be foreseen; when the need for change is apparent, change has become expensive, difficult and time consuming.
Adam Thierer beskriver dilemmat som ett ”takt-problem” (”Pacing Problem”).22 Teknologi utvecklas exponentiellt i stora språng, medan
politik och lagstiftning utvecklas i små steg. Han illustrerade detta i nedanstående figur.
22 Se https://techliberation.com/2018/08/16/the-pacing-problem-the-collingridge-dilemma- technological-determinism/ (hämtad 2020-01-27).
Figur 8.1: Takt-problemet enligt Adam Thierer. X-axeln är ett mått på förändringstakt och y-axeln tiden. Takt-problemet har studerats mer systematiskt inom det tvärvetenskapliga forskningsområde som kallas STS, Science and Technology Studies (ett centrum för STS under ledning av professor Göran Sundqvist finns bl.a. vid Göteborgs universitet). Figuren bygger på bild från Adam Thierer.
Ett ofta citerat exempel på teknikutvecklingen är informationstek- nologin. Enligt den ursprungliga versionen av det som kallas Moores lag har antalet transistorer som får plats i ett chip fördubblats var 18:e månad sedan början av 1970-talet. Denna teknologiska drivkraft förstärks av social efterfrågan. Allmänheten efterfrågar nya verktyg i sitt vardagsliv och förväntar sig att sådana också kommer att leve- reras med jämna mellanrum. Samtidigt släpar politiken och lagstift- ningen efter och uppvisar en stigande oförmåga att behärska utveck- lingen.
Slutsatserna av dessa iakttagelser blir inte sällan pessimistiska. Politiken hinner inte med tekniken och problemen visar sig hela tiden på nya områden. Elsparkcyklar är ett exempel, som på ett över- tydligt sätt illustrerar en av de annars positiva konsekvenser, som den nya och effektivare litiumjontekniken i kombination med it-utveck- lingen medfört.
Vad bör göras – och vad kan göras?
”Takt-problemet” ställer politiken inför betydelsefulla utmaningar. Och det saknas inte extrema lösningar. Har man grundinställningen att tekniken är mänsklighetens befriare, så söker man naturligtvis så lite politiska kontroll och myndighetsreglering som möjligt. Vägen mot den ljusnande framtiden går via resurser och innovation. För
Tid Teknologisk förändringstakt Politisk förändringstakt ”Takt- problemet” Förändrings takt
dem som å andra sidan ser tekniken som ett hot blir väl utarbetade regelverk och långtgående lagstiftning avgörande. Den s.k. försiktig- hetsprincipen är en hörnsten i detta synsätt. Nya innovationer ska förhindras eller förbjudas tills dess att producenterna kan visa att de inte skadar. På många områden ser vi dessa två världsbilder i kon- frontation med varandra.
Om man vill söka sig en medelväg mellan dessa bägge världs- bilder, så kan en modifiering av försiktighetsprincipen vara en viktig lösning. Ibland talas det i stället om ”föregripande kontroll” eller ”styrning uppströms.” Politiska beslut eller myndighetsföreskrifter måste komma i ett så tidigt skede som möjligt. En forskare – John Frank Weaver – skriver t.ex. att när det gäller artificiell intelligens (AI) måste vi lagstifta ”tidigt och ofta”, annars kommer de negativa konsekvenserna för människor i allmänhet att bli betydande.23
En annan möjlighet är att skilja mellan ”hård lag” och ”mjuk lag.” Skillnaden förekommer vanligtvis i internationell rättsordning, men skulle kunna vara relevant också i nationell lagstiftning. Hård lag är bindande lagstiftning med tydliga sanktioner. Det motsvarar t.ex. SSM:s föreskrifter, medan mjuk lag snarare handlar om rekommen- dationer kopplade till föreskrifterna. ”Mjuklagsteorin” omfattar också andra komponenter, som Adam Thierer m.fl. beskriver i en nypub- licerade artikel.24 Ett centralt inslag är samverkan mellan berörda
parter av en ny teknik (”multistakeholder processes”) för att konti- nuerligt utvärdera och påverka teknikutvecklingen. Autonom indu- striell självreglering (internt eller mellan olika företag) är en annan ingrediens i teorin.
Slutförvar för använt kärnbränsle – ett sekel av utmaningar
Kärnavfallsrådet har framhållit hur kombinationen av lång anlägg- ningstid, komplex säkerhetsanalys och framtida osäkerheter gör att KBS-3-projektet innehåller unika utmaningar. ”Förvaret ska” – som Kärnavfallsrådet framhöll i kunskapslägesrapporten 2017 – ”byggas och drivas under ca 100 år och det förseglade förvarets funktions-
23 https://slate.com/technology/2014/09/we-need-to-pass-artificial-intelligence-laws-early- and-often.html (hämtad 2020-01-27).
24 https://ctlj.colorado.edu/wp-content/uploads/2019/03/3-Thierer_3.18.19.pdf (hämtad 2020-01-27).
duglighet ska garanteras under minst 100 000 år.”25 Detta klar-
gjordes i ett särskilt bidrag av Clas-Otto Wene – tidigare ledamot i Kärnavfallsrådet. Där skrev han bl.a. följande:
Kraven på kontinuitet och transparens med slutmålet att leverera lång- siktig säkerhet ger slutförvarets industriella organisation en unik iden- titet och visar på nödvändigheten av en säkerhetskultur, som omfattar inte bara kärnan i projektorganisationen utan sträcker sig ut till varje enskild entreprenör och konsult. Kraven ska hanteras samtidigt som för- ändringar i omvärlden kan skapa nya utmaningar.26
I sitt yttrande över SKB:s kompletteringar (överlämnade den 13 sep- tember 2019) framhåller Kärnavfallsrådet bl.a. – under förutsättning att SKB:s ansökan beviljas – att den fortsatta processen utformas på ett sådant sätt att ovanstående krav tillgodoses. Mot bakgrund av föregående avsnitt är det särskilt viktigt att det s.k. ”takt-problemet” (”Pacing Problem”) beaktas. Den kommande beslutsprocessen måste hålla takten med den teknologiska utvecklingen. Mjuklagsteorin betonar som nämnts vikten av samverkan mellan berörda parter för att kontinuerligt utvärdera teknikutvecklingen. En sådan samverkan skulle kunna planeras i dialog med internationell erfarenhet och aktuell juridisk och teknikvetenskaplig forskning. Kärnavfallsrådet finner att sådan erfarenhet och forskning på ett viktigt sätt kan bidra till att slutförvarsprojektet förmår hantera den sekellånga framtids- utmaningen.
Flera av kapitlen i denna rapport berör frågan om stegvis pröv- ning och hur en kommande process efter ett eventuellt positivt reger- ingsbeslut med särskilda villkor kan komma att se ut. En viktig del av svaret är att processen måste medge berörda parter inklusive kom- muninnevånare och allmänheten i stort en allsidig insyn. En annan viktig del är att processen har en fortsatt öppenhet mot den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. Slutligen är det också av central be- tydelse att tillsynsmyndigheten, dvs. SSM, fortsatt tillskjuts resurser för att granska SKB:s kommande säkerhetsredovisningar och tillse att de av regeringen uppställda villkoren blir uppfyllda. Politiken och dess myndigheter kan och måste styra den storskaliga tekniken – och inte tvärtom.
25 Kärnavfallsrådet. 2017. SOU 2017:8 Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2017. Kärnavfallet − en fråga i ständig förändring, s. 11.
Referenser
Meyermans, A., Cools, P. och Bergmans, A. 2019. Monitoring in
Geological Disposal and Public Participation – A Stakeholder Guide. Modern2020 Deliverable 5.2 (University of Antwerp). Se:
www.modern2020.eu/fileadmin/Deliverables/Modern2020- _D5.2_FINAL_Stakeholder_Guide_EN_web-.pdf (hämtad 2020- 01-27).
Barbour, I. 1970. Science and Secularity. The Ethics of Technology. New York: Harper & Row.
Collingridge, D. 1984. The Social Control of Technology. London: Palgrave Macmillan.
Ellul, J. 1964. The Technological Society. New York: Vintage Books. Hansson., S-O. 2002. Teknik och etik. Se:
https://people.kth.se/~soh/tekniketik.pdf (hämtad 2020-02-02). Jeffner, A. 1986. ”Ethical and theological views on technological
development.” Föreningen Lärare i religionskunskap. Årsbok 1986, s. 27–35.
Nihlén Fahlqvist, J. ”Ingenjörer måste ta sitt moraliska ansvar.” SvD
Under strecket. 2013-11-02.
Kärnavfallsrådet. 2019. Kärnavfallsrådets remissvar angående Svensk
kärnbränslehantering AB:s kompletterande yttranden, dels i ärendet om tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken, dels enligt Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. (2019-09-13).
Kärnavfallsrådet. 2017. SOU 2017:8 Kunskapsläget på kärnavfalls-
området 2017. Kärnavfallet − en fråga i ständig förändring.
Stockholm: Wolters Kluwers.
Kärnavfallsrådet. 2016. SOU 2016:16 Kunskapsläget på kärnavfalls-
området 2016. Risker, osäkerheter och framtidsutmaningar.
Stockholm: Wolters Kluwers.
Kärnavfallsrådet. 2014. SOU 2014:42 Kärnavfallsrådets yttrande över
SKB:s Fud-program 2013. Stockholm: Fritzes.
Kärnavfallsrådet. 2014. SOU 2014:11 Kunskapsläget på kärnavfalls-
området 2014. Forskningsdebatt, alternativ och beslutsfattande.
SKB. 2011. Redovisning av säkerhet efter förslutning av slutförvaret för
använt kärnbränsle. Huvudrapport från projekt SR-Site. Del I.
Stockholm: Svensk Kärnbränslehantering AB.
SSM. 2019. SSM:s granskning av SKB:s komplettering till regeringen
om kapselintegritet. Datum: 2019-09-30. Dokumentnr: SSM2019-
3168-9. Strålsäkerhetsmyndigheten.
”Så kommer tekniken att omforma samhället.” DN den 8 december 2019.
Thierer, A., Hageman, R. och Huddleston Skees, J. 2019. “Soft law for hard problems: the governance of emerging technologies in an uncertain future.” Colorado Technology Law Journal. Vol. 17, Issue 1. s. 37–130. Se:
https://ctlj.colorado.edu/wp-content/uploads/2019/03/3- Thierer_3.18.19.pdf (hämtad 2020-02-02).
Vetenskapsrådet. 2017. God forskningssed. Se:
www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/15553321 12063/God-forskningssed_VR_2017.pdf (hämtad 2020-02-02). Wärnblad, M. 2015. Så funkar det. Hemma och runtomkring.
Stockholm: Bonnier Carlsen.
Förordningar
SSMFS 2008:21 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna
råd om säkerhet vid slutförvaring av kärnämne och kärnavfall.
Strålsäkerhetsmyndigheten. Länkar hämtade 2020-01-27 https://techliberation.com/2018/08/16/the-pacing-problem-the- collingridge-dilemma-technological-determinism/ https://slate.com/technology/2014/09/we-need-to-pass-artificial- intelligence-laws-early-and-often.html www.wise.se/den-svara-konsten-att-bedoma-kompetens-del-1/ www.sverigesingenjorer.se/om-forbundet/sveriges- ingenjorer/hederskodex/ www.skb.se/projekt-for-framtiden/karnbransleforvaret/vara- ansokningar/ansokningshandlingarna/