Rekommendationer

Oavsett kärnkraftens framtida roll för Sveriges elproduktion, så är avveckling av kärntekniska anläggningar och säkert omhändertag- ande av kärnkraftsrelaterat avfall verksamheter som måste fungera under många decennier framöver. Detta innebär att forskning och utbildning om rivning av kärntekniska anläggningar och omhänder- tagande av radioaktivt avfall måste bedrivas på hög nivå och att det måste finnas tillgång till arbetskraft med god kompetens.

Kärnavfallsrådet vill därför avslutningsvis komma med några re- kommendationer baserat på erfarenheter från de länder som ingått i studien:

• Det bör snarast inrättas en rådgivande expertgrupp som analyse- rar behoven av forskning och utbildning för att säkerställa att det långsiktigt finns kompetens för att genomföra avvecklings- och slutförvarsprojekten i Sverige.

• Den rådgivande expertgruppen bör utreda vilken koordinering och organisation som behövs för att säkerställa att Sverige ska vara självförsörjande av kompetens och specialistkunskap för att ge- nomföra avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar och ett säkert omhändertagande av kärnavfall. I detta uppdrag bör det också ingå att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av att inrätta särskilda institut eller centrumbildningar inom kärn- teknik och strålskydd.

• Det är mycket angeläget att det under regeringens ansvar upp- rättas ett nationellt program för långsiktig kompetensförsörjning inom områden som har bäring på avveckling av kärnkraftsanlägg- ningar och ett säkert omhändertagande av kärnavfall.

Referenser

SSM. 2018. Grunden för en långsiktig kompetens-försörjning inom

strålsäkerhetsområdet. Datum: 2018-09-20.

Dokumentnr: SSM2017-134-23.

Material till undersökning om kompetensförsörjning 2019 Se under

rapporter på: www.karnavfallsradet.se/publikationer (hämtad 2020-01-27).

3

Stegvis prövning och tiden

därefter – process

och reflektioner

Frågan om ett slutförvar för använt kärnbränsle ligger nu på reger- ingens bord (februari 2020). Två prövningar ska ske, dels om tillåtlig- het enligt Miljöbalken (1998:808) (miljöbalken), dels om tillstånd en- ligt Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen). De båda lagarna gäller parallellt, dvs. tillstånd måste ges enligt båda regelverken för att processen ska kunna fortsätta.

Om regeringen har gett tillåtlighet enligt miljöbalken lämnas ären- det åter till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt (mark- och miljödomstolen) som beslutar om tillstånd i enlighet med reger- ingens beslut om tillåtlighet. Mark- och miljödomstolen beslutar då bland annat om mer specifika villkor, inom ramen för regeringens tillåtlighetsbeslut.

Enligt kärntekniklagen är det regeringen som prövar frågan om tillstånd. Regeringen får enligt lagen besluta om villkor för tillståndets giltighet. Villkoren kan utformas som en stegvis prövning av slutför- varet. Prövningen av om tillståndsvillkoren uppfylls av verksamhets- utövaren avgörs av tillsynsmyndigheten.

Tillsynsmyndighet enligt kärntekniklagen är Strålsäkerhetsmyn- digheten (SSM).

Enligt miljöbalken finns det flera tillsynsmyndigheter, bl.a. Natur- vårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsen. I frå- gor som gäller joniserande strålning är SSM tillsynsmyndighet enligt miljöbalken.

I detta kapitel beskrivs och diskuteras hur den fortsatta processen för ett slutförvar för använt kärnbränsle kan komma att se ut, med fokus på regelverket inom ramen för kärntekniklagen. Syftet med detta kapitel är dels att beskriva hur processen för uppförande och

drift av ett slutförvar för använt kärnbränsle kan komma att gestalta sig under förutsättning att regeringen beslutar om tillåtlighet enligt miljöbalken och om tillstånd enligt kärntekniklagen. Dels är syftet att identifiera frågor som behöver diskuteras och klargöras ytter- ligare i relation till en fortsatt process fram till slutlig förslutning.

I första avsnittet beskrivs gällande regelverk för kärntekniska an- läggningar. Andra avsnittet pekar på att det finns skillnader när det gäller den reglering som tillämpas i samband med uppförande och drift av andra slag av kärntekniska anläggningar, t.ex. kärnkraftverk, och vad som krävs i samband med uppförande och drift av slutförvar för använt kärnbränsle.

I de följande avsnitten ges en översikt, utifrån dagens reglering, av den stegvisa prövningen och de efterkommande faserna i proces- sen fram till slutlig förslutning. I samband med beskrivningen av de olika faserna ger rådet också sina synpunkter. Därefter finns ett av- snitt som handlar om möjligheter att göra förändringar vid behov. Avslutningsvis ger rådet några reflektioner.

Fler aspekter finns att diskutera och rådet vill betona vikten av att tydliggöra alla de ingående delarna i en stegvis prövning och de efterföljande faserna i processen fram till slutlig förslutning. I kapit- let kommer följande begrepp, utifrån SSM:s och SKB:s dokument, att användas för att beskriva och diskutera processen för ett slutför- var för använt kärnbränsle: stegvis prövning, rutinmässig drift, ned- montering och rivning samt slutlig förslutning, (se förklaringar i ruta nedan). SSM:s styrdokument och yttranden handlar framför allt om den s.k. stegvisa prövningen fram till att rutinmässig drift godkänns.1

SKB anger i en bild i Fud-program 2019 några viktiga milstolpar och en översiktlig tidsplan, även bortom den stegvisa prövningen fram till förslutning och avveckling.2 _{Utifrån SKB:s tidsplan varar ste-}

gen i den stegvisa prövningen enligt följande: uppförande och drift- sättning ca 9 år och provdriften ca 3 år. Därefter planerar SKB att

1 _{SSM. 2018. Granskningsrapport 2018:06 Uppförande och drift av slutförvarsanläggningen, s. 6f;} SSM. 2010. STYR2011-131 Beredning av tillstånd och prövning av tillståndsvillkor gällande kärntekniska anläggningar och andra komplexa anläggningar där strålning används, s. 22; Se även Kärntekniklagutredningen. 2019. SOU 2019:16 Ny kärntekniklag – med förtydligat ansvar, s. 194.

2 _{SKB. 2019. Fud-program 2019. För tidsplaner se s. 57, 59. Läs även mer om SKB:s beskriv-} ningar av tillståndsprövning och projektering, uppförande samt driftsättning i avsnitt 3.4 ”Genomförandeplan för använt kärnbränsle”, s. 62 ff. Se även SKB. 2011. MKB. 10.1.2 ”Verk- samhetsbeskrivning”.

rutinmässig drift ska pågå i ca 30 år, vilket innebär att kapslar depo- neras parallellt med fortsatt utbyggnad av deponeringsområden. Förslutning och avveckling är markerad att ta ca 10 år. (Därefter till- kommer slutlig förslutning). En slutsats blir att SKB planerar att den stegvisa prövningen fram till rutinmässig drift endast tar drygt ett decennium av den totalt 70 år långa processen fram till slutlig för- slutning.3

Översikt av faser i processen enligt kärntekniklagen som följer om regeringen ger tillåtlighet/tillstånd

Stegvis prövning: i denna ingår enligt SSM:s föreskrifter att säker-

hetsredovisningar, säkerhetstekniska driftsförutsättningar m.m. behöver godkännas av SSM inför uppförande, inför provdrift och inför rutinmässig drift.

Rutinmässig drift: i denna fas ingår att SSM utför löpande tillsyn.

Återkommande helhetsbedömningar ska göras minst vart 10 år.

Nedmontering och rivning: SSM ska inför denna fas pröva och

godkänna en omarbetad säkerhetsredovisning.

Slutlig förslutning: Inför denna ska SSM pröva och godkänna en

förnyad säkerhetsredovisning.

Genom alla faser (genom hela projektet) genomför SSM tillsyn och det finns krav på att SKB anmäler tekniska och organisator- iska ändringar.