Morgan är VD och äger Glanshammars åkeri tillsammans med sin bror. Han är 49 år gammal och har arbetat i företaget sedan barnsben. Företaget grundades 1968 av Morgans fader och han tog över efter honom. Företaget har cirka 20 anställda, varav flera är familjemedlemmar till Morgan.
4.1.1 Ledarroll
För Morgan handlar ledarskap om att motivera medarbetare och få de att förstå varför organisationen vill arbeta på ett visst sätt. Respondenten vill framstå som stabil, familjär och lugn för sina anställda. Morgan menar att en bra ledare inte ska behöva höja rösten, därför resonerar respondenten med sina medarbetare snarare än att beordra dem att utföra
arbetsuppgifter. “Man kan aldrig driva ett företag emot någons vilja, det går inte. Vi kan inte
få någon att göra en bra produkt om de inte vill det själva, eller förstår varför vi måste göra så.” Morgan anser att om de anställda är nöjda och motiverade påverkas hela verksamheten
positivt, därför vill respondenten bli bättre på att berömma sina anställda. Morgan har utfört den här typen av ledarskap under hela sin tid som VD och det har inte förändrats i någon större utsträckning under åren. Samtidigt har den snabba utvecklingen i samhället lett till att företagsledarrollen innefattar att kunna hantera många bollar i luften. Det har lett till att Morgan upplever mer stress i sin ledarroll, vilket de anställda har märkt av. En annan förbättringspotential som beskrivs är därför att vilja framstå som mindre stressad.
Ledarrollen i familjeföretag
Att vara ledare i ett familjeföretag beskriver Morgan som fördelaktigt men ibland svårt. Fördelarna med att familjemedlemmar arbetar i organisationen är att de har ett tydligare driv för verksamheten samt att det är enklare att ställa krav på dem. I företaget har det alltid funnits förväntningar på familjemedlemmars arbetsinsats, vilket lever kvar än idag då respondenten ställer höga krav på sina egna barn. Samtidigt ställer också familjemedlemmar krav på Morgan om hur verksamheten borde drivas. En svårighet med att vara ledare i ett familjeföretag är däremot att familjemedlemmar som är anställda i företaget inte umgås lika mycket privat, vilket beror på att de träffas så mycket i arbetet. En annan svårighet med ledarrollen är att den innefattar långa arbetsdagar och en stor arbetsbörda.
“[...] vi har aldrig haft fyra veckor semester. Jag har liksom haft en och en halv veckas semester. Man kan aldrig ha semester när man är hemma för då hamnar man ju här på företaget, det är ju en stor nackdel med att driva ett familjeföretag.”
Arbetsbördan beror på att rollen är extra ansvarskrävande då det finns fyra generationer som är beroende av företagets lönsamhet, hela familjens ekonomi påverkas om det går dåligt för företaget. I en situation där det går dåligt finns det ingen annan familjemedlem att ta hjälp av, eftersom alla drabbas lika hårt.
“Jag återkommer hela tiden med det med familj och det gäller både min och andras familjer. Jag vill driva det här som en familj, jag sätter ingen prestige i någon chefsroll eller nåt. Det bekommer mig inte överhuvudtaget. Jag skulle vilja att vi var som en familj allihopa, då går företaget lättast att driva.”
För Morgan är därför familjen viktig och det ska även återspegla hur företaget drivs. På grund av den familjära känslan som finns i företaget har Morgan inte heller upplevt några större motsättningar mellan anställda.
4.1.2 Ledarens rollidentiteter
RekryteringNär Morgan ska rekrytera en ny person till företaget poängteras vikten av att den som anställs i företaget vill vara en del av gruppen och är teamorienterad. Morgan menar däremot att familjemedlemmar föds in i organisationen och om de har ett intresse anser respondenten att de gärna får bli en del av företaget.
“Det gör mig stolt om de vill det, men det är inte viktigt att de gör det. Det viktigaste är väl att de gör det de vill och att det går bra. Och att de inte tror att jag jobbar här för att de ska kunna luta sig tillbaka, de får kämpa för sitt. Sen hjälper jag till om det fattas nåt. De får lära sig jobba, det har jag fått göra.”
Att familjemedlemmar gärna får bli en del av organisationen märks också av när Morgan ställs inför ett fiktivt scenario där en möjlighet introduceras att antingen anställa en
familjemedlem eller en utomstående person med högre kompetens. Respondenten väljer att anställa familjemedlemmen, även fast det samtidigt finns en förståelse för att den
utomstående personen vore ett bättre val för företaget i de flesta fallen. Morgan tycker däremot att det är svårt att behöva säga nej till en familjemedlem och skulle därför anställa denne med förhoppning att fostra in den i verksamheten. Respondenten är även tydlig med att familjemedlemmen inte ska hållas “under armarna”, det krävs att det finns en vilja att lära sig och bli en del av verksamheten. Morgan poängterar också att det viktigaste när ny personal anställs, oavsett om det är en familjemedlem eller inte, är att de ska passa in i företagets kultur och arbeta utefter den struktur som byggts upp i organisationen.
Framtiden
Avseende företagets framtid beskriver Morgan att det inte finns ett personligt driv för expansion. Det finns snarare en vilja att försöka minska verksamheten, vilket beror på att Morgan hellre skulle vilja njuta av det som har byggts upp under respondentens tid som ledare medan hälsan fortfarande är god.
“Jag lever väl mer eller mindre för att jobba. Det är mitt liv. Jag börjar väl kanske strax efter 5 på morgonen och slutar väl 20 på kvällen ungefär varje dag. [...] Jag lever för jobbet, inte av jobbet.”
På grund av att respondenten arbetar väldigt mycket i nuläget, finns en strävan efter kortare dagar. Det är dock svårt att arbeta mindre då Morgan tar på sig alldeles för mycket
administrativa uppgifter, vilket innebär att om företaget expanderar leder det till ännu längre arbetsdagar. Framgång kretsar således inte kring att expandera företaget eller nå upp till specifika vinstmål, snarare beskriver Morgan att framgång är när familjen mår bra och kan leva av företaget. En fråga som därför är central för respondenten i framtiden är hur tillväxten och konjunkturen i samhället utvecklas. Det beror på att om efterfrågan minskas kan
familjemedlemmar bli av med jobben vilket är en situation som Morgan inte vill uppleva.
“Det är ganska lätt för en chef i Volvo att säga upp 100 personer den inte känner, jag känner ju alla som jobbar och det är min familj. Alla som jobbar här är inte exakt min familj men de känns som en familj och jag är inte dummare än att jag förstår att de drabbar deras barn och fruar och hela deras liv, kan vi alla vara nöjda och glada… det är ju alltid det svåraste.”
På grund av att Morgan vill att företaget ska drivas på ett sätt så familjen mår bra, har
respondenten ett kontrollbehov. Det märks av när respondenten ställs inför ett fiktivt scenario där det finns en möjlighet att sälja en del av verksamheten till en utomstående för en ansenlig summa, men därav förlora en del av kontrollen. “Ska vi släppa kontrollen, då kan vi göra det
helt och hållet. Jag låter inte någon annan komma in, det har jag alldeles för stort kontrollbehov för.” När företagets framtid diskuteras ur ett längre perspektiv, då ett
generationsskifte kan bli aktuellt, menar Morgan att företaget gärna får stanna kvar inom familjen men att det viktigaste är att familjen mår bra. Om ett generationsskifte skulle leda till att familjens välmående försämras, skulle därför respondenten hellre sälja företaget.
Synen på förändring
Morgan beskriver att en entreprenör är en person som kan läsa av kundens behov och levererar en produkt som överstiger kundens förväntningar. Respondenten känner igen sig i den beskrivningen väl. Däremot är Morgan mer konservativ än nytänkande och ställer sig inte positiv till att företaget anskaffar ny teknik. Att respondenten är konservativ märks också av i samband med att ett fiktivt scenario ställs om att flytta företagets verksamhet till en ny plats
som innebär högre lönsamhet. Morgan menar att platsen är betydelsefull både utifrån personliga skäl, men även för företagets varumärke.
“Vi är ju Glanshammar. Det står det på våra bilar, det står inte “Glanshammars bilar” utan det står “Glanshammar”. Min pappa har ett öknamn här i byn, han kallas för “Grus-Lasse”. Alla vet vem det är, alla. Så vi är ju Glanshammar, därför är det inte aktuellt. Det har aldrig funnits med i tanken, vi säljer hellre.”