Multipel fallstudie

De aspekter som preciserats i studiens teori kan inte ensamma verifiera den alternativa metodens giltighet. För att skapa möjligheter att utvärdera metoden användes en multipel fallstudie. Denna metodik beskrivs som speciellt lämplig när forskaren har en närhet till objektet samt har möjlighet till helhetssyn på den samma, (Ejvegård, 2003). Fallstudien koncentrerades kring två huvudobjekt, Rensjön och Kaisepakte. Dessa två objekt hade författaren själv varit nära involverad i genom att ha jobbat för entreprenören. Rollen var som projektingenjör och vars roll är att ge produktionsstöd åt platschef och arbetsledare. Dessa erfarenheter har för författaren skapat en närhet till och

helhetssyn på referensobjekten.

Att två referensobjekt involverades möjliggjorde tväranalyser, vilket är att föredra då detta möjliggör bättre stöd åt studiens slutsatser och ger möjligheter att föra resonemang kring tänkbara

följdeffekter, (Yin, 2003; 2009).

Resultatet från fallstudien har i praktiken genererat insikter kring modellens för- och nackdelar i studiens miljöer det vill säga mötesbangårdar. För att stärka analysmöjligheterna studerades även de övriga växelbytesmetoderna. Dessa jämfördes mot referensobjekten för att därigenom generera jämförbara resultat mellan växelbytesmetoderna. Detta skapade i sin tur ytterligare

analysmöjligheter för modellens för- och nackdelar i ett vidare perspektiv.

Sammanfattningsvis utgör fallstudien underlag för empirisk jämförelse mellan den teoretiskt framtagna växelbytesmetoden och verkliga förhållanden. En kartläggning av de bakomliggande

faktorer som styr val av metod för växelbyten är en nyckel för att kunna tillgodose studiens explanativa frågeställningar.

3.3.2.1 Arbetsprocessen med referensobjekten

Referensobjekten representerar två olika karaktärer på bangårdar som innehar både likheter men också tydliga olikheter. Syftet med detta är att erhålla två objekt som erbjuder möjligheter att vid analys göra tväranalyser och därigenom stödja studiens slutsatser. Arbetet med referensobjekten tydliggörs i Bild 7. Referensobjekten var tidigt tillgängliga för studien genom samarbetet med BDX Företagen AB. Dessa bedömdes vara representativa referensobjekt för studien varvid inga övriga objekt beaktas i studien.

Bild 7 - Arbetsflöde för urval och studier av referensobjekten.

3.4 Datainsamling

Litteraturstudier utgör tillsammans med författarens erfarenheter grunden för studiens teori där dessa två verkar tillsammans för att styrka framförda resonemang. Litteraturstudien har till största delen fokuserat på järnvägsspecifik litteratur. De huvudsakliga källorna för litteratur har varit biblioteken vid lärosätena LTU, LU och KTH, sökdatabasen PRIMO (via LTU), Trafikverkets styrande och vägledande dokument, anbudshandlingar/projektdokument samt tillverkares

produktdokumentationer. Erhållen information från dessa sökningar har varit av värde vid utformningen av studiens teoretiska kapitel. Ur perspektivet att erhålla kunskaper kring

referensobjekten och upphandlingsprocessen har anbudshandlingar och projektdokument tydliggjort viktiga aspekter. Vid utformningen av den alternativa växelbytesmetoden har speciellt

maskinleverantörers produktdata varit av vikt.

Den informella intervjun har också varit ett av studiens datainsamlingsverktyg, vilket beror på förutsättningarna för studien. Som tidigare redogjorts för i avsnittet, Författarens bakgrund och

studiens förutsättningar, så är författaren bekant med området som studerats. Utöver detta har

författaren haft möjligheten att direkt konsultera flera sakkunniga inom ämnet från BDX. Dessa personer benämns som studiens intressegrupp. Intressegruppen har fortlöpande varit behjälplig med att verifiera giltigheten hos de resonemang som författaren framfört. Utöver intressegruppen har även externa respondenter kontaktats, vilket har fått besvara specifika teknikrelaterade frågor och resonemang. Intervjuerna har således verkat för att bygga på den teoretiska grund som

Till studien har sakkunniga inom spårväxlar hos Trafikverket kontaktats. Dessa personer har varit behjälpliga till att besvara frågor om Trafikverket befintliga arbete med spårväxlar och för att skapa en förståelse för det arbete myndigheten bedriver för att förbättra spårväxelbytet. För att erhålla kompletterande kunskaper kring mobilkranar har en leverantör av dessa konsulterats. Dessa respondenter har klargjort maskinernas funktionalitet och där speciellt möjligheter och begränsningar i järnvägsmiljö diskuterats. Inom området för spårväxelbytesmetoder har

platsledningspersonal inom BDX löpande konsulterats. Dessa respondenter har uteslutande valts utifrån deras respektive kompetens och erfarenhetsområde.

Intervjuerna fick en icke formell utformning eftersom författaren har bedömt att detta förfarande medför bättre förutsättningar att erhålla rättvisande svar. En bakomliggande tanke är att

respondenten kan svara på frågor i en avslappnad miljö. Uppkomna frågor och problem ska på så sätt lättare kunna besvaras i dialog mellan författaren och respondenten. En formell intervju begränsar dessa möjligheter och kräver en mer generell ingång till frågeställningarna. Studien avser inte heller att skapa en generell giltighet och har sin grund i en kvalitativ studie vilket motiverar

datainsamlingsmetoden som används. De informella intervjuerna har också haft som avsikt att verifiera fakta och teorier som författaren redan erhållit. Detta har varit en del i arbetsflödet till att skapa underlag för framtagandet av teori, den alternativa metoden och referensobjekt.

Respondenterna har också fått svara anonymt vilket stärker möjligheten till trovärdiga svar då respondenternas särintressen inte lika hög grad hotas av framförda åsikter. Nackdelen med att använda detta förfarande är kopplat till att antalet respondenter utgör en tämligen homogen gruppsammansättning vilket torde medföra risk för likartade erfarenheter och åsikter. En bredare respondentgrupp skulle kunna visat på möjliga avvikelser från förda resonemang.

3.5 Analysmetod

Analyserna som ligger till grund för studiens slutsatser har utförts med hänsyn till befintlig teori inom ämnet, där speciellt växelbytesmetodernas egenskaper bidragit. Analyserna bygger på jämförelser mellan hur befintliga metoder och den alternativa metoden beter sig i verkliga miljöer. Dessa miljöer utgörs av två referensobjekt där respektive objekts individuella egenskaper och styrande krav kartlagts. Analyserna utgår från de aspekter som påverkar växelbytet, produktionstekniska och upphandlingstekniska samt kvalitetsaspekter men också de krav som den nyutvecklade alternativa metoden ställer.

Praktiskt så bygger analysen på bedömningar över om växelbytesmetoderna tillgodoser dessa aspekters ingående krav och önskemål. För att skapa förutsättningar för att föra resonemang kring växelbytesmetodernas lämplighet inom projekten har därför metoderna viktas mot, för varje enskild metod, aktuella krav med hjälp av en kravprofil. Denna kravprofil är grundad på de krav som

identifierats i teorin samt på de krav som är kopplade till den alternativa metoden. För varje krav och varje metod har därefter ett riskvärde satts. Riskvärdet (”s” gånger ”k”) bygger på sannolikhet (s) och konsekvens (k).

Avsikten med denna analysmetod är att skapa blick för vilka faktorer som kommer att styra användandet av växelbytesmetoder och därmed också implementerandet av alternativa växelbytesmetoder. Riskvärdet är sålunda avsett att verka som en indikator för vilka för- och nackdelar varje växelbytesmetod innehar.

Genom att två referensobjekt används kan också tväranalyser utföras. Analysen omfattar också jämförelse mellan växelbytesmetoderna för att skapa underlag för hur metoderna skiljer sig mellan varandra.