Museipedagogernas uppdrag samt webbaserat material

I Stadsmuséets pedagogiska policydokument framgår det att ett av muséets viktigaste mål är

“att levandegöra Stockholms historia, stockholmarnas liv och andra aspekter av staden och det urbana livet.”⁶¹ Detta citat överensstämmer med vad som förklaras av museipedagogen Henrik som arbetar på Stadsmuséet. Han menar att hans viktigaste uppgift som

museipedagog är att väcka intresse bland museibesökare när det gäller historia samt att stimulera besökarna till att få nya idéer, vilket han bland annat gör genom stadsvandringar vars teman inkluderar “industrialiseringen, om demokratins historia, Per Anders

Fogelströms böcker om Stockholm och sexualitetens historia” och olika proteströrelser som funnits sedan 1700-talet.⁶² Det är enligt Henrik viktigt att i början av museibesöket inleda en diskussion kring hur människor tänker på historia och hur historia kan användas. Enligt hans erfarenhet är det intressant för eleverna att prata om det förflutna, exempelvis varför

57 Hallwylska muséet, å.u, Skapade skolan, https://hallwylskamuseet.se/sv/larande/skapande-skola. (Hämtad 2021-03-25).

58 Medeltidsmuséet, 2021, Studiematerial, https://medeltidsmuseet.stockholm.se/besok/skola/studiematerial/

(hämtad 2021-03-27).

59 Axelsson, 2009, s. 286.

60 Ludvigsson, 2010, s. 130.

61 Stockholms Stadsmuséum, 2006, Mål och åtaganden för den publika verksamheten enligt Stockholms stadsmuseiförvaltnings verksamhetsplan 2006, s. 1.

https://stadsmuseet.stockholm.se/globalassets/dokument/pedagogiskpolicy.pdf/ (hämtad 2021-03-24).

62 Intervju med museipedagogen Henrik.

19 historieskrivningen ser ut som den gör (vilka grupper som har haft makt över

historieskrivningen, och så vidare). Dessa saker som Henrik nämner är centrala enligt muséets pedagogiska policydokument eftersom de strävar efter objektivitet, att stimulera kritiskt tänkande samt att ge ett perspektiv på Stockholms historia i förhållande till nutid.⁶³

I lärarhandledningen från Hallwylska muséetsom fokuserar på grundskolor och gymnasieskolor står det att:

Hallwylska muséet är ett kulturhistoriskt miljömuseum, där besökarna får uppleva hur livet kunde se ut i ett förmöget hem vid sekelskiftet 1900. I den här handledningen belyses tre tekniska innovationer som utvecklades och började användas på 1800-talet i privata hem.

Paret von Hallwyl var tidigt ute och installerade elektrisk belysning, centralt värmesystem och telefoner i sitt hem. Genom att undersöka dessa moderniteter kan vi belysa

samhällsutvecklingen vid sekelskiftet 1900 och diskutera inte bara de tekniska progressen men också den sociala utvecklingen i samhället.⁶⁴

Det webbaserade materialet bekräftar vad Amanda och Alexandra från Hallwylska muséet säger, nämligen att eleverna får chans att uppleva det förflutna och en tid då Sverige förändrades, när landet skulle “industrialiseras, demokratiseras och nationaliseras.” Dessa ämnen är utgångspunkten som de använder och miljön är viktig som ett pedagogiskt hjälpmedel. På grund av covid-19 och att museibesöket blev digitalt för eleverna använder muséet digitala material som ljudklipp, fotografier och 3D-skanningar. På detta sätt kan eleverna fortfarande känna att de kommer tillbaka till sekelskiftet och eleverna kommer att uppleva en historisk period.⁶⁵

Amanda och Alexandra säger vidare att de vanligtvis förlitar sig på de senaste

forskningsresultaten och skapar sitt pedagogiska material utifrån dessa. I det webbaserade materialet från Hallwylska muséet framkommer det i lärarhandledningsdokumenten hur

63 Stockholms Stadsmuséum, 2006, s. 2.

https://stadsmuseet.stockholm.se/globalassets/dokument/pedagogiskpolicy.pdf/ (hämtad 2021-03-24)

64 Hallwylska muséet, å.u, Lärarhandledning för grundskolans högstadium och gymnasiet, s. 2.

https://hallwylskamuseet.se/sites/hallwylskamuseet.se/files/pdf/teknik_och_innovationer_-_larare_komprimerad.pdf (hämtad 2021-03-24).

65 Intervju med museipedagogerna Amanda och Alexandra.

20 museibesöket kan kopplas till läroplanen vad gäller historia, samhälle och teknik.⁶⁶ Amanda och Alexandra förklarade att de följer läroplanen och även den nya läroplanen som kommer att publiceras år 2022. De förklarar att deras presentationer är anpassade utifrån målen i läroplanen och att lärarna är medvetna om detta.⁶⁷

I Sveriges friluftsmuséernas policydokument beskrivs ett av de viktigaste målen på följande vis: “På friluftsmuséer skapas upplevelser av sammanhang, med historien, med natur och kultur och andra människor”.⁶⁸ Torekällbergets friluftsmuséums pedagogiska material inkluderar bland annat “arkeologiska föremål, kulturhistoriska föremål och fotografier”.⁶⁹ Charlotte, som arbetar på Torekällbergets friluftsmuséum, förklarar att deras pedagogiska material tillåter lärare att använda dessa material för att visa eleverna hur området såg ut tidigare i historien.⁷⁰

Historiska muséets pedagogiska strategi är att ge “stöd till lärare och inspiration till elever”, vilket bland annat framgår i deras webbaserade material som erbjuder information som går att relatera till ämnen som är relevanta för gymnasieklasser, såsom "industrialisering och samhällsomvandling" utifrån tre sekelskiften. De erbjuder också material om historiebruk och källkritik.^71,72 Sandras uppdrag stämmer överens med vad deras utbildningsstrategi och webbaserade material anger eftersom hon uppfattar att hennes uppdrag är att skapa intresse bland besökare och att ta med ny information som ännu inte har presenterats i läroböcker.

När det gäller utbildningsmaterial säger hon att de försöker “omvärldsbevaka, hänga med i pedagogiken och nya saker som händer där”. Sandra säger också att de har en pedagogisk arbetsgrupp på muséet där de diskuterar pedagogik och läser texter, bläddrar i läroplanen

66 Hallwylska muséet, å.u, Lärarhandledning för grundskolans högstadium och gymnasiet, s. 2.

https://hallwylskamuseet.se/sites/hallwylskamuseet.se/files/pdf/teknik_och_innovationer_-_larare_komprimerad.pdf (hämtad 2021-03-24).

67 Intervju med museipedagogerna Amanda och Alexandra.

68 Sveriges friluftsmuséer, 2010, Policy för pedagogisk verksamhet vid friluftsmuseer i Sverige. s. 3.

http://www.friluftsmuseerna.org/wp-content/uploads/2013/10/2010-FRI-POLICY-PEDAGOGIK-FASTST%C3%84LLD.pdf (hämtad 2021-03-23).

69 Torekällberget Friluftsmuséum, å.u, Välkommen till Torekällbergets museisamlingar!.

https://tb.kulturhotell.se/ (hämtad 2021-03-25).

70 Intervju med museipedagogen Charlotte.

71 Historiska muséet, å.u, Strategi Historiska museet 2020–2026, s. 2. (hämtad via email. 2021-03-22).

72 Historiska muséet, å.u, År 7–9 och gymnasium. https://historiska.se/skola/ar-7-9-och-gymnasium/ (hämtad 2021-03-25).

21 och mycket mer. Slutligen säger hon att de i sina utställningar försöker se till att olika inlärningsstilar tillgodoses och att eleverna lär sig på olika sätt och med olika sinnen.⁷³

Sörmlands muséum har fem skolprogram baserade på olika utställningar och

kulturmiljöer.⁷⁴ Museipedagogen Hanna bekräftar vad som har beskrivits i det webbaserade materialet när hon säger att de har skolprogram som är kopplade till förskole- och

vuxenutbildning. Det står specifikt att muséet försöker anpassa sig till läroplanerna: “Utifrån läroplaner och kursplaner försöker vi att matcha vilka grupper vi vänder oss till, utifrån innehåll och ämne”. Hon säger också att de skapar digitalt material för sina skolprogram, till exempel i form av “filmer, ljudberättelser, artiklar och lektionsförslag till läraren”.⁷⁵

Museipedagogen Johanna som jobbar på Norrbottens muséum säger att de brukar använda pedagogiska material från diverse olika källor. Hon förklarar detta på följande sätt:

Vårt pedagogiska material är från våra arkiv, böcker, forskare, internet. Varje utställning har oftast ett pedagogiskt material som följer med den inhyrda utställningen. Det är pedagoger som varit med i processen, när utställningen byggts upp. Exempelvis Forum för levande historia. De skickar alltid upp en egen pedagog som går igenom det pedagogiska materialet med oss pedagoger här på Norrbottens museum. De utställningar som vi producerar själva har alltid forskare och experter inkopplade i ämnet och som vi samarbetar med när vi skapar de pedagogiska programmen.⁷⁶

I Ljungs forskning framgår det att museipedagoger inte behöver följa läroplanen på samma sätt som lärare behöver göra.⁷⁷ Intervjuerna och det webbaserade materialet visar dock på att museipedagogerna faktiskt anpassar besöken till läroplanen. Enligt museipedagogerna informerar de lärare om mål i läroplanen som de vanligtvis börjar med, och dylikt. De förklarar vidare att lärarna är medvetna om de mål som är

73 Intervju med museipedagogen Sandra.

74 Sörmlandsmuséum, å.u, Skolprogram, https://www.sormlandsmuseum.se/skolprogram (hämtad 2021-03-24).

75 Intervju med museipedagogen Hanna.

76 Intervju med museipedagogen Johanna.

77 Ljung, 2009, s. 57.

22 kopplade till deras undervisning. Uppsatsens resultat strider på liknande sätt mot

Axelsson som säger att museibesöket inte är anpassat till undervisningens teman.⁷⁸ Det faktum att såväl museipedagogerna som det webbaserade materialet relaterar till läroplanen är relevant när det kommer till lärande och historiemedvetande: flera av muséerna erbjuder lärare att förankra museibesöken i historieundervisningen, vilket går att koppla till elevernas lärande. Läroplanen syftar uppenbarligen till att ge riktlinjer för och definiera hur lärandet i skolmiljön ska gå till. Vad gäller

historiemedvetande finns det i det här sammanhanget en koppling till Thorps tredje dimension som säger att det är insiktsskapande, att individen utvecklar ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt: Historiska muséet har ett tema som heter

“Historiebruk och källkritik”, och Amanda och Alexandra från Hallwylska muséet nämner vikten av att lyfta frågan kring vem som skriver historien, vilket bland annat aktualiserar maktbegreppet.^79,80,81