Samarbetet mellan museipedagoger och historielärare samt hur museibesöket utvecklar elevernas lärande och historiemedvetande.

Samarbetet mellan museipedagoger och historielärare samt hur museibesöket utvecklar elevernas lärande och historiemedvetande.

Ardewan Sokawi

Handledare: Helena Bergman Examinator: Fredrik Petersson

C-uppsats, 15 HP. Historia C för ämneslärare Södertörns högskola: Vårterminen 2021

1 Abstract

Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka samarbetet mellan museipedagoger som arbetar på historiskt inriktade muséer och historielärare samt det webbaserade material som muséerna tillhandahåller för skolor och hur detta samarbete kan utvecklas och förbättras.

Studien har också ett mer teoretiskt syfte, nämligen att undersöka hur elevernas lärande och historiemedvetande kan utvecklas med hjälp av museibesöken. Uppsatsens teoretiska

utgångspunkter består av begreppen lärande och historiemedvetande, centrala aspekter inom både skolan och muséet. Studien är kvalitativ och är baserad på semistrukturerade intervjuer med lärare och museipedagoger samt muséernas webbaserade material. Empirin tolkas med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

När det gäller samarbetet mellan museipedagoger och historielärare visar resultaten i denna uppsats att sex av sju intervjuade lärare upplever att det inte finns något samarbete med museipedagoger, medan majoriteten av museipedagogerna och det webbaserade materialet visar det motsatta. Undersökningen visar också att museipedagoger följer läroplanen och att lärarna är överens om att museibesök utgör ett bra komplement till klassrumsundervisning.

Upplevda nackdelar från lärarna är bland annat att eleverna har svårt att se muséer som en historisk källa och att de ser museibesöket som ett informellt jippo.

Slutsatsen är att det finns flera sätt att utveckla och förbättra samarbetet mellan

museipedagoger och lärare. Efter museibesöket kan museipedagoger till exempel samarbeta med lärarna över en längre period för att kunna utvärdera hur besöket påverkat elevernas lärande och historiemedvetande. En ytterligare möjlighet är förbättrad kommunikation, både med avseende på vad historiemedvetande egentligen innebär och att muséerna kan kontakta skolorna snarare än tvärtom. Samtidigt finns det också saker som förhindrar samarbetet mellan museipedagoger och lärarna, exempelvis ekonomiska faktorer och svårigheten att planera och organisera museibesök. En grund för bättre samarbete är alltså utökad flexibilitet, ekonomiska förutsättningar och god vilja från skolans sida.

Nyckelord: Pedagogik, lärande, historiemedvetande och muséer.

2

Innehållsförteckning

1. Inledning………...3

1.1 Syfte och frågeställning………..4

1.2 Tidigare forskning………..4

1.3 Teori………...8

1.3.1 Lärande………....8

1.3.2 Historiemedvetande……….9

1.4 Metod………...10

2. Bakgrund………....13

3. Analys……….15

3.1 Samarbetet mellan museipedagoger och historielärare………16

3.2 Museipedagogernas uppdrag samt webbaserat material....………..18

3.3 Förberedelser inför museibesöket………....22

3.4 Hur elevernas lärande och historiemedvetande utvecklas med hjälp av museibesöket...24

3.5 För- och nackdelar med museibesöket enligt lärarnas perspektiv………....29

4. Slutdiskussion……….31

5. Käll- och litteraturförteckning………34

6. Bilagor………....39

3 1. Inledning

En vanlig uppfattning är att muséernas betydelse och huvudsakliga funktion är att vara ett turistmål eller en källa till underhållning, men faktum är att muséer alltid har haft en utbildande funktion. Museibesök främjar och har ett kraftigt inflytande över besökarnas kunskap, kreativitet och förståelse.^1,2,3 Muséer är institutioner som bevarar minnet av samhället, dess historia och arv. Även om besöken är kortvariga har det visat sig att den här typen av informell inlärningsmiljö faktiskt påverkar besökarnas attityder och beteenden.⁴ Muséet är en utgångspunkt för innehållsrika diskussioner där besökare kan utmanas intellektuellt, ställa frågor till museipedagoger och få en känsla av att tillhöra en kreativ gemenskap. I läroplanen för gymnasieskolan står det att syftet med historieundervisning är att eleverna utvidgar och utvecklar sitt historiemedvetande genom förvärv av kunskap från det förflutna. Eleverna ska genom historieundervisningen få möjlighet att utveckla sin förståelse utifrån olika historiska tolkningsperspektiv och hur dessa går att relatera till nutid och framtid.⁵ Baserat på att muséer således kan ses som kunskapskällor och att

historiemedvetande framhävs i läroplanen valde jag att studera samarbetet mellan lärare och museipedagoger samt hur museibesöken kan påverka elevernas lärande och

historiemedvetande.

Johan Hansson konstaterar att elever anser att det finns brist på projektarbeten såsom

studiebesök och historieundervisning utanför skolans lokaler.⁶ Det visar sig också att eleverna inte tycker att läroböcker är synnerligen roliga eller pålitliga.⁷ Detta stämmer väl överens med Per-Uno Ågren som menar att läroböcker är ett sämre pedagogiskt verktyg än museibesök.⁸ Forskningen visar också att lärare efter att ha samarbetat med muséer fått ökad kunskap om

1 George E, Hein, Evaluating Teaching and Learning in Museums, (London: Routledge, 1993), s. 2.

2 Anda Becut, Marinescu, The museum between education and entertainment:The Role of the museum

according to the target public, (Department of Research, National Institute for Research and Cultural Training, Romania, 2018), s. 185.

3 Deeksha, Nagar, Museums and Education: Purpose, Pedagogy, Performance, (London: Routledge, 2007), s.

90.

4 Roy, Ballantyne & Jan, Packer, Promoting Environmentally Sustainable Attitudes and Behaviour Through Free-Choice Learning Experiences: What is the State of the Game? (Australien: University of Queensland, 2006), s. 284.

5 Skolverket, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola, (Stockholm:

Skolverket, 2011), s. 66.

6 Johan, Hansson, Historieintresse och historieundervisning: Elevers och lärares uppfattningar om historieämnet, (Umeå: Umeå universitet, 2010), s. 140.

7 Hansson, 2010, s. 22.

8 Per-Uno, Ågren, Att ställa ut historia, (Nordisk museologi, 2004), s. 140.

4 och förståelse för värdet i att göra museibesök.⁹ Berit Ljung påpekar samtidigt att

museipedagoger vill ha bättre och fler samarbeten med lärare, men att det är oklart hur samarbetet ska se ut i praktiken.¹⁰ I samma anda menar Cecilia Axelsson att muséer kan användas effektivare i historieundervisningen.¹¹ Den här uppsatsen belyser dessa faktorer, hur samarbetet ser ut i praktiken och hur museibesöken egentligen påverkar lärande och

historiemedvetande. De här aspekterna undersöks med hjälp av kvalitativa intervjuer med både lärare och museipedagoger samt de delar av muséernas webbaserade material som går att relatera till samarbetet med skolorna.

1.1 Syfte och frågeställning

Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka samarbetet mellan museipedagoger som arbetar på historiskt inriktade muséer och historielärare samt det webbaserade material som muséerna tillhandahåller för skolor och hur detta samarbete kan utvecklas och förbättras.

Studien har också ett mer teoretiskt syfte, nämligen att undersöka hur elevernas lärande och historiemedvetande kan utvecklas med hjälp av museibesöken.

Uppsatsens frågeställningar är:

Hur ser samarbetet mellan museipedagoger och lärare ut?

Hur kan lärande och historiemedvetande utvecklas med hjälp av museibesök?

1.2 Tidigare forskning

Det finns mycket forskning där muséer stått i fokus, och en gemensam nämnare är att studierna haft ett tydligt fokus på museibesökarnas perspektiv, vilka intryck de fått av utställningarna, vilka diskussioner som förts, och så vidare. Gaea Leinhardt, Kevin Crowley och Karen Knutson undersökte konversationer mellan besökare på en utställning, Jan Packer och Roy Ballantyne fokuserade på vilka fördelar besökarna ansåg att museibesöket haft (dock inte med avseende på lärande utan aspekter som välbefinnande, avkopplande och

9 Eilean, Hooper-Greenhill, Learning from Culture: The Importance of Museums and Galleries Education Program (Phase 1) in England, (Leicester: University of Leicester, 2004), s. 440.

10 Berit, Ljung, Museipedagogik och erfarande, (Stockholm: Stockholms universitet, 2009), s. 101.

11 Cecilia, Axelsson, En Meningsfull Historia? Didaktiska perspektiv på historieförmedlande museiutställningar om migration och kulturmöten, (Växjö: Växjö Universitet, 2009), s. 286.

5 frid).^12,13,14 Richard McLauchlan använder sig i sin avhandling av ett lärandeperspektiv men intervjuar återigen besökare.¹⁵ I Berit Ljungs studie har förvisso museipedagogernas

perspektiv undersökts, men endast med hjälp av enkäter snarare än djupgående intervjuer. I Ljungs avhandling nämns det att begreppet muséum saknas i läroplanen, samt att

museipedagoger inte behöver följa läroplanen på samma sätt som lärare ska göra eftersom de inte har några kursplaner eller sätter betyg. Vidare beskrivs det att museipedagoger vanligtvis är välutbildade då de genomfört mer än fyra års grundstudier under vilka de studerat ämnen som kulturhistoria, etnologi och konsthistoria. Resultatet av Ljungs

undersökning visade att museipedagoger vill ha mer och bättre samarbete med skolor, även om det är oklart hur samarbetet mellan museipedagoger och lärare i praktiken ska se ut.

Forskaren argumenterar också för att museiföremål ofta berättar “bättre än vad läraren kan göra med andra ord och har ett stort värde som komplement till det talade och tryckta ordet, inte minst då det gäller att forma bilden av en gången tid.” Ljung konstaterar slutligen att olika studier visar att muséer ses som pålitliga kunskapskällor och används i stor

utsträckning för undervisning i historia.¹⁶ Lena Ross diskuterar i sin artikel i likhet med Ljung varför exkursioner och studiebesök är bra: de är ofta mycket hjälpsamma som komplement till läroböcker och föreläsningar. Hon menar att några saker helt enkelt måste upplevas i verkligheten för att förstås.¹⁷

Cecilia Axelsson diskuterar i sin avhandling hur lärare kan använda museibesöket som en historieförmedlare i historieundervisningen och menar att muséer kan fördjupa

läroböckernas innehåll samt användas för att diversifiera undervisningen genom att tillhandahålla expertis och skapa nytt intresse. Det framkommer dock att ekonomiska faktorer gör att vissa skolor inte kan göra studiebesök.¹⁸ Hon nämner också problemet i

12 Leonie J, Rennie, & Elsa, Feher, & Lynn D, Dierking, & John H, Falk, Toward an Agenda for Advancing Research on Science Learning in Out-of-School Settings, (Milton Park, Abingdon-on-Thames: Taylor &

Francis, 2003), s. 115.

13 Jan, Packer, & Roy, Ballantyne, Learning for sustainability: The role and impact of Outdoor and environmental education centres, (Australien: University of Queensland, 2008), s. 33.

14 Gaea, Leinhardt, Kevin, Crowley & Karen, Knutson, Learning conversations in museums, (Milton Park, Abingdon-on-Thames: Taylor & Francis, 2003),s. 266-267.

15 Richard K., McLauchlan, The essential architecture of the learning experience in history museums: a phenomenological study, (Sydney: University of Technology, 2013), s. 4.

16 Berit, Ljung, Museipedagogik och erfarande, (Stockholm: Stockholms universitet, 2009), s. 15-16, 32-33, 55, 57, 96, 101.

17 Lena, Ross, “Den sanna religionen. Exkursioner som metod inom religionsvetenskap”, i Att undervisa med vetenskaplig förankring - i praktiken!:Universitetspedagogisk utvecklingskonferens 8 oktober 2009, red.

Johansson Inger-Britt, (Uppsala: Uppsala universitet, 2010), s. 153.

18 Cecilia, Axelsson, En Meningsfull Historia? Didaktiska perspektiv på historieförmedlande museiutställningar om migration och kulturmöten, (Växjö: Växjö universitet, 2009), s. 286.

6 kommunikation mellan museipedagoger och lärare, det vill säga att museibesöket inte anpassas till undervisningens teman. Lärarna lämnar sitt ansvar för undervisningen till museipedagogerna som i sin tur inte föredrar att ta detta ansvar. Axelsson gör alltså en kritisk analys kring hur lärare använder museipedagoger som läranderesurs och kommer fram till slutsatsen att muséer kan användas effektivare i historieundervisningen.¹⁹ Vidare noterar Peter Aronsson och Per Gerrevall att museibesök av eleverna helt enkelt anses vara en välkommen paus från den normala skolrutinen, men inte mer än så.Aronsson och Gerrevall ställer sig själva en viktig och kritisk fråga, nämligen hur samarbetet med skolor verkligen ser ut och hur skolor kan införliva innehållet och upplevelserna som muséets aktiviteter inkluderat. De menar att det finns en risk för att skolan relaterar till muséets verksamhet som om den vore ett separat fenomen utan någon koppling till skolans innehåll.²⁰ Mötet mellan skolan och muséet som författarna beskriver är i flera viktiga avseenden inte jämlikt. Skolan underordnar sig muséet eftersom de litar på

museipedagogernas professionalism och expertis. Ett närliggande problem är att lärarna då inte heller problematiserar muséets historiska bild.²¹

David Ludvigsson noterar att även om exkursioner och studiebesök har studerats i andra ämnen finns det fortfarande en avsevärd brist på “systematiska empiriska värderingar” för hur exkursionen kan användas som en lärandestrategi i historieundervisningen. Vidare kommenterar Ludvigsson att en av anledningarna till att skolor inte gör museibesök är att det inte finns några “problemområden som kräver det” och att många studenter därmed aldrig drar nytta av exkursioner under utbildningen.När detta dock sker upplever författaren att det har en positiv effekt på studenterna. Han nämner exempelvis hur en exkursion till Stockholm för utländska studenter ledde till att de fick utökad förståelse för och insikt i hur livet i dåtidens Stockholm såg ut.²²

19 Axelsson, 2009, s. 286.

20 Peter, Aronsson, & Per, Gerrevall, “Samtidens historiekultur och didaktik i skola och samhälle”, i Att resa i tiden: Mål och medel i mötet mellan Kalmar läns museum, skolor och elever under upplevelse- och

rollspelsdagar, red. Aronsson, Peter, & Gerrevall, Per & Larsson, Erika, (Växjö: Växjö universitet, 2000), s. 5- 7.

21 Peter, Aronsson, & Per, Gerrevall, “Kalmar läns museum pedagogiska verksamhet - en av avslutande reflektion”, i Att resa i tiden: Mål och medel i mötet mellan Kalmar läns museum, skolor och elever under upplevelse- och rollspelsdagar, red. Aronsson, Peter, & Gerrevall, Per & Larsson, Erika, (Växjö: Växjö universitet, 2000), s. 124.

22 David, Ludvigsson, “Exkursioner som metod i historieundervisning”, iAtt undervisa med vetenskaplig förankring - i praktiken!: Universitetspedagogisk utvecklingskonferens 8 oktober 2009, red. Johansson Inger- Britt, (Uppsala: Uppsala universitet, 2010), s. 130-138.

7 I tidigare forskning framkommer det att studierna (framför allt de vetenskapliga artiklarna) ofta fokuserar på museibesökarna, vilka intryck de får av föremål och utställningar, hur de konverserar sinsemellan, osv. Detta ger förvisso insikt i muséernas funktion och effekt men de missar ett viktigt perspektiv, nämligen lärarnas och museipedagogernas. Den här

uppsatsen, genom att utgå ifrån detta perspektiv, bidrar till att jämna ut denna obalans. I de avhandlingar som beskrivits ovan finns dock detta perspektiv också, och de presenterar ett flertal intressanta problem som kan användas för att motivera den här uppsatsen. Ljung kom som sagt fram till att det finns en önskan från museipedagogernas sida att ha mer och bättre samarbete med skolorna, men att det är oklart hur detta ska se ut i praktiken. En del av den här uppsatsens syfte är just att undersöka hur det här samarbetet skulle kunna utvecklas och förbättras. Vidare kan Ludvigssons observation att det verkar råda empirisk brist på hur exkursioner kan användas som lärandestrategi i historia kopplas till den här uppsatsen eftersom det är en empirisk studie där lärande och historiemedvetande är centrala begrepp.

Kvalitativa intervjuer med både lärare och museipedagoger kan förhoppningsvis bidra med ökad insikt i det här området. Axelssons slutsats att museibesök kan användas på ett mer effektivt sätt i historieundervisningen är också relevant i sammanhanget eftersom det går att relatera till uppsatsens syfte. Studien kan göra ett bidrag även i den här aspekten.

För att återvända till Ludvigsson nämner han ännu en intressant sak, nämligen att skolklasser inte besöker muséum på grund av att lärarna inte anser att det finns

problemområden i undervisningen som går att koppla till museibesök. De verkar anse att det inte behövs, att det inte är relevant. Redan i inledningen av den här uppsatsen framgår det hur muséer kan påverka besökare positivt när det kommer till saker som lärande och kunskap, vilket också bekräftas i det här avsnittet om tidigare forskning. Genom att undersöka samarbetet mellan lärare och museipedagoger kan min studie granska och förtydliga hur lärarnas åsikter och inställningar till exkursioner ser ut, alltså gräva djupare i problemet.

8 1.3 Teori

1.3.1 Lärande

Knud Illeris beskriver att begreppet lärande får de flesta individer att tänka på skolan. Illeris menar att skolan är den primära institution i samhället som säkerställer medborgarnas lärande, vilket är absolut nödvändigt för att kunna bevara samhället och föra vidare kunskap om det. Författaren definierar begreppet lärande genom att referera till resultaten från en persons lärandeprocesser. Lärande betyder då vad individen lärde sig, den förändring som har inträffat. Vad gäller denna förändring åsyftas här en permanent förändring av förmågor

”som inte bara beror på glömska, biologisk mognad eller åldrande.”²³

Illeris presenterar i sin bok fyra olika typer av lärande, närmare bestämt kumulativt, assimilativt, ackommodativt respektive transformativt lärande. Assimilativt lärande är en mycket vanlig inlärningsform som används av alla på daglig basis. Det kallas också additivt lärande eftersom det syftar till att utöka redan befintlig kunskap. Ett exempel är att en lärare använder sig av en ny matematisk metod i syfte att utveckla elevernas existerande

matematiska scheman.²⁴ När det kommer till historieundervisning skulle ett exempel kunna vara att en lärare först presenterar något historiskt skeende för eleverna klassrummet och sedan kompletterar det med ett museibesök där eleverna får chansen att utveckla och

fördjupa sina kunskaper. Med tanke på den här studiens syfte och kontext är det assimilativt lärande som står i fokus i uppsatsen.

Johan Hansson, universitetslektor vid Umeå universitet, beskriver att begreppet lärande är en aktivitet som kan vara planerad eller inte, där det sistnämnda kan vara då en individ lär sig något i en viss situation utan att vara medveten om det. Inlärningsprocessen innebär att en persons kunskaper alltid kan förändras, men det handlar inte om att lägga till helt ny kunskap utan snarare om en växande referensram. Lärande bygger på en individs förkunskaper och tidigare uppfattningar om ämnet i fråga och utmanar denna kunskap.

Eftersom människor ständigt står inför nya intryck och utmaningar är inlärningsprocess något kontinuerligt.

23 Knud, Illeris, Lärande, (Lund: Studentlitteratur, 2007), s. 11-13.

24 Illeris, 2007, s. 58.

9 Hansson beskriver hur elever anser att det finns brist på projektarbeten såsom studiebesök och historieundervisning utanför skolans lokaler. Det visar sig också att eleverna inte tycker att läroböcker är synnerligen roliga eller pålitliga.²⁵ Detta stämmer väl överens med Ågren som menar att läroböcker är ett sämre pedagogiskt verktyg än museibesök.²⁶ Forskningen visar också att lärare efter att ha samarbetat med muséer fått ökad kunskap om och förståelse för värdet i att göra museibesök.²⁷ Sammanfattningsvis valdes begreppet assimilativt lärande eftersom det dels utgör själva kärnan i skolverksamheten och dels går att koppla till

museiverksamheten.

1.3.2 Historiemedvetande

Klas-Göran Karlsson definierar i antologin Historien är närvarande: historiedidaktik som teori och tillämpning begreppet historiemedvetande genom att beskriva det som

förhållandet mellan tolkning av det förflutna, vilket ger en uppfattning om nutiden, vilket i sin tur skapar ett framtidsperspektiv. Historiemedvetande är en intellektuell kompass som hjälper individen att finna sin plats i tiden och skapa mening i livet genom att relatera individen till en tidskontext som är större än individens uppmätta liv.²⁸ Maria Johansson beskriver sambandet mellan dessa tidsperspektiv som ett dubbelt förhållande, “människan som skapad av och människan som skapare av historien”.²⁹ Denna syn uttrycks också av Niklas Ammert som beskriver historiemedvetande som dåtid och framtid närvarande i nutid.³⁰

Vidare finns Thorps sju olika dimensioner av begreppet som syftar till att definiera och tillämpa begreppet. Det beskrivs först och främst som ett multikronologiskt begrepp, vilket avser just sambandet mellan dåtid, nutid och framtid. Det är också identitetsskapande och

25 Johan, Hansson, Historieintresse och historieundervisning: Elevers och lärares uppfattningar om historieämnet, (Umeå: Umeå universitet, 2010), s. 22, 38, 140.

26 Per-Uno, Ågren, Att ställa ut historia, (Nordisk museologi, 2004), s. 140.

27 Eilean, Hooper-Greenhill, Learning from Culture: The Importance of Museums and Galleries Education Program (Phase 1) in England, (Leicester: University of Leicester, 2004), s. 440.

28 Klas-Göran, Karlsson,“Historia, historiedidaktik och historiekultur”, i Historien är närvarande:

historiedidaktik som teori och tillämpning, red. Karlsson, Klas-Göran, & Zander, Ulf, (Lund: Studentlitteratur, 2014), s. 58.

29 Maria, Johansson, Historieundervisning och interkulturell kompetens, (Karlstad: Karlstads universitet, 2012), s. 40.

30 Niklas, Ammert,“Ja utan ondska skulle det knappt finns någon historia 1: Värden som bärare av historisk kunskap”, i Historiedidaktik i Norden 9: Del: Historiemedvetande - historiebruk, red. Eliasson, Per &

Hammarlund, KG, & Lund, Erik, & Nielsen, Tage, Carsten, (Malmö, Malmö högskola & Halmstad:

Högskolan i Halmstad & Roskilde: Roskilde Universitet, 2012), s. 55.

10 meningsskapande eftersom individen med hjälp av historien kan placera sig själv i ett större sammanhang och förstå varför nutiden ser ut som den gör.³¹ Vidare är det historieskapande, vilket också åsyftar Johanssons dubbla förhållande där människan är såväl skapad som skapare av historien, samt insiktsskapande då individen får ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt till historieskrivningen. Enligt den sjätte dimensionen är historiemedvetande också värdeskapande: individens moraliska värdegrund påverkas av historieundervisningen när dåtidens moraliska värden studeras, vilket bidrar till en utökad förståelse för hur dessa skapas och förändras med tiden. Slutligen beskriver Thorp hur begreppet kan anses vara heuristiskt, det vill säga att historiemedvetandets värde är att det skapar nya frågeställningar och perspektiv på historien och att en exakt definition av själva begreppet därför inte är det viktigaste. Eftersom historiemedvetande är ett av uppsatsens huvudsakliga teoretiska begrepp är det dock viktigt att definiera det så utförligt som möjligt.^32,33

Jag valde begreppet historiemedvetande eftersom det är en del av lärande, det vill säga uppsatsens andra huvudsakliga teoretiska begrepp som presenterats och diskuterats ovan.

En individ som inte känner till något om sitt förflutna vet inte heller något om sin nutid eller framtid. Med hjälp av historiemedvetande kan individen få en djupare förståelse för det förflutna, en uppfattning om nutiden och idéer om ett framtidsperspektiv, i det här fallet via museibesök. Det ska också påpekas att begreppet under de senaste årtiondena haft stort inflytande inom såväl forskning som undervisning i historieämnet.³⁴

1.4 Metod

Studien är kvalitativ och fenomenologisk, vilket innebär att den utgår ifrån antagandet att det är individens subjektiva tolkningar, erfarenheter och upplevelser som skapar mening och kunskap i världen.³⁵ Denna ansats stämmer väl överens med studiens syfte och

frågeställningar där det är just lärarnas och museipedagogernas subjektiva intryck som eftersöks och som senare analyseras. Vad gäller datainsamlingsmetoden i denna uppsats

31 Robert, Thorp.“Vad är ett historiemedvetande egentligen och varför är det viktigt?”, i Kritiska perspektiv på historiedidaktiken: aktuellt om historia 2013:2, red. Ludvigsson, David, (Bromma: Historielärarnas förening, 2013), s. 102-107.

32 Johansson, 2012, s. 40.

33 Thorp, 2013, s. 102-107.

34 Thorp, 2013, s. 97.

35 Uwe, Flick, An Introduction to Qualitative Research, (London: Sage, 2009), s. 472.

11 består källmaterialet av fjorton kvalitativa intervjuer samt webbaserad information från nio muséer. Sju av intervjuerna var med historielärare i gymnasieskolan och vuxenutbildning och övriga sju var med museipedagoger. Den kvalitativa metoden möjliggör en fördjupad analys av lärarnas och museipedagogernas svar. Analysmetoden som valdes var kvalitativ innehållsanalys, vilket innebär att söka efter mönster i empirin och analysera likheter och skillnader i resultatet. I antologin Handbok i kvalitativa metoder beskriver författarna Ulla Eriksson-Zetterquist och Göran Ahrne att intervjuer är ett sätt att samla kunskap om gemensamma miljöer, men naturligtvis kan frågor om individers känslor och upplevelser också vara viktiga. Författarna beskriver vidare att intervjuer alltid ska ha en plan, det vill säga hur de ska utföras, renskrivas, analyseras och reproduceras.³⁶

Urvalsmetoden var selektiv eftersom jag kontaktade två specifika yrkesgrupper. Det fanns alltså formella kriterier som de intervjuade behövde uppnå, nämligen att de var anställda som historielärare eller museipedagog.³⁷ För att hitta museipedagoger att intervjua mejlade och ringde jag olika muséer i Stockholm som jag på förhand kände till, inklusive

Stadsmuséet, Hallwylska muséet, Torekällbergets friluftsmuséum, Historiska muséet. Jag fick dock bara svar från de fyra förstnämnda som visade intresse för att delta i min studie.

Eftersom några muséer inte svarade var jag tvungen att hitta informanter på annat sätt, vilket jag gjorde genom att använda sökorden “kontakta museipedagoger” på Google, vilket i sin tur ledde mig till Norrbottens muséum och Sörmlands muséum. När det kommer till lärarna utgick jag först och främst från mitt närområde eftersom jag är bekant med vilka skolor som finns i trakten, men också utifrån mitt personliga kontaktnät. Samtliga informanter

garanterades fullständig anonymitet. När det gäller det webbaserade materialet mejlade jag först de intervjuade museipedagogerna och frågade om deras policydokument. Sedan besökte jag muséernas hemsidor och sökte efter all information som kunde relateras till skola och undervisning (lärarhandledningsdokument, kopplingar till läroplanen och dylikt), detta i syfte att komplettera intervjudatan.

Jan Trost beskriver i boken Kvalitativa intervjuer att kvalitativa intervjuer bland annat kännetecknas av enkla och direkta frågor, och att forskaren genom dessa enkla frågor får meningsfulla svar. Detta innebär att forskaren efter avslutad intervju besitter rikt

36 Ulla, Zetterquist & Göran, Ahrne. “ Intervjuer”, i Handbok i kvalitativa metoder, red.

Ahrne, Göran & Svensson, Peter, (Malmö: Liber, 2011), s. 36-37.

37 Flick, 2009, s. 122-123.

12 kunskapsmaterial och kan identifiera många intressanta händelser, åsikter och mönster.³⁸ Intervjuerna ägde rum med ämneslärare i gymnasieskolan i södra och norra Stockholm (två av informanterna är dock verksamma i Nyköping och Malmö). Lärare ett (Mia) har arbetat i femton år på gymnasieskolan och är 45 år. Lärare två (Robert) har sexton års erfarenhet av undervisning i grundskolan och gymnasieskolan men undervisar nu inom vuxenutbildning.

Han är 55 år gammal. Lärare tre (Karl) har undervisat fyra år i gymnasieskolan och är 29 år gammal, medan lärare fyra (Martin) har arbetat i fjorton år och är 56 år. Lärare fem

(Christina) har undervisat i sju år och är 31 år gammal. Lärare sex (Yamac) är 45 år och har ungefär fem års erfarenhet från gymnasieskolan och jobbar nu med vuxenutbildning. Lärare sju (Hussam) har undervisat i nio år i gymnasieskolan och är 43 år gammal. Intervjuerna med museipedagogerna genomfördes huvudsakligen i Stockholm men i vissa fall också utanför. Museipedagog ett (Henrik) arbetar på Stadsmuséet och är 31 år. Museipedagoger två och tre (Amanda, 35 år gammal, respektive Alexandra, 30 år) arbetar båda på

Hallwylska muséet. Museipedagog fyra (Johanna) är 49 år och jobbar på Norrbottens muséum och museipedagog fem (Charlotte) är 59 år och arbetar på Torekällbergets friluftsmuséum. Den sjätte museipedagogen (Hanna) är 42 år gammal och arbetar på Sörmlands muséum. Den sjunde och sista museipedagogen (Sandra) arbetar på Historiska muséet och är 50 år gammal.

I min kontakt med de medverkande frågade jag samtliga om de var intresserade av att delta i undersökningen, presenterade min studie samt förklarade varför jag ville intervjua dem. Alla fjorton deltagare har besvarat mina intervjufrågor och det gick bra, även om fyra av

intervjuerna skedde via mejl istället för Zoom eller Teams (avsaknaden av fysiska intervjuer beror på rådande coronapandemi och behovet av social distansering). Jag är medveten om att det finns vissa nackdelar med att använda mejlintervjuer, exempelvis att inte kunna tolka informantens kroppsspråk, utveckla mer komplexa frågor och att intervjupersonen eventuellt inte lägger ner lika mycket tid på att besvara frågorna som de skulle gjort i verbala

intervjuer.³⁹

När intervjuerna började presenterade jag först mig själv och förklarade syftet med

intervjun. När man genomför intervjuer med hjälp av internet är det naturligtvis lika viktigt

38 Jan, Trost, Kvalitativa intervjuer, (Lund: Studentlitteratur, 2010), s. 25.

39 Mark, Saunders, Philip, Lewis & Adrian, Thornhill & Alex, Bristows, Research Methods for Business Students, (England: University of Birmingham, 2009), s. 349.

13 som i andra former av intervjuer att planera sina frågor.⁴⁰ Jag ställde intervjufrågorna i den ordning som jag ansåg lämplig för varje lärare och museipedagog (med undantag för intervjuerna som skedde via mail, eftersom frågeformuläret bifogades). Frågorna var kopplade till uppsatsens syfte och frågeställningar samt grundade i den teori som är central för uppsatsen, så kallade “teoridrivna” frågor.⁴¹ Intervjuerna varade mellan 10 och 23 minuter. Efter intervjuerna genomförts använde jag mig huvudsakligen av ett

transkriberingsverktyg men också av manuell transkribering då programvaran inte alltid redovisade intervjusvaren på ett tydligt och korrekt sätt. Vidare ställde jag uppföljande frågor till informanterna med avseende på hur museipedagogerna och lärarna hanterade begreppen etik, moral och jämställdhetsfrågor (eftersom värderingar är en del av historiemedvetandets dimensioner) samt hur lärarna förbereder sig inför museibesöken.

Efter det började jag söka efter mönster i datan, det vill säga likheter och skillnader, en metod jag också använde mig av för att tolka det webbaserade materialet. Baserat på detta valde jag sedan mina analytiska teman.

2. Bakgrund

I rapporten Lärarguide inför besök med skolklasser på Stockholms muséer beskriver författarna Cecilia Tapani Johansson och Pernilla Frid begreppet muséum utifrån The International Council of Museums definition:

En ickekommersiell permanent institution som tjänar samhället och dess utveckling och är öppen för allmänheten, som insamlar, bevarar, undersöker, förmedlar, och ställer ut - i studiesyfte, för

utbildning och förnöjelse - materiella vittnesbörd om människan och hennes omvärld.⁴² I rapporten Möten med möjligheter: En rapport om lärares och muséers perspektiv på samverkan beskriver författaren Jesper Tammilehto att antalet gånger som lärare brukar besöka ett muséum kan variera. Den största gruppen som besöker muséer gör det vanligtvis en till fem gånger om året, det vill säga ibland. En stor andel, närmare bestämt 27 procent, gör det dock mer sällan: museibesök är alltså inte något som av denna grupp betraktas som

40 Zetterquist & Ahrne, 2011, s. 41.

41 Flick, 2009, s. 153.

42 Tapani, Cecilia, Johansson & Pernilla, Frid. Lärarguide inför besök med skolklasser på Stockholms museer, (Stockholm: Stockholm stad, 2006), s. 5.

14 en vanlig del av undervisningen. Upp till 9 procent genomför museibesök fler än fem gånger per år.⁴³

Författaren beskriver att muséum ses som viktiga faciliteter för barn och tonåringar i skolan.

Därför har muséer försökt skapa tilltalande utställningar efter skolornas behov och som lärare vill delta i. Det finns emellertid problem som Tammilehto påpekar när det gäller museibesök utifrån museipersonalens perspektiv. Författaren har genomfört ett antal

intervjuer med museipersonal som nämnde att skolor som kommer till muséer gör det för att ha kul och leka. I en intervju uttrycktes detta på följande sätt: “Det är många skolor som kommer hit i slutet på våren för att de ska göra en rolig grej för eleverna. Då kommer de hit och vet inte riktigt vad de ska få, utan de tror bara att det här blir ju spännande”.⁴⁴

Det finns ett till problem som nämns i boken Museipedagogik: Konsten att visa en

utställning där författaren Monica Cassel bland annat beskriver att barn och ungdomar inte ofta går på muséer. Det finns flera anledningar till detta. Oavsett om det är gymnasium eller grundskola har eleverna ett schema och studieplaner som läraren tvingas efterfölja. En skolklass kan inte inrymma ett museibesök inom ramarna för en vanlig lektionstimme eftersom det inkluderar transport till och från muséet.⁴⁵ Redan i inledningen av min uppsats framkommer det att museibesök har en positiv effekt på lärande, vilket tycks innebära att eleverna mot bakgrund av de problem som diskuterats ovan går miste om en bra

inlärningsmetod. Detta bekräftas av Margaretha Gunnarsson som i sin studie Lokalhistoria i skolan: En historiedidaktisk studie i lärande skolåren 2 till 6 beskriver hur det är viktigt att använda historiemedvetande i historieundervisningen utifrån olika undervisningsmetoder och miljöer:

Idag är de flesta historiker eniga om att elevers historiemedvetande inte enbart utvecklas inom historieundervisningens ram, begreppet inbegriper alla frågor om hur historia finns och används i ett samhälle. En människas historiemedvetande utvecklas därför både i och utanför skolan, via familjen, litteratur, film, muséer etc. Varje människa, oberoende av tid och plats, möter historien och tillägnar sig föreställningar om det förflutna. Alla människor är bärare av

43 Jesper, Tammilehto, Möten med möjligheter: En rapport om lärares och museers perspektiv på samverkan, (Visby: Riksutställningar, 2017), s. 53.

44 Tammilehto, 2017, s. 6-7, 18.

45 Monica, Cassel, Museipedagogik: Konsten att visa en utställning, (Lund: Studentlitteratur, 2000), s. 155.

15 historiemedvetande, i mer eller mindre utvecklad form, fragmentariskt, fördomsfullt, sant

eller falskt.⁴⁶

I detta citat omnämns muséer specifikt som ett bra verktyg för lärande och

historiemedvetande. Gunnarsson har genomfört ett antal intervjuer med historielärare som understryker att läroplanen är utgångspunkten och styr historieundervisningen. Hon beskriver ett ytterligare problem med att skolor inte genomför museibesök genom att

relatera till fokuset för hennes studie, nämligen lokalhistoria: ibland finns det helt enkelt inte läroböcker som går in på det området, utan snarare håller sig till ett mer generellt historiskt perspektiv.⁴⁷ Med andra ord bekräftar hon vad Ljung och Ross hävdar, att exkursioner kan användas som ett bra komplement till läroböcker och vanlig klassrumsundervisning. Baserat på intervjuerna förklarar Gunnarsson att en stor tillgång för att få faktainformation därmed är material från exempelvis “hembygdsföreningar, muséer, stadsarkiv och andra kommunala institutioner”.⁴⁸

3. Analys

Såsom nämndes i metodkapitlet är sju informanter lärare som arbetar i Stockholm, Nyköping respektive Malmö. Två är kvinnor och fem är män med en genomsnittlig arbetslivserfarenhet på cirka nio år inom gymnasieundervisning samt vuxenutbildning och med en genomsnittlig ålder på ungefär 43 år. Övriga sju informanter är museipedagoger som är verksamma i Stockholm, Nyköping och Norrbotten, varav en är man och sex är kvinnor och där den genomsnittliga åldern är 42. Det webbaserade materialet är inhämtat dels från de muséer där museipedagogerna arbetar och dels från andra muséer som lärarna enligt egen uppgift besökt: Hallwylska muséet, Historiska muséet, Medeltidsmuséet, Norrbottens

muséum, Stadsmuséet, Torekällberget friluftsmuséum, Sörmlands muséum,

Världskulturmuséerna och Östasiatiska muséet. Den information som eftersökts på

muséernas webbsidor är allt som går att relatera till skolverksamhet såsom policydokument, lärarhandledningsmaterial och kopplingar till läroplanen.

46 Margaretha, Gunnarsson, ”Lokalhistoria i skolan: En historiedidaktisk studie i lärande skolåren 2 till 6”, i Forskande lärare i praktiken: Vol. 1. red. Fleischer, Håkan, (Jönköping: Högskolan i Jönköping, 2007), s. 222- 223.

47 Gunnarsson, 2007, s. 284.

48 Gunnarsson, 2007, s. 284.

16 3.1 Samarbetet mellan museipedagoger och historielärare

Sex av sju intervjuade lärare uppfattar att de inte har något samarbete med

museipedagogerna, vilket i sig är ett intressant resultat eftersom museipedagogerna är av en annan uppfattning. Läraren Mia förklarar hursomhelst att samarbetet endast varar under den tid som museibesöket äger rum. Hon framhäver dock att museibesök under guidning av museipedagoger i grunden är positiva:

Det finns inte så mycket tid till samarbete. Som skola betalar man ett visst pris för en visning, är där på en förutbestämd tid, deltar i besöket och därefter är tiden med pedagogen slut. Ofta har museipedagogen nästa klass inbokad. Jag vill betona att besöken med museipedagoger i Stockholm alltid är mycket givande, men det ingår inte i konceptet att ett samarbete ska komma till stånd.⁴⁹

Fyra museipedagoger av sju konstaterade att de har haft ett bra samarbete med lärarna och museipedagogen Sandra från historiska muséet säger att de också samarbetar med

historielärare genom att de gör en del saker för och med dem. Hon har exempelvis varje termin en visning för blivande lärare i historia som studerar på Stockholms universitet och även för de som studerar på Södertörns högskola. Hon berättar också att de i samarbete med historielärarnas förening också har haft en föreläsning vid något tillfälle, med fokus på historiebruk. Sedan har de ibland haft visningar för lärarlag i historia för att tipsa dem om hur de kan använda sig av muséet.⁵⁰

I jämförelse mellan lärarnas och museipedagogernas svar framkommer en tydlig och intressant skillnad: lärarna hävdar att samarbetet inte ingår i konceptet medan

museipedagogerna kan återge flera exempel på samarbete. Christina är den enda läraren som säger att hon har ett bra samarbete med några museipedagoger på Sörmlands muséum. Hon säger att hon överlåter visningen av museiföremål och själva besöket till museipedagogerna medan hon fokuserar på att ta den pedagogiska delen. Hon fortsätter:

Det roliga att vi faktiskt har ett väldigt bra samarbete. Jag jobbar på skola i Nyköping och vi har väldigt nära till Sörmlands muséum och jag har faktiskt inlett ett samarbete där med åtminstone några av museipedagogerna och tanken är då att det ska mynna ut i ett projekt där vi tillsammans lägger upp en plan. Vi har talat om i förväg vad vi vill ha, vad vi vill fokusera

49 Intervju med läraren Mia.

50 Intervju med museipedagogen Sandra.

17 på och vad själva tanken med studiebesöket, och jag tycker fick en väldigt bra början till ett

samarbete.⁵¹

Museipedagogen Johanna avviker på samma sätt från mönstret genom att hävda att det inte finns ett särskilt bra samarbete mellan muséer och skolor:

Lärare har idag väldigt mycket på sitt bord. Vi upplever att de har mindre tid för att ha långa samarbeten. Vi har många lärare som kontinuerligt kommer med sina klasser år efter år till samma visning trots att ämnet varierar. Min uppfattning är att demokratiska frågor utifrån andra världskriget drar många lärare till att boka in visningar. Men långvariga samarbeten har vi inte i nuläget. De kommer när vi erbjuder workshops som de tydligt kan koppla in i sin kursplan. Just nu håller vi på att bygga upp en planering som handlar om mer samarbete med lärare ute i skolorna. Det är något vi behöver bli bättre på.⁵²

I dessa citat finns det ett antal kopplingar till tidigare forskning. Även om läraren Mia inte anser att det finns ett samarbete mellan skolan och muséer inser hon ändå värdet av att använda museipedagoger som läranderesurs: hon beskriver det som

“mycket givande”, vilket tycks bekräfta Tammilehtos argument att muséer är viktiga institutioner för elever samt Nagars påstående att muséer kraftigt påverkar

besökarnas kunskap, kreativitet och förståelse.^53,54 Det faktum att majoriteten av lärarna inte anser att det finns något betydande samarbete med museipedagogerna går också att koppla till Axelssons kritiska synpunkt att muséer kan användas effektivare i historieundervisningen: om det inte finns något samarbete går eleverna miste om en viktig källa till assimilativt/additivt lärande och historiemedvetande.⁵⁵ Hansson talar bland annat om att nya intryck är en del av inlärningsprocessen,vilket i detta sammanhang kan kopplas till museibesöken då eleverna ges möjlighet att få nya intryck utöver de som upplevts i klassrummet genom föreläsningar och

läroböcker.⁵⁶ Om inte lärarna upplever att det överhuvudtaget finns något samarbete

51 Intervju med läraren Christina.

52 Intervju med museipedagogen Johanna.

53 Tammilehto, 2017, s. 6-7.

54 Nagar, 2007, s. 90.

55 Axelsson, 2009, s. 286.

56 Hansson, 2010, s 38.

18 med muséerna och museipedagogerna och därför beslutar sig för att inte genomföra

studiebesök försvinner möjligheten för eleverna att få dessa nya intryck.

Det webbaserade materialet som samlats in från muséerna bekräftar att samtliga av dem på ett eller annat sätt välkomnar eller uppmuntrar till samarbete med skolor.

Hallwylska muséet har till exempel ett koncept som kallas “skapande skola” där det framkommer att muséet välkomnar samarbeten med skolor där innehållet och informationen från museibesöket integreras i undervisningen.⁵⁷ På liknande sätt erbjuder Medeltidsmuséet kopplingar till läroplanen direkt på deras hemsida, vilket ju underlättar för lärarna när det kommer till att boka in relevanta studiebesök. I detta sammanhang blir det intressant att återkoppla till Axelsson och Ludvigssonsom beskrev problemet att det är svårt att koppla muséets innehåll till undervisningen respektive att lärare inte anser att museibesök är relevanta för

historieundervisningen.^58,59,60

3.2 Museipedagogernas uppdrag samt webbaserat material

I Stadsmuséets pedagogiska policydokument framgår det att ett av muséets viktigaste mål är

“att levandegöra Stockholms historia, stockholmarnas liv och andra aspekter av staden och det urbana livet.”⁶¹ Detta citat överensstämmer med vad som förklaras av museipedagogen Henrik som arbetar på Stadsmuséet. Han menar att hans viktigaste uppgift som

museipedagog är att väcka intresse bland museibesökare när det gäller historia samt att stimulera besökarna till att få nya idéer, vilket han bland annat gör genom stadsvandringar vars teman inkluderar “industrialiseringen, om demokratins historia, Per Anders

Fogelströms böcker om Stockholm och sexualitetens historia” och olika proteströrelser som funnits sedan 1700-talet.⁶² Det är enligt Henrik viktigt att i början av museibesöket inleda en diskussion kring hur människor tänker på historia och hur historia kan användas. Enligt hans erfarenhet är det intressant för eleverna att prata om det förflutna, exempelvis varför

57 Hallwylska muséet, å.u, Skapade skolan, https://hallwylskamuseet.se/sv/larande/skapande-skola. (Hämtad 2021-03-25).

58 Medeltidsmuséet, 2021, Studiematerial, https://medeltidsmuseet.stockholm.se/besok/skola/studiematerial/

(hämtad 2021-03-27).

59 Axelsson, 2009, s. 286.

60 Ludvigsson, 2010, s. 130.

61 Stockholms Stadsmuséum, 2006, Mål och åtaganden för den publika verksamheten enligt Stockholms stadsmuseiförvaltnings verksamhetsplan 2006, s. 1.

https://stadsmuseet.stockholm.se/globalassets/dokument/pedagogiskpolicy.pdf/ (hämtad 2021-03-24).

62 Intervju med museipedagogen Henrik.

19 historieskrivningen ser ut som den gör (vilka grupper som har haft makt över

historieskrivningen, och så vidare). Dessa saker som Henrik nämner är centrala enligt muséets pedagogiska policydokument eftersom de strävar efter objektivitet, att stimulera kritiskt tänkande samt att ge ett perspektiv på Stockholms historia i förhållande till nutid.⁶³

I lärarhandledningen från Hallwylska muséetsom fokuserar på grundskolor och gymnasieskolor står det att:

Hallwylska muséet är ett kulturhistoriskt miljömuseum, där besökarna får uppleva hur livet kunde se ut i ett förmöget hem vid sekelskiftet 1900. I den här handledningen belyses tre tekniska innovationer som utvecklades och började användas på 1800-talet i privata hem.

Paret von Hallwyl var tidigt ute och installerade elektrisk belysning, centralt värmesystem och telefoner i sitt hem. Genom att undersöka dessa moderniteter kan vi belysa

samhällsutvecklingen vid sekelskiftet 1900 och diskutera inte bara de tekniska progressen men också den sociala utvecklingen i samhället.⁶⁴

Det webbaserade materialet bekräftar vad Amanda och Alexandra från Hallwylska muséet säger, nämligen att eleverna får chans att uppleva det förflutna och en tid då Sverige förändrades, när landet skulle “industrialiseras, demokratiseras och nationaliseras.” Dessa ämnen är utgångspunkten som de använder och miljön är viktig som ett pedagogiskt hjälpmedel. På grund av covid-19 och att museibesöket blev digitalt för eleverna använder muséet digitala material som ljudklipp, fotografier och 3D-skanningar. På detta sätt kan eleverna fortfarande känna att de kommer tillbaka till sekelskiftet och eleverna kommer att uppleva en historisk period.⁶⁵

Amanda och Alexandra säger vidare att de vanligtvis förlitar sig på de senaste

forskningsresultaten och skapar sitt pedagogiska material utifrån dessa. I det webbaserade materialet från Hallwylska muséet framkommer det i lärarhandledningsdokumenten hur

63 Stockholms Stadsmuséum, 2006, s. 2.

https://stadsmuseet.stockholm.se/globalassets/dokument/pedagogiskpolicy.pdf/ (hämtad 2021-03-24)

64 Hallwylska muséet, å.u, Lärarhandledning för grundskolans högstadium och gymnasiet, s. 2.

https://hallwylskamuseet.se/sites/hallwylskamuseet.se/files/pdf/teknik_och_innovationer_- _larare_komprimerad.pdf (hämtad 2021-03-24).

65 Intervju med museipedagogerna Amanda och Alexandra.

20 museibesöket kan kopplas till läroplanen vad gäller historia, samhälle och teknik.⁶⁶ Amanda och Alexandra förklarade att de följer läroplanen och även den nya läroplanen som kommer att publiceras år 2022. De förklarar att deras presentationer är anpassade utifrån målen i läroplanen och att lärarna är medvetna om detta.⁶⁷

I Sveriges friluftsmuséernas policydokument beskrivs ett av de viktigaste målen på följande vis: “På friluftsmuséer skapas upplevelser av sammanhang, med historien, med natur och kultur och andra människor”.⁶⁸ Torekällbergets friluftsmuséums pedagogiska material inkluderar bland annat “arkeologiska föremål, kulturhistoriska föremål och fotografier”.⁶⁹ Charlotte, som arbetar på Torekällbergets friluftsmuséum, förklarar att deras pedagogiska material tillåter lärare att använda dessa material för att visa eleverna hur området såg ut tidigare i historien.⁷⁰

Historiska muséets pedagogiska strategi är att ge “stöd till lärare och inspiration till elever”, vilket bland annat framgår i deras webbaserade material som erbjuder information som går att relatera till ämnen som är relevanta för gymnasieklasser, såsom "industrialisering och samhällsomvandling" utifrån tre sekelskiften. De erbjuder också material om historiebruk och källkritik.^71,72 Sandras uppdrag stämmer överens med vad deras utbildningsstrategi och webbaserade material anger eftersom hon uppfattar att hennes uppdrag är att skapa intresse bland besökare och att ta med ny information som ännu inte har presenterats i läroböcker.

När det gäller utbildningsmaterial säger hon att de försöker “omvärldsbevaka, hänga med i pedagogiken och nya saker som händer där”. Sandra säger också att de har en pedagogisk arbetsgrupp på muséet där de diskuterar pedagogik och läser texter, bläddrar i läroplanen

66 Hallwylska muséet, å.u, Lärarhandledning för grundskolans högstadium och gymnasiet, s. 2.

https://hallwylskamuseet.se/sites/hallwylskamuseet.se/files/pdf/teknik_och_innovationer_- _larare_komprimerad.pdf (hämtad 2021-03-24).

67 Intervju med museipedagogerna Amanda och Alexandra.

68 Sveriges friluftsmuséer, 2010, Policy för pedagogisk verksamhet vid friluftsmuseer i Sverige. s. 3.

http://www.friluftsmuseerna.org/wp-content/uploads/2013/10/2010-FRI-POLICY-PEDAGOGIK- FASTST%C3%84LLD.pdf (hämtad 2021-03-23).

69 Torekällberget Friluftsmuséum, å.u, Välkommen till Torekällbergets museisamlingar!.

https://tb.kulturhotell.se/ (hämtad 2021-03-25).

70 Intervju med museipedagogen Charlotte.

71 Historiska muséet, å.u, Strategi Historiska museet 2020–2026, s. 2. (hämtad via email. 2021-03-22).

72 Historiska muséet, å.u, År 7–9 och gymnasium. https://historiska.se/skola/ar-7-9-och-gymnasium/ (hämtad 2021-03-25).

21 och mycket mer. Slutligen säger hon att de i sina utställningar försöker se till att olika inlärningsstilar tillgodoses och att eleverna lär sig på olika sätt och med olika sinnen.⁷³

Sörmlands muséum har fem skolprogram baserade på olika utställningar och

kulturmiljöer.⁷⁴ Museipedagogen Hanna bekräftar vad som har beskrivits i det webbaserade materialet när hon säger att de har skolprogram som är kopplade till förskole- och

vuxenutbildning. Det står specifikt att muséet försöker anpassa sig till läroplanerna: “Utifrån läroplaner och kursplaner försöker vi att matcha vilka grupper vi vänder oss till, utifrån innehåll och ämne”. Hon säger också att de skapar digitalt material för sina skolprogram, till exempel i form av “filmer, ljudberättelser, artiklar och lektionsförslag till läraren”.⁷⁵

Museipedagogen Johanna som jobbar på Norrbottens muséum säger att de brukar använda pedagogiska material från diverse olika källor. Hon förklarar detta på följande sätt:

Vårt pedagogiska material är från våra arkiv, böcker, forskare, internet. Varje utställning har oftast ett pedagogiskt material som följer med den inhyrda utställningen. Det är pedagoger som varit med i processen, när utställningen byggts upp. Exempelvis Forum för levande historia. De skickar alltid upp en egen pedagog som går igenom det pedagogiska materialet med oss pedagoger här på Norrbottens museum. De utställningar som vi producerar själva har alltid forskare och experter inkopplade i ämnet och som vi samarbetar med när vi skapar de pedagogiska programmen.⁷⁶

I Ljungs forskning framgår det att museipedagoger inte behöver följa läroplanen på samma sätt som lärare behöver göra.⁷⁷ Intervjuerna och det webbaserade materialet visar dock på att museipedagogerna faktiskt anpassar besöken till läroplanen. Enligt museipedagogerna informerar de lärare om mål i läroplanen som de vanligtvis börjar med, och dylikt. De förklarar vidare att lärarna är medvetna om de mål som är

73 Intervju med museipedagogen Sandra.

74 Sörmlandsmuséum, å.u, Skolprogram, https://www.sormlandsmuseum.se/skolprogram (hämtad 2021-03- 24).

75 Intervju med museipedagogen Hanna.

76 Intervju med museipedagogen Johanna.

77 Ljung, 2009, s. 57.

22 kopplade till deras undervisning. Uppsatsens resultat strider på liknande sätt mot

Axelsson som säger att museibesöket inte är anpassat till undervisningens teman.⁷⁸ Det faktum att såväl museipedagogerna som det webbaserade materialet relaterar till läroplanen är relevant när det kommer till lärande och historiemedvetande: flera av muséerna erbjuder lärare att förankra museibesöken i historieundervisningen, vilket går att koppla till elevernas lärande. Läroplanen syftar uppenbarligen till att ge riktlinjer för och definiera hur lärandet i skolmiljön ska gå till. Vad gäller

historiemedvetande finns det i det här sammanhanget en koppling till Thorps tredje dimension som säger att det är insiktsskapande, att individen utvecklar ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt: Historiska muséet har ett tema som heter

“Historiebruk och källkritik”, och Amanda och Alexandra från Hallwylska muséet nämner vikten av att lyfta frågan kring vem som skriver historien, vilket bland annat aktualiserar maktbegreppet.^79,80,81

3.3 Förberedelser inför museibesöket

Fyra av sju museipedagoger önskar att eleverna har bekantat sig med ämnet innan besöket äger rum. Museipedagogen Charlotte säger att man kan förbereda sig på många olika sätt men att det beror på elevernas ålder, behov, intressen, etc. Eleverna kan titta på en intressant film, läsa en bok tillsammans, rita, tänka, ställa olika frågor och diskutera vad ett muséum handlar om och varför det är viktigt.⁸²

Museipedagogerna Amanda respektive Alexandra från Hallwylska muséet beskriver hur förberedelserna inleds när läraren ringer och bokar ett museibesök.

Museipedagogen ställer frågor och finner en lämplig visning och guide. Amanda och Alexandra nämner också att de inför skolbesöket skapar Kahoot-frågor och quiz som läraren kan använda sig av med eleverna innan och framöver så att läraren kan få en uppfattning om vilken nivå eleverna befinner sig på.⁸³

78 Axelsson, 2009, s. 286.

79 Thorp, 2013, s. 102-107.

80 Historiska muséet, å.u, År 7–9 och gymnasium, https://historiska.se/skola/ar-7-9-och-gymnasium/ (hämtad 2021-03-25).

81 Intervju med museipedagoger Amanda och Alexandra.

82 Intervju med museipedagogen Charlotte

83 Intervju med museipedagoger Amanda och Alexandra.

23 Museipedagogen Hanna från Sörmlands muséum menar att det vore bra att eleverna

introduceras för ämnet innan själva besöket enligt följande:

Det är bra om man arbetat med det ämne/den tidsperiod vi tar upp innan. Då har eleverna bättre förförståelse och besöket kommer att bli mer givande. Vi på Sörmlands museum har tagit fram lektionsförslag till vissa skolprogram som man kan arbeta med innan ett besök.⁸⁴

Museipedagogen Henrik från Stadsmuséet säger endast att det kan vara bra att berätta för eleverna hur det fungerar på muséerna rent praktiskt, exempelvis att eleverna behöver vara tysta och inte springa omkring.⁸⁵ Sandra från Historiska muséet säger att alltid brukar stämma av med lärare inför en visning om vilka önskemål de har och om det är något särskilt museipedagogen ska tänka på med gruppen. När det fungerar som bäst är lärarna närvarande och involverade under museibesöket.⁸⁶

När gymnasieklasser ska besöka Norrbottens muséum strävar de enligt deras skolprogram efter att "väcka barns och ungdomars intresse för dåtid, nutid och framtid. Upplevelser och kunskap ger perspektiv på världen".⁸⁷ Museipedagogen Johanna säger att det dock brukar “uppstå en nervositet bland lärarna då klassen svarar på frågan om varför de befinner sig på muséet och svaret är nej. Därför säger hon att det skulle vara bra om eleverna har förkunskaper kring syftet och målet med museibesöket. Hon förklarar samtidigt att de inte förväntar sig att lärarna och eleverna ska ha någon ämnesspecifik kunskap.⁸⁸

Majoriteten av lärarna tycks möta museipedagogernas önskan om att eleverna ska förbereda sig innan besöket eftersom de flesta säger att de på något sätt introducerar ämnet för dem. Läraren Yamac säger att han förbereder eleverna inför museibesöket genom att han presenterar ett tema för dem, beställer en guide och ibland tar med sig uppgifter som eleverna kan göra på plats, exempelvis ta bilder av saker som de senare får diskutera.⁸⁹ Läraren Karl berättar på liknande sätt att han kort berättar om

84 Intervju med museipedagogen Hanna.

85 Intervju med museipedagogen Henrik.

86 Intervju med museipedagogen Sandra.

87 Norrbottens muséum, 2020, Skola, https://norrbottensmuseum.se/skola.aspx. (hämtad 2021-03-22).

88 Intervju med museipedagogen Johanna.

89 Intervju med läraren Yamac.

24 ämnet “innan och vad/om jag vill att de ska kolla på något speciellt när de är där”.

Han förbereder sig också genom att prata med museipedagogen innan besöket om vad han vill få med under visningen.⁹⁰ Läraren Hussam säger att han förbereder sina elever genom att tillhandahålla material om ämnet innan museibesöket. Han nämner att han på området emigration bad eleverna att läsa en bok och andra textbaserade källor samt diskuterade begreppet med dem.⁹¹ Läraren Martin är den som tydligt avviker från mönstret genom att han inte alls gör några förberedelser förutom att boka dag och tid, eventuellt låna lektionstid av kollegor och informera eleverna om besöket”.⁹²

Det kan också nämnas att samtliga muséer i någon form erbjuder information som ger lärarna möjlighet att förbereda sig själva och eleverna: flera av deras hemsidor har specifika dokument för lärarhandledning, kopplingar till skolans läroplan, presentationer av undervisningsteman, osv. Det finns alltså en tydlig och intressant överensstämmelse mellan museipedagoger, muséer och lärare när det kommer till förberedelser, vilket tyder på ett gott samarbete (trots att lärarna i regel inte tycker att det finns något samarbete). De flesta tycks alltså vara överens om att eleverna ska ha förkunskaper innan museibesöket, att en viss baskunskap skapas som museibesöket sedan adderar till, vilket är precis vad assimilativt eller additivt lärande handlar om:

att utveckla befintlig kunskap.⁹³

3.4 Hur elevernas lärande och historiemedvetande utvecklas med hjälp av museibesöket

Samtliga sju museipedagoger anger på ett eller annat sätt hur museibesöket kan användas som ett verktyg för lärande och historiemedvetande. Museipedagogen Alexandra nämner exempelvis att muséet har tillgång till de senaste forskningsrönen, vilket även museipedagogen Johanna påpekar när hon säger att muséet kan “tillföra ny kunskap som ännu inte nått skolböckerna”.⁹⁴ Museipedagogerna Henrik och Charlotte menar att muséerna tillför en dimension som skolmiljön inte har, nämligen

90 Intervju med läraren Karl.

91 Intervju med läraren Robert.

92 Intervju med läraren Martin.

93 Illeris, 2007, s. 58.

94 Intervju med museipedagogen Johanna och Alexandra.

25 möjligheten att uppleva historien med alla sinnen.⁹⁵ På samma sätt säger

museipedagogen Hanna att muséet utgör en “pusselbit” i elevernas lärande som “kan bidra med sådant som eleverna inte kan uppleva i skolan på samma sätt”.⁹⁶ Detta stämmer dels överens med Ross och Ljungs studier som visar att museibesöket är ett värdefullt komplement till läroböcker och föreläsningar, till det talade och tryckta ordet, och dels med Axelsson som menar att “muséer kan fördjupa läroböckernas innehåll samt användas för att diversifiera undervisningen genom att tillhandahålla expertis och skapa nytt intresse.”^97,98,99

Muséernas webbaserade material stämmer i sin tur överens med vad museipedagogerna säger. Hallwylska muséet förklarar att de vill satsa på ett livslångt lärande “där muséet blir ett spännande komplement till skolböckerna”.¹⁰⁰ I Norrbottens muséum beskrivs det i det webbaserade materialet att de är en läranderesurs för skolor och att de vill väcka “barns och ungdomars intresse för dåtid, nutid och framtid”.¹⁰¹ I Östasiatiska muséets webbaserade material beskrivs att muséet och deras material ska vara en del av undervisningen.¹⁰² Ett liknande mönster finns hos lärarna som ser muséet som ett komplement till deras

historieundervisning. Läraren Yamac säger att museibesöket gör att eleverna “lär sig av annan människa på en annan plats än den traditionella klassrumsundervisningen”, att

historien blir mer levande, vilket också bekräftas av läraren Karl som framhäver muséet som en “extra dimension” där saker som synintryck och känsla hjälper eleverna att utveckla sitt historiemedvetande.¹⁰³ Läraren Christina säger att eleverna utifrån museibesöket kan lära sig att reflektera, vilket hon beskriver på följande sätt:

Jag tror att de kan lära sig att reflektera själva och dra egna slutsatser från det de ser på muséet och att de faktiskt får en förståelse. Historia är inte bara någonting som man läser om

95 Intervju med museipedagogerna Henrik och Charlotte.

96 Intervju med museipedagogen Hanna.

97 Ross, 2010, s. 153.

98 Ljung, 2008, s. 55.

99 Axelsson, 2009, s. 286.

100 Hallwylska muséet, å.u, Skolprogram, https://hallwylskamuseet.se/sv/larande/skolprogram. (hämtad 2021- 03-25).

101 Norrbottens muséum, 2020, Skola, https://norrbottensmuseum.se/skola.aspx. (hämtad 2021-03-22).

102 Östasiatiska muséet, å.u, Skola & Lärande, https://www.ostasiatiskamuseet.se/skola--larande/ (hämtad 2021-03-24).

103 Intervju med läraren Yamac och Karl.