När det gäller syftet med denna uppsats som huvudsakligen handlar om samarbetet mellan museipedagoger och historielärare visar resultatet att sex av sju intervjuade lärare anser att de inte har något samarbete med museipedagoger, medan fyra av sju museipedagoger anser att detta samarbete finns. Detta bekräftas av det webbaserade materialet där det tydligt framkommer att muséerna har ett intresse av att samarbeta med lärarna. Lärarna hävdar att ett museibesök är mycket fördelaktigt och givande, men att detta inte nödvändigtvis leder till ett samarbete med museipedagoger, medan museipedagogerna å andra sidan vill ha ett långt samarbete med lärarna. Ett steg i syfte att få lärarna att uppleva att det överhuvudtaget finns något samarbete mellan dem och museipedagogerna nämns av Johanna på Norrbottens muséum: de måste bli bättre på att ta initiativ till samarbete och kontakta skolorna, snarare än tvärtom.
Detta går i sin tur att koppla till Axelssons kritik när hon säger att muséerna kan användas effektivare i historieundervisningen. Muséet kan användas effektivare i undervisningen genom att museipedagogerna och lärarna utvecklar ett gemensamt intresse av att samarbeta på lång sikt, inte bara när lärarna är närvarande med sina elever på muséet. Efter besöket kan museipedagoger till exempel samarbeta med lärarna upp till en viss period för att kunna utvärdera vad eleverna lärt sig och anpassa samarbetet till detta.
146 Axelsson, 2009, s. 286.
147 Intervju med läraren Karl.
148 Aronsson & Gerrevall, 2000, s. 124.
32 Det webbaserade materialet samt intervjusvaren av museipedagoger visar att
museipedagoger följer läroplanen. Det visar även att museipedagogerna tar hänsyn till eventuella förändringar som sker kring läroplanen. Museipedagogerna förklarar i
intervjuerna att de brukar anpassa verksamheten och kan koppla den till läroplanen och att lärarna har information om detta. Denna studie kontrasterar också mot vad Ljungs forskning visar, nämligen att museipedagoger inte behöver följa läroplanen på samma sätt som lärarna gör. Även om de inte behöver göra detta tycks de alltjämt göra det, vilket ytterligare
illustrerar viljan från museipedagogernas sida att samarbeta med lärarna.
Resultaten visar också att muséernas webbaserade material som jag har undersökt är anpassat till undervisningens teman, vilket inte är i linje med vad Axelsons forskning har visat (dvs. att det inte är anpassat till dessa undervisningsteman). Resultaten visar vidare att fyra av sju museipedagoger vill att eleverna ska ha viss förkunskap om ett ämne innan museibesöket, samt att lärare vanligtvis förbereder sig och sina elever inför besöket. Det bör dessutom noteras att alla muséer på något sätt via deras webbaserade material ger
information som gör det möjligt för lärare att förbereda sig själva och sina elever. Den här överensstämmelsen ger en signal om att det finns potential att utveckla och förbättra samarbetet.
När det gäller fördelarna med museibesöket förmedlar lärarna att museibesöket ger historisk inlevelse. Fördelar kan också kopplas till Ljungs studie när hon beskriver att
museipedagoger ses som tillförlitliga kunskapskällor och att de är skickliga på att återskapa det förflutna. Axelssons studie uttrycker också att museipedagoger kan tillhandahålla expertis och stimulera elevernas intresse i en alternativ inlärningsmiljö, vilket den här uppsatsen bekräftar. Det framkommer hur lärarna använder museipedagogerna som en läranderesurs och vilket värde de finner i museibesöken. Lärarna är överens om att museibesöket är ett bra komplement till klassrumsundervisning, vilket tyder på att museibesöket alltså ses som en källa till assimilativt lärande: lärarna introducerar ämnet i klassrummet och ger eleverna en kunskapsbas som utökas med hjälp av museibesöket.
När det gäller historiemedvetande visade lärarna att de inte tolkade begreppet
historiemedvetande som multikronologiskt, det vill säga att historiemedvetande handlar om att kombinera dåtid, nutid och framtid. Museipedagogerna och det webbaserade materialet visade att de hade en tolkning som stämmer bättre överens med den teoretiska definitionen.
33 En ytterligare möjlighet till att förbättra samarbetet mellan museipedagogerna och lärarna kan vara att kommunicera med varandra om vad historiemedvetande faktiskt är och hur man tillsammans kan arbeta för att nå dit. Historiemedvetande omnämns som sagt i läroplanen så en gemensam bild av begreppet kan vara bra att ha för att eleverna får möjlighet att
utvecklas så mycket som möjligt. I övriga sex dimensioner av historiemedvetande framkom det inga större skillnader i hur museipedagogerna och lärarna tolkar och tillämpar dessa.
Nackdelarna är enligt lärarnas uppfattning att eleverna har svårt att se muséer som en historisk källa och att eleverna ser museibesöket som ett icke-seriöst jippo, vilket
förmodligen har en negativ effekt på lärande och historiemedvetande: om inte eleverna ser museibesöket som en kunskapskälla och ett utbildningstillfälle kan det tänkas att deras lärande och historiemedvetande inte utvecklas särskilt mycket. En ytterligare nackdel som nämns är att skolan inte vill avsätta pengar för museibesöket, vilket bekräftar Axelssons forskningsresultat att ekonomiska resurser kan leda till uteblivna museibesök. Om skolan inte vill avsätta pengar för studiebesök kommer inte elevernas lärande och
historiemedvetande att utvecklas på bästa sätt eftersom eleverna då går miste om muséets möjlighet att bidra till kunskapsutveckling. Detta inverkar också negativt på samarbetet mellan museipedagoger och lärare: har skolorna inte råd blir det svårare att överhuvudtaget etablera, utveckla och förbättra ett samarbete.
Det visar sig slutligen att skolorna ibland inte har möjlighet att göra museibesök på grund av tidsbrist eftersom lärarnas uppfattning är att man måste låna lektionstid från andra lärare och att det inte alltid lyckas eftersom det krockar med elevernas och lärarnas scheman. Det här inverkar precis som den ekonomiska aspekten negativt på möjligheten att förbättra
samarbetet mellan museipedagoger och lärare samt på elevernas möjlighet att utveckla sitt lärande och historiemedvetande via besöken. För att samarbetet mellan lärarna och
muséerna ska förbättras behövs det från skolans sida en högre grad av flexibilitet när det kommer till att frigöra tid i schemat för museibesök så att eleverna får möjlighet att
regelbundet göra museibesök, samt att skolan får bättre ekonomiska resurser för ändamålet.
34 5. Käll- och litteraturförteckning
Ammert, Niklas, “Ja utan ondska skulle det knappt finns någon historia 1: Värden som bärare av historisk kunskap”, i Historiedidaktik i Norden 9: Del: Historiemedvetande - historiebruk, red. Eliasson, Per & Hammarlund, KG, & Lund, Erik, & Nielsen, Tage, Carsten, (Malmö, Malmö högskola & Halmstad: Högskolan i Halmstad & Roskilde:
Roskilde Universitet, 2012), s. 54-73.
Aronsson, Peter & Gerrevall, Per, “Samtidens historiekultur och didaktik i skola och
samhälle”, i Att resa i tiden: Mål och medel i mötet mellan Kalmar läns museum, skolor och elever under upplevelse- och rollspelsdagar, red. Aronsson, Peter, & Gerrevall, Per &
Larsson, Erika, (Växjö: Växjö universitet, 2000), s. 1-8.
Aronsson, Peter & Gerrevall, Per, “Kalmar läns museum pedagogiska verksamhet - en av avslutande reflektion”, i Att resa i tiden: Mål och medel i mötet mellan Kalmar läns museum, skolor och elever under upplevelse- och rollspelsdagar, red. Aronsson, Peter &
Gerrevall, Per & Larsson, Erika, (Växjö: Växjö universitet, 2000), s. 123-127.
Axelsson, Cecilia, En Meningsfull Historia? Didaktiska perspektiv på historieförmedlande museiutställningar om migration och kulturmöten, (Växjö: Växjö Universitet, 2009).
Ballantyne, Roy & Packer, Jan, Promoting Environmentally Sustainable Attitudes and Behaviour Through Free-Choice Learning Experiences: What is the State of the Game?
(Australien: University of Queensland, 2006).
Cassel, Moncia, Museipedagogik: Konsten att visa en utställning, (Lund: Studentlitteratur, 2000).
Ludvigsson, David, “Exkursioner som metod i historieundervisning”, i Att undervisa med vetenskaplig förankring - i praktiken!: Universitetspedagogisk utvecklingskonferens 8 oktober 2009, red. Johansson Inger-Britt, (Uppsala: Uppsala universitet, 2010), s. 129-144.
Flick, Uwe, An Introduction to Qualitative Research, (London: Sage, 2009).
Gunnarsson, Margaretha, “Lokalhistoria i skolan: En historiedidaktisk studie i lärande skolåren 2 till 6”, i Forskande lärare i praktiken: Vol. 1. red. Fleischer, Håkan, (Jönköping:
Högskolan i Jönköping, 2007), s. 219-297.
35 Hansson, Johan, Historieintresse och historieundervisning: Elevers och lärares
uppfattningar om historieämnet, (Umeå: Umeå universitet, 2010).
Hein, George E, Evaluating Teaching and Learning in Museums, (London: Routledge, 1993).
Hooper-Greenhill, Eilean, Learning from Culture: The Importance of Museums and Galleries Education Program (Phase 1) in England, (Leicester: University of Leicester, 2004).
Johansson, Maria, Historieundervisning och interkulturell kompetens, (Karlstad: Karlstads universitet, 2012).
Johansson, Tapani, Cecilia, & Frid, Pernilla, Lärarguide inför besök med skolklasser på Stockholms museer, (Stockholm: Stockholm stad, 2006).
Karlsson, Klas-Göran, “Historia, historiedidaktik och historiekultur”, i Historien är närvarande: historiedidaktik som teori och tillämpning, red. Karlsson, Klas-Göran &
Zander, Ulf, (Lund: Studentlitteratur, 2014), s. 13-85.
Illeris, Knud, Lärande, (Lund: Studentlitteratur, 2007).
Ljung, Berit, Museipedagogik och erfarande, (Stockholm: Stockholms universitet, 2009).
Leinhardt, Gaea, Crowley, Kevin, & Knutson, Karen, Learning conversations in museums, (Milton Park, Abingdon-on-Thames: Taylor & Francis, 2003).
Marinescu, Anda Becut, The museum between education and entertainment:The Role of the museum according to the target public, (Department of Research, National Institute for Research and Cultural Training, Romania, 2018).
McLauchlan, Keith Richard, The essential architecture of the learning experience in history museums: a phenomenological study, (Sydney: University of Technology, 2013).
Nagar, Deeksha, Museums and Education: Purpose, Pedagogy, Performance, (London:
Routledge, 2007).
36 Packer, Jan, & Ballantyne, Roy, Learning for sustainability: The role and impact of
Outdoor and environmental education centres, (Australien: University of Queensland, 2008).
Rennie, Leonie J, & Feher, Elsa, & Dierking, Lynn D, & Falk, John H, Toward an Agenda for Advancing Research on Science Learning in Out-of-School Settings, (San Diego State University, San Diego. Perth, Western Australia. West Street, Annapolis, Maryland, 2003).
Ross, Lena, “Den sanna religionen. Exkursioner som metod inom religionsvetenskap”, i Att undervisa med vetenskaplig förankring - i praktiken!: Universitetspedagogisk
utvecklingskonferens 8 oktober 2009, red. Johansson Inger-Britt, (Uppsala: Uppsala universitet, 2010),s. 145-158.
Saunders, Mark, Lewis, Philip, & Thornhill, Adrian, & Bristows, Alex, Research Methods for Business Students, (England: University of Birmingham, 2009).
Skolverket, läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola.
(Skolverket: Stockholm, 2011).
Tammilehto, Jesper, Möten med möjligheter: En rapport om lärares museers perspektiv på samverkan, (Visby: Riksutställningar, 2017).
Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, (Lund: Studentlitteratur, 2010).
Thorp, Robert, “Vad är ett historiemedvetande egentligen och varför är det viktigt?”, i Kritiska perspektiv på historiedidaktiken: aktuellt om historia 2013:2, red. Ludvigsson, David, (Bromma: Historielärarnas förening, 2013), s. 97-118.
Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran. “ Intervjuer” i Handbok i kvalitativa metoder, red.
Ahrne, Göran & Svensson, Peter, (Malmö: Liber, 2011), s.36-56.
Ågren, Per-Uno, Att ställa ut historia, (Nordisk museologi, 2004), s. 137-142.
37 Internetkällor
Hallwylska muséet, å.u,Skolprogram.
https://hallwylskamuseet.se/sv/larande/skolprogram (hämtad 2021-03-25) Hallwylskamuséet. å.u,Skapade skolan.
https://hallwylskamuseet.se/sv/larande/skapande-skola (hämtad 2021-03-25)
Hallwylska muséet, å.u,Lärarhandledning för grundskolans högstadium och gymnasiet.
https://hallwylskamuseet.se/sites/hallwylskamuseet.se/files/pdf/teknik_och_innovationer_-_larare_komprimerad.pdf (hämtad 2021-03-24)
Historiska muséet, å.u,Strategi Historiska museet 2020–2026.
(hämtad via email. 2021-03-22)
Historiska muséet, å.u,År 7–9 och gymnasium.
https://historiska.se/skola/ar-7-9-och-gymnasium/ (hämtad 2021-03-25) Medeltidsmuséet, 2021, Studiematerial.
https://medeltidsmuseet.stockholm.se/besok/skola/studiematerial/ (hämtad 2021-03-27) Medeltidsmuséet, å.u,Syfte och förmågor: Utskrivna läroplanskopplingar till gymnasiets skolprogram.
https://medeltidsmuséet.stockholm.se/globalassets/syfte-och-formagor-gy11.pdf (hämtad 2021-03-27)
Norrbottens muséum, 2020, Skola.
https://norrbottensmuseum.se/skola.aspx (hämtad 2021-03-22) Norrbottens muséum, å.u,Skolprogram.
https://norrbottensmuseum.se/skola/skolprogram.aspx (hämtad 2021-03-22)
Stockholms Stadsmuséum, 2006, Mål och åtaganden för den publika verksamheten enligt Stockholms stadsmuseiförvaltnings verksamhetsplan 2006.
https://stadsmuseet.stockholm.se/globalassets/dokument/pedagogiskpolicy.pdf/
38 (hämtad 2021-03-24)
Sveriges friluftsmuséer, 2010,. Policy för pedagogisk verksamhet vid friluftsmuseer i Sverige.
http://www.friluftsmuseerna.org/wp-content/uploads/2013/10/2010-FRI-POLICY-PEDAGOGIK-FASTST%C3%84LLD.pdf (hämtad 2021-03-23)
Sörmlands muséum, å.u, Skolprogram.
https://www.sormlandsmuseum.se/skolprogram (hämtad 2021-03-24)
Södertälje kommun, å.u,Torekällberget. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/torekallberget/ (hämtad 2021-04-08)
Torekällberget Friluftsmuséum, å.u, Välkommen till Torekällbergets museisamlingar!.
https://tb.kulturhotell.se/ (hämtad 2021-03-25)
Världskulturmuséerna, 2019, Våra strategi för pedagogiska utveckling mot skolan 2019-2021.
https://www.raa.se/app/uploads/2020/04/Pedagogisk-strategi-mot-skolan-2019_2020.pdf (hämtad 2021-03-24)
Östasiatiska muséet, å.u, Skola & Lärande.
https://www.ostasiatiskamuseet.se/skola--larande/ (hämtad 2021-03-24)
39 6. Bilagor
Intervjufrågor till museipedagoger
Som museipedagog, vad tycker du är det viktigaste med ditt uppdrag och vilken typ av material brukar du använda under museibesöken?
Hur kan man arbeta med en skolklass innan man besöker museum?
Vilka arbetsuppgifter har du som skiljer sig från skolans?
Vilka arbetsuppgifter ska läraren ha med sig under museibesöket?
Hur kan elevernas lärande berikas genom att museipedagoger används som resurser?
Kan du ge ett exempel på ett lyckat samarbete mellan er och lärarna?
Känner du att samarbetet med lärarna blivit bättre eller sämre? Varför?
Använder du dig av begrepp som etik, moral och värdegrunder när du guidar elever och presenterar information? Exempelvis vilken människosyn som rådde under en period, jämställdhetsfrågor, etc. Eller är det aspekter som inte behandlas under museibesöket?
Intervjufrågor till historielärare
Vad tycker du som lärare inom historieämnet om att använda muséer som en historisk källa och hur använder ni museibesöket?
Använder ni museipedagoger när ni besöker ett museum? Varför/varför inte?
Hur brukar du samarbeta med museipedagoger?
Forskningen säger att man inte använder museipedagoger som läranderesurs. Vad kan detta bero på?
Vilka för- och nackdelar finns det enligt din erfarenhet med att använda museibesöket som en historisk källa i undervisningen?
Hur kan elevernas lärande och historiemedvetande utvecklas med hjälp av museibesöket?
Hur förbereder du dig och dina elever inför museibesöket?
40 Använder du dig av begrepp som etik, moral och värdegrunder när du undervisar?
Exempelvis vilken människosyn som rådde under en period, jämställdhetsfrågor, etc.