Musik och överlevnad på arbetet

I följande stycke förklarar vi hur musik kan vara ett sätt att hantera känslor av alienation på arbetet och därmed vara en överlevnadsstrategi.

Kontorsföretaget

En anledning till varför anställda på kontorsföretaget väljer att lyssna på musik är behovet av att känna kontroll. Att ha kontroll över ljudet på kontoret kan underlätta koncentrationen. En anställd svarade såhär på varför personen lyssnade på musik på arbetet:

Det är för att ha kontroll på ljudet. Kunna själv bestämma vad man

indirekt lyssna på vad den personen säger. Det gör man inte på samma vis med musik.

Att känna kontroll på arbetsplatsen är viktigt för anställdas autonomi enligt Haake (2006:7), och musik kan vara ett sätt för de anställda att känna kontroll på arbetet.

Användandet av musik för att kontrollera ljudlandskapet kan i dessa fall hjälpa till att ha fokus på arbetet. Noon och Blyton (2007:245) menar att då anställda upplever att de är maktlösa och inte kan påverka sitt eget arbete, är det en känsla av alienation. Att anställda har ett behov av att kontrollera musiken kan ses som ett tecken på känslor av alienation. Användandet av musik kan på så sätt alltså vara en slags överlevnadsstrategi för att minska upplevelsen av att inte kunna påverka sitt eget arbete. Den psykosociala arbetsmiljön kan alltså påverka om de anställda använder sig av musik eller ej. Ännu ett exempel på hur den psykosociala arbetsmiljön påverkar användandet av musik, är då anställda som känner sig otrygga socialt på arbetsplatsen kan ha ett större behov av att lyssna på musik. Ett citat som illustrerar det följer nedan:

För mig var musiken ett sätt för att isolera mig på något vis. Nu känner jag mig ganska trygg med mina arbetskompisar. Så jag har inget behov av att krypa in i min egen värld för att kunna koncentrera mig.

Musik kan också vara ett sätt att minska känslan av monotoni på kontoret. Vissa väljer att lyssna på musik som en strategi för att minska tristessen när det är monotona arbetsuppgifter. Dock består arbetsuppgifterna på kontorsföretaget framförallt av varierade arbetsuppgifter, vilket innebär att känslan av tristess inte är en stor anledning till varför musik används på arbetet. Musik påverkar inte heller uppfattningen om dagens längd. Anställda upplever att det snarare är arbetsuppgifterna i sig som bestämmer om dagen känns lång eller kort.

Lagerföretaget

På lagerföretaget är musik av stor betydelse för att minska känslan av tristess på arbetsplatsen. Respondenterna menar att arbetet skulle kännas mycket tråkigare om de inte fick lyssna på musik. På så sätt används musik som en överlevnadsstrategi.

Innan vi började vår undersökning hade vi, utifrån vårt teoriavsnitt, förförståelsen att musik ofta förekommer vid arbetsuppgifter som är enformiga och kan upplevas som tråkiga. Som vi har nämnt tidigare i uppsatsen har Ljunggren och Bohman (2002:77f) visat att musik använts historiskt på fabriker för att minska känslan av tristess vid monotona arbetsuppgifter. Även Haake (2006:3f) menar att musik kan göra arbetet mindre tråkigt, framförallt vid monotona arbetsuppgifter. De flesta på lagerföretaget lyssnar på musik just när de utför enformiga arbetsuppgifter, eller när de jobbar med samma sak hela dagen. Om arbetsdagen innehåller mycket olika typer av arbetsuppgifter eller där anställda förflyttar sig mycket i lokalen, minskar användandet av musik. De anställda menar att känslan av monotoni inte är lika stark vid dessa fall och därför minskar behovet av musik.

Musik kan även användas som överlevnadsstrategi för att fly mentalt från enformiga arbetsuppgifter. Då vi frågade respondenterna vad de gör för att minska känslan av tristess svarade en person så här:

Jag sätter på musik för att koppla bort allt annat. Då tänker man kanske inte på själva jobbet när man sätter på sig hörlurar och lyssnar på musik.

Ett annat citat som illustrerar hur musik kan fungera som ett sätt att fly mentalt är en anställd svar på hur det skulle kännas när vi frågade om musik inte fick förekomma på arbetsplatsen:

Jag tror att jag skulle känna mig mer stressad helt enkelt av att inte kunna koppla ifrån och sväva iväg på något vis. Göra någonting annat en stund.

Noon och Blyton (2007:258ff) menar att mental flykt är ett sätt att överleva tiden på arbetet och överkomma känslor av alienation. Om anställda känner exempelvis att deras arbete är meningslöst eller att de upplever känslor av tristess, kan musik vara ett sätt att handskas med det. Det handlar ofta om arbetsuppgifter som går på rutin eller är enformiga. Andra forskare som Korczynski m.fl. (2005:185) menar att musik till och med kan ses som en mänsklig nödvändighet då det förekommer mycket monotona arbetsuppgifter, och där de anställda inte får utlopp för sin kreativitet. På lagerföretaget kan alltså användandet av musik vara ett tecken på att de upplever alienation. Vidare menar många av de anställda på lagerföretaget att när de utför enformiga arbetsuppgifter är deras uppmärksamhet inte på uppgiften när de lyssnar på musik. Uppgiften finns alltid i medvetandet men man lägger inget större fokus på den utan tankarna befinner sig någon annanstans. Även det är ett tecken på ett behov av att fly mentalt. Tidigare har vi nämnt att musik kan hjälpa koncentrationen genom att bland annat stänga ute andra ljud. Att musik även kan användas som en mental flykt från arbetsuppgifter kan verka motsägelsefullt, men den slutsatsen vi drar är att musik kan vara ett sätt att fly från arbetet samtidigt som det i vissa fall kan vara ett hjälpmedel att koncentrera sig bättre. Även tidigare forskning av bland annat Marc Le Roux (2005:1106), visar att det finns bevis för att musik minskar tristess men också ökar uppmärksamhet på arbetet. Han menar att det i sin tur leder till ökad produktivitet och har dessutom visat minska uppkomsten av fel.

På lagerföretaget visar våra resultat tydligt att musik kan skapa en känsla av att tiden går snabbare. Det finns uppfattningar om att en bra dag är en dag då tiden går snabbt. Då anställda samtidigt upplever att musik kan få dagen att kännas kortare, innebär det att musik kan påverka anställdas uppfattning om dagen känns positiv.

Ett citat som illustrerar hur tidsuppfattningen påverkar upplevelsen av dagen följer nedan:

En dålig dag är när klockan går sakta. Speciellt tisdagar brukar vara sådana dagar. En bra dag, då går allt fortare och man blir klar mycket snabbare.

Att musik får dagen att gå snabbare är en vedertagen upplevelse på lagerföretaget och ett citat som illustrerar hur just musik kan påverka tidsuppfattningen är följande:

Det går nog fortare, det gör det. Det får tiden att flyta på, på ett annat vis. Utan att man för den skull känner sig stressad. Man gör det man ska och det får det att flyta på.

Musik kan alltså användas medvetet för att få dagen att kännas kortare. Ljunggren och Bohman (2008:83f) menar att, ur ett historiskt perspektiv har musik påverkat uppfattningen om dagens längd på fabriker, då radioprogrammet Music While You Work spelades. De påpekar att anställda upplevde då att tiden gick snabbare vid de monotona arbetsuppgifter som förekom. Vi kan se från vårt resultat att även idag gör musik att dagen känns kortare vid arbetsuppgifter som är monotona och enformiga. Resultatet från vår studie visar dock att det finns nackdelar med att vara medveten om att musik kan påverka tidsuppfattningen. Då en anställd lyssnar på musik för att tiden ska gå snabbare, kan det istället få motsatt effekt. Personen tittar då oftare på klockan och förväntar sig att den ska gå snabbare och därav kan tiden kännas långsammare.

Jämförelser

En intressant upptäckt från vår studie är att det finns behov av att kontrollera ljudlandskapet på kontorsföretaget. En anledning till det kan vara anställdas behov av att kunna påverka sitt eget arbete. Om en anställd upplever känslor av alienation, kan det vara en överlevnadsstrategi att kontrollera ljudlandskapet.

Slutsatsen vi drar av det är att användandet av musik kan leda till att känslor av alienation minskar då anställda känner mer kontroll över sitt eget arbete. Dessutom fungerar musik som överlevnadsstrategi genom att anställda kan isolera sig från omgivningen med hjälp av musik. Resultatet visar att behovet av musik kan öka om en anställd känner sig otrygg på arbetet. Genom att lyssna på musik kan den anställde stänga in sig i sin egen värld. Det är möjligt att anställda upplever större känsla av trygghet då de lyssnar på musik som de känner igen, då det är något välbekant i en situation där de känner sig obekväm.

Resultatet från båda företagen, visar även att användandet av musik kan vara ett sätt att minska känslan av monotoni och stress på arbetet. Det är framförallt på lagerföretaget där dessa arbetsuppgifter förekommer i större utsträckning. Det verkar som att musik kan ändra anställdas uppfattning om ett arbete som har monotona och enformiga arbetsuppgifter. Eftersom de skulle uppleva arbetet som tråkigare utan musik, drar vi slutsatsen att musiken kan förändra och påverka deras totala upplevelse av arbetet. En motsättning vi funnit från vår undersökning är att samtidigt som musik kan hjälpa koncentrationen genom att stänga ute andra ljud, kan det även fungera som ett sätt att fly från arbetsuppgifterna mentalt och därmed fungera som en överlevnadsstrategi. Än en gång kan vi se att musik har olika effekter beroende på individuella faktorer och vilket behov den anställda har i den aktuella situationen.

Ytterligare något som kommit fram från vår studie är att musik på lagerföretaget kan påverka tidsuppfattningen hos anställda, då det skapar en illusion av att tiden går snabbare. Däremot är att det intressant att det kan ha motsatt effekt om anställda är medvetna om att musik får tiden att går snabbare och lyssnar endast i det syftet. På kontorsföretaget har musik inte effekten av att få tiden att gå snabbare i lika stor utsträckning. Där är det snarare arbetsuppgifterna i sig som påverkar om dagen känns kort eller lång. Skillnaden mellan företagen kan bero på typen av arbetsuppgifter. Arbetsuppgifterna på kontorsföretaget är mer varierade och anställda upplever inte tristess i samma utsträckning som på lagerföretaget.

Därför har musiken större effekt på tidsuppfattningen hos anställda på lagerföretaget.