Musikens påverkan på anställdas känslor

I följande avsnitt visar vi hur musik kan påverka anställdas känslor och beteende.

Vi presenterar även vårt resultat om anställdas upplevelser av deras fysiska reaktioner på musik.

Kontorsföretaget

Vår studie visar att musik kan påverka människors känslor till stor grad, både på arbetet och i privata sammanhang. Som vi har nämnt tidigare brukar de spela musik öppet på kontorsföretaget på fredagar, vilket påverkar de anställda positivt.

Respondenterna menar att det skapar en festlig stämning och gör dem på bra humör.

Alla som vi har intervjuat på företaget menar att det är något som förknippas med fredagar och att det snart är helg. Känslan av lycka kan därför vara en kombination av förväntningar inför helgen blandat med de känslor som musiken skapar. Ett citat som visar hur fredagsmusiken påverkar anställda på företaget följer nedan:

När någon sätter på radio och så, så blir det lite mer festligt och lite gladare atmosfär. På fredag eftermiddag till exempel så blir man lite mer avslappnad eftersom vi inte har musik hela tiden. På andra kontor kanske de har det hela tiden så de inte märker det. Men hos oss så blir det lite extra när man lyssnar på det.

Som Shih med flera (2008:330:f) menar, är orsaken till varför musik påverkar människor olika beroende på vilken musik som spelas, hur den spelas, personens egna erfarenheter samt musiksmak. Vi kan se ett sådant mönster även i vårt resultat

då musiksmak har stor betydelse för vilka känslor som musiken skapar. Även om musik är individuellt och upplevs olika menar de flesta respondenterna på kontorsföretaget att som musik som de inte gillar kan upplevas irriterande och därmed störa arbetet. Nedan följer ett citat illustrerar det:

Ja, vi har en kille här som lyssnar på klassisk musik. Sen när det gäller klassisk musik så har jag också mina favoriter. Men jag gillar inte opera, och han gillar opera. Så när han lyssnar på opera så kan jag tänka mig att det blir lite störande.

Då anställda tvingas lyssna på musik de inte tycker om, som i detta fall, kan musiken definieras som buller enligt Kjellbergs (1990:1) definition. Men precis som vi nämnde tidigare är det upp till varje individ att avgöra om ljudet är välkommet eller ej och därmed om det är störande för arbetet. Är det däremot musik som personen tycker om, skapar det istället andra känslor än irritation; så som glädje, upprymdhet och harmoni. Det kan även skapa känslor som ledsamhet, sentimentalitet samt kan påminna om gamla minnen och så vidare. Som Bojner Horwitz och Bojner (2005:45f) förklarar skapar all musik känslor och tankar, men det är individen själv som bestämmer på vilket sätt hon vill tänka om musiken Resultatet från undersökningen visar även att en och samma person inte alltid reagerar likadant på samma musik. En anställd uttrycker sig såhär när vi frågade om hon lyssnar på musik när hon är stressad:

Det varierar och beror på mig själv. Ibland när jag är stressad och någon annan lyssnar på musik så kan jag uppleva det som störande.

Och ibland lugnar musiken mig. Jag tycker det är ganska personligt med musik och att olika personer upplever det på olika sätt. Man reagerar inte på samma sätt hela tiden.

Generellt sett, visar vårt resultat dock att anställda upplever att lugn musik skapar en avslappnande känsla medan snabbare musik gör att pulsen blir snabbare. Även det stämmer överens med vad Bojner Horwitz och Bojner (2005:35) menar om att musik kan ge förändringar i puls och blodtryck. Musik kan alltså ha en fysisk effekt på anställda, vilket kan märkas i situationer där de upplever stress då en del respondenter menar att musik kan ha en lugnande effekt vid dessa situationer. Vilken musik anställda lyssnar på vid stress beror på vilken typ av stress personen upplever.

Om det krävs effektivitet och att personen ska jobba snabbt, kan snabb musik vara användbar. Om istället stressen är obekväm och personen vill bli lugn, kan lugnare musik istället vara hjälpsam.

Musik kan ibland påverka anställda för mycket, och skapa så mycket känslor så att det påverkar koncentrationen på arbetsuppgiften negativt. Det kan leda till att anställda väljer bort att lyssna på musik på arbetet. Bojner Horwitz och Bojner (2005:45f) förklarar exempelvis att terapeuter kan arbeta med att få fram tidiga minnen med hjälp av musik. Musik kan alltså vara starkt förknippat med minnen och känslor vilket vi kan se tendenser till i vårt resultat. Även om musik kan ha stor effekt på vissa, upplever andra ingen effekt av musik överhuvudtaget. För dessa personer behöver det inte ha någon betydelse om musik spelas på arbetet eller inte. Därför

kan även avsaknad av musikens effekt på känslor leda till att anställda väljer bort att lyssna på det.

Lagerföretaget

Även på lagerföretaget menar respondenterna att musiken skapar många känslor och påverkar humöret till stor del. Är anställda på dåligt humör på arbetet kan musiken ge en känsla av tillfredsställelse på arbetet och skapa ett bättre humör, vilket påverkar arbetsprestationen positivt. Nedan följer ett citat som svarar på frågan vilka känslor som man kan få av musik på arbetet:

Jag blir glad och det piggar upp. Man blir på bättre humör helt enkelt. Känns det motigt och tungt så är det lättare att sätta i lurarna här på jobbet och lyssna på någonting. Då flyter det på lite bättre.

Även här visar sig musikens fysiska effekt. Att de anställda blir på bättre humör med musik kan kopplas ihop med Shihs (2008:329) forskning, om att musik kan utsöndra endorfiner vilket kan leda till en känsla av lycka. Resultatet från lagerföretaget visar samma som på kontorsföretaget att musiken kan skapa både glada känslor som ger energi och mer sorgsna känslor. Musiken kan framkalla vemod och känslor som förknippas med sorgsenhet, men det menar de anställda inte alltid är negativa känslor utan att de ibland kan vara i behov av sådana känslor också. Haake (2006:5f) menar att musik kan hjälpa anställda att få utlopp för negativa känslor.

Att få utlopp för negativa känslor kan vara av behov, menar de som ibland kan få känslor av vemod och sorg av viss typ av musik. De kan hjälpa dem att fokusera bättre på sina arbetsuppgifter efter att de har fått uttrycka sina känslor.

En del av de anställda menar också att de kan lyssna på melankolisk musik utan att det gör dem ledsna och deppiga eller frambringar andra negativt klingande känslor, men istället gör dem på bra humör och har en avslappande effekt. Det gäller om det är en omtyckt musikstil av lyssnaren, som leder till att upplevelsen av musiken blir positiv. Även det kan kopplas till vad Shih (2008:330f) menar om att musik påverkar personer olika beroende på individuella faktorer, samt att individen själv kan välja vilken typ av känslor som musiken ska frambringa, som Bojner Horwitz och Bojner (2005:45f) förklarar.

På lagerföretaget visar undersökningen att musikvalet även kan beror på vilken känsla de anställda vill skapa. De är medvetna om att musik kan frambringa vissa känslor vilket bestämmer valet av musik. Vad de känner för att lyssna på för tillfället beror alltså på vilket humör de anställda har. Musikvalet kan även spegla det humör och tillstånd som lyssnaren befinner sig i. En anställd uttryckte sig såhär när vi frågade om humöret hade betydelse för musikvalet:

Ja, det har det nog omedvetet. Är man lite mer hängig kan det vara skönare med en lugnare låt. Är man glad kan man lyssna på något lite mer gladare.

Vi har tidigare nämnt att anställda upplever det viktigt med självvald musik. Vårt resultat från lagerföretaget visar samma som på kontorsföretaget, att det skulle

påverka de anställda negativt om de var tvungna att lyssna på musik de inte tycker om, ifall det exempelvis inte var tillåtet med hörlurar.

Det skulle nog kunna påverka mig negativt eftersom man sitter och irriterar sig över det man inte vill höra. Det blir störande. Man vill ha den typen av musik runt sig som man tycker om själv. Även om jag skulle försöka koppla bort det skulle jag nog fokusera på det jag ogillade än det man höll på med själv för tillfället.

Även här kan musik i dessa fall definieras som buller, då det upplevs som ett störande ljud. Enligt Kjellberg (1990:24f) kan buller få anställda att tappa koncentrationen och uppmärksamheten på uppgiften och istället fokusera på bullret. Han menar att oönskad musik kan även påverka arbetsprestationen negativt då buller kan gör att aktiveringsnivån blir för hög vilket leda till en känsla av svårigheter att koncentrera sig. Resultatet från lagerföretaget visar alltså att det har stor betydelse om musiken är självvald eller inte för om den upplevs som irriterande eller positiv. Det menar även Haake (2006:3f), att självvald musik kan upplevas som mindre distraherande vid arbete än musik som är påtvingad.

Även på lagerföretaget upplever en del anställda att musiken kan vara ett hjälpmedel mot stress, vilket också stämmer överens med resultatet från kontorsföretaget. Är de anställda stressade kan musiken hjälpa till att varva ner och göra personen mer fokuserad på arbetet. Nedan följer ett citat där respondenten svarar på frågan om musiken förvärra stressen:

Nej, det tycker jag inte men det hjälper mig att varva ner och att jag planera på ett bättre sätt. Så man inte sitter med papper överallt.

Det blir lite mer organiserat. Jag tror att musiken hjälper till så att jag blir mer fokuserad.

Musik kan alltså ibland motverka känslor av stress men som vi nämnt tidigare, så visar vårt resultat från kontorsföretaget att det ibland även kan upplevas som ett irritationsmoment vid stressiga situationer. Som Haake (2006:5f) förklarar, upplever personer som ser sitt jobb som stressigt mer sällan att musik har en avslappnande effekt. Vårt resultat visar dock att det är individuellt hur musik upplevs vid stress och att det är beroende även på situation, men musik kan ha en avstressande egenskap.

Däremot kan vi inte uttala oss om hur de på som väljer att inte lyssna på musik uppfattar att det påverkar stressnivån. Ljunggren och Bohman (2002:97f) menar att musik inte är den enda faktorn som påverkar individens tempo och sinnestillstånd.

Bojner Horwitz och Bojner (2005:65f) säger också att individens egna känslor och sinnestillstånd påverkar hur musiken tas upp och vilka reaktioner som frambringas.

Detta kan vara orsaken varför respondenterna i vår undersökning reagerar olika på stress tillsammans med musik.

Som vi sett från resultatet av vår studie, kan musik göra att anställda mår bra. Även Haake (2006:1f) menar att välmåendet hos anställda som lyssnar på musik blir påverkat, och det kan leda till att de blir på bättre humör. Då musik påverkar anställda på det sättet, kan företaget tjäna på att låta anställda lyssna på musik då

det kan göra att anställda mår bättre och därmed också motverka stress och utbrändhet.

Jämförelser

Resultatet från vår undersökning visar tydlig att musik påverkar anställdas känslor och humör. Däremot påverkar det anställda på olika sätt och är individuellt beroende på faktorer så som personliga erfarenheter, stress, musiksmak och så vidare. Ibland kan musik göra anställda på bra humör och påverka välmåendet positivt, och i dessa fall tjänar arbetsgivare därför på att låta anställda lyssna på musik på arbetet. Däremot kan musik som upplevs som mindre bra, ibland skapa känslor av irritation och därmed klassas som buller. Då är det viktigt att anställda själva har möjlighet att välja om de vill lyssna eller ej och att arbetsgivaren har kontroll över användandet av musik på arbetet. Effekten av att anställda tvingas lyssna på musik då de inte vill kan vara negativ då det leder till att individen upplever arbetsmiljön som sämre. Eftersom dålig arbetsmiljö kan leda till psykisk och fysisk ohälsa är det av största vikt att arbetsgivare är medvetna om problemet.

Musik har även en fysisk effekt på anställda, då snabb musik ökar pulsen och långsam musik verkar lugnande. Det kan leda till att anställda blir antingen mer effektiva eller får en avslappnad känsla. Musik framkallar även känslor så som vemod och sorgsenhet, vilket intressant nog inte behöver upplevas som negativt.

Anställda kan vara i behov av att få utlopp för sådana känslor för att sedan kunna fokusera bättre på arbetet. Om en anställd har en dålig dag kan musik hjälpa personen att bearbeta dessa känslor. Vårt resultat visar även att humöret har betydelse vid val av musik. Dels beror det på vilket humör anställda vill att musiken ska skapa, men det kan även spegla det humör och tillstånd som anställda befinner sig i. Lyssnaren bestämmer själv hur han/hon vill reagera på musiken. Det har även visat sig finnas olika perspektiv när det gäller musik och stress. Ibland kan musik vara ett hjälpmedel vid stress då det kan ha en lugnande effekt, men hur en anställd reagerar på musik vid stress är individuellt och beroende på situation. Ibland kan musik upplevas som irriterande vid stress och även det talar för att det är viktigt att anställda själva får välja om de vill lyssna på musik eller ej.