Musikens karaktär på arbetet

I följande stycke kommer vi beskriva och förklara vilken typ av musik våra respondenter lyssnar på samt varför.

Kontorsföretaget

Vilken typ av musik anställda lyssnar på, varierar efter tycke och smak. Det är individuellt hur musiken upplevs, vilket är orsaken till vad de lyssnar på under arbetet eller om de lyssnar överhuvudtaget. Hur personer lyssnar på musiken påverkar även om det används på arbetet eller ej. Om personer brukar lyssna aktivt

på texten när de lyssnar på musik, kan det leda till att de väljer bort musik på arbetet.

Personer som lyssnar aktivt på sångtexten kan därför uppleva att instrumentalisk musik distraherar mindre. Det visar även tidigare forskning då det, när MUZAK användes på fabriker, var förbjudet att använda sig av musik med sång i då skaparna av musiken ansåg det distraherande för arbetarna (Ljunggren och Bohman 2002:71f). Ett exempel på hur sångtext kan distrahera följer nedan:

Lyssnar jag på musik så lyssnar jag på den. Jag lyssnar väldigt mycket på texten, så då har jag svårt att koncentrera mig.

Furnham och Strbac (2002:214) visar i sin forskning att musik kan påverka negativt vid komplicerade arbetsuppgifter som kräver kognitiv verksamhet. De menar att musik med sång samt musik som är omtyckt av den som lyssnar kan vara mycket distraherande. Det stämmer överens med det resultatet från kontorsföretaget där de anställda har mestadels kognitiva arbetsuppgifter och väljer bort just musik om den engagerar mycket eller har mycket sångtext. Även Arbetsmiljöverket menar att typen av arbetsuppgift har betydelse för upplevelsen av ljud. De menar att vid mer komplexa arbetsuppgifter, som exempelvis behandlar information i tal eller skrift, är anställda mer känsliga för buller, som vi tidigare konstaterat att musik kan uppfattas som (AFS 2005:16:16).

Också personers relation till musik i privatlivet, kan påverka relationen till musik i arbetet. Det kan ibland vara en anledning till att musik väljs bort. Finns inte intresset för musik privat, minskar benägenheten att lyssna på det på arbetsplatsen.

En respondent som har den relationen till musik väljer istället att sätta på TV för att ha något ljud, både privat och på arbetet. Vårt resultat visar att anställda som upplever musik som engagerande och personlig blir distraherade av musik på arbetet.

Det tar uppmärksamheten från arbetsuppgifterna och stör koncentrationen samt tankeverksamheten, vilket kan leda till att det bli svårare att fokusera på arbetsuppgiften. En anställd uttrycker sig så här om personlig musik:

Jag har upptäckt att det inte var bra. Eftersom all musik som jag plockar själv är alltid musik som betyder något för mig. Så det blir ganska personligt. Det är lite opersonligt att lyssna på radio, det engagerar inte så himla mycket.

De personer som lyssnar på musik på kontorsföretaget har olika uppfattningar om betydelsen av variation i musiken. Det kan upplevas som att det spelar mindre roll, så länge de får lyssna på det de vill. För andra handlar det om att det är en blandning av musik, prat, skämt och så vidare för att det inte ska bli tråkigt. Därför väljer en del personer att lyssna på radio, där just den blandningen finns. För vissa kan radio alltså vara ett hjälpmedel i arbetet men för andra kan det istället upplevas som störande då radioprat kan ses som distraherande. Citatet nedan illustrerar detta:

Det beror på vad de pratar om liksom, är det något helt ointressant så kan man ju sortera bort det, men risken är att man fastnar, så börjar man lyssna och tappar koncentrationen.

När det gäller volymen på musiken på kontorsföretaget så är den alltid låg. När anställda lyssnar på musik öppet, är volymen låg på grund av hänsyn till varandra.

När de lyssnar med hörlurar är det för att ändå kunna vara kontaktbar. Deras preferenser när det gäller musikens tempo varierar från person till person, men snabb musik kan föredras då arbetstempot behöver ökas och lugn musik för att varva ner.

Historiskt sett har företaget MUZAK poängterat att rytm och tempo är av stor vikt då det gäller att stimulera anställda. Forskarna bakom MUZAK såg att tempo har betydelse för hur stimulerande musiken är för de anställda och därför arbetade de aktivt med att forska fram det optimala tempot (Ljunggren och Bohman 2002:71f).

Vi kan se i vårt resultat att både tempo och volym på musiken har betydelse även i dagens arbetsliv.

Lagerföretaget

Även på lagerföretaget verkar relationen till musiken i privatlivet ha betydelse för relationen till musik i arbetet. Som en anställd uttryckte sig när vi frågade om musik var betydelsefullt i arbetet:

Det tror jag. Man är van och har haft musik runt sig sen man var liten på ett eller annat vis. Då vill man fortsätta att ha det. Hade man inte kunnat ha det då vet jag inte. Då hade jag inte tyckt det var lika rolig att jobba i alla fall.

På lagerföretaget verkar det inte heller finnas någon skillnad på vilken musik anställda lyssnar på privat och på jobbet.

Det är väl inget speciellt bara för att det är på arbetet, utan det är samma som jag lyssnar på överallt. Det är inte så att det behöver vara en viss typ av musik.

Som vi har nämnt tidigare lyssnar anställda på lagerföretaget mycket på radio. För en del är orsaken att de vill ha en blandning av musik, prat och nyheter. Radio innebär ofta ett mer aktivt lyssnande, eftersom anställda lättare engageras i vad radiopratarna diskuterar. Däremot upplevs inte radio som störande av koncentrationen för någon på arbetsplatsen, då de som inte vill lyssna på det menar att de kan sålla bort det som ett bakgrundsljud. Som Ljunggren och Bohman (2009:90f) menar, är det inte alltid att anställda lyssnar på vad radiopratare diskuterar exempelvis, men det är snarare där som bakgrundsljud. Det som inte vill lyssna på radio väljer ibland även att lyssna på egen musik i hörlurar. Det upplevs även som viktigt att få bestämma själva vad de lyssnar på och det är också därför många lyssnar på musik med hörlurar. Haake (2006:3f)) påpekar att självvald musik kan öka effektiviteten och arbetsprestationen. På lagerföretaget är det dessutom viktigt med variation på det som spelas på arbetet. Det kan upplevas som monotont och långtråkigt att endast lyssna på samma musik hela dagen. Då arbetet på lagret innebär monotona arbetsuppgifter är det viktigt att inte musiken också blir enformig. För anställda som har mer varierade uppgifter på lagerföretaget, spelar inte variationen på musik lika stor roll. Även Robertson m.fl (2007:222f) menar att upprepad musik på arbetet kan vara irriterande och förstärka känslan av monotoni vid enformiga uppgifter. Forskning visar att musik som spelades i fabriker helst

skulle vara varierad, då arbetsuppgifterna var monotona och anställda annars tröttnade lättare.

Resultatet från studien visar även att tempot och volymen på musiken har betydelse också på lagerföretaget. Tempot för en del spelar en mindre roll medan det spelar en större roll för andra. En av de anställda uttrycker sig såhär när vi frågar om det är något speciellt tempo de vill ha på musiken när de jobbar:

Nja hellre något snabbt kanske då blir man lite mer uppåt och piggare. Då kanske man blir lite mer effektiv också.

Långsamt tempo kan göra att anställda känner sig tröttare och segare, vilket då gör att en del väljer ett snabbare tempo på musiken. Resultatet visade, som nämnt ovan, även detsamma på kontorsföretaget. Det stämmer dessutom bra överens med vad Bojner Horwitz och Bojner (2005:35f) menar om att snabbt tempo i musik skapar glädje. Det gör även att personers rörelsemönster ökar, vilket kan leda till att de blir mer effektiva, jämfört med när långsam musik spelas (Bojner Horwitz & Bojner 2005:65f). Andra anställda väljer inte musik efter tempo men efter andra faktorer, så som vad de tycker om för låtar vilket kan variera från lugna till snabbare låtar.

Volymen varierar också för intervjupersonerna på lagerföretaget, en del vill ha hög volym medan andra vill ha en medelhög volym. De är främst när de arbetar ensamma som vissa väljer att ha lite högre volym, då de inte behöver vara kontaktbara och stör heller inte någon annan.

Jämförelser

Resultatet från vår undersökning har visat att användandet av musik på arbetet beror på individuella faktorer, så som musiksmak och intresse. Även relationen till musik i privatlivet har betydelse för relationen till musik på arbetet. Personer som inte lyssnar på musik i privatlivet och inte tycker om musik, har inte heller behov av att lyssna på det på arbetet. Om en anställd är van att lyssna på musik i vardagen verkar det som att benägenheten att även vilja ha det på arbetet ökar. På vilket sätt personer lyssnar på musik är också av stor vikt vid användandet av musik på jobbet, samt typen av arbetsuppgift. En person som lyssnar mycket på texten, kan finna musik distraherande vid arbetsuppgifter som kräver kreativ tankeverksamhet.

Personer som istället använder musik snarare som bakgrundsljud, kan lättare koppla bort musiken vid sådana typer av arbetsuppgifter och finner det därför inte lika distraherande. En intressant motsättning vi funnit i vår undersökning är att det finns två perspektiv på självvald musik. För vissa spelar det stor roll om musiken är självvald eller ej, då det kan öka effektiviteten och arbetsprestationen samt att musik som anställda inte tycker om kan störa koncentrationen. Trots det visar även vårt resultat att musik som anställda tycker om på arbetet ibland istället kan upplevas som mer störande än opersonlig musik. Den kan verka distraherande då den skapar engagemang hos lyssnaren. Det är framförallt på kontorsföretaget som musiken upplevs på detta sätt. Det kan ha att göra med att dessa anställda har andra typer av arbetsuppgifter än på lagerföretaget och därför upplever musiken annorlunda.

Volymen på musiken på kontorsföretaget är oftast låg, dels på grund av respekt för andra men även för att kunna vara kontaktbar för kollegorna. På lagerföretaget däremot lyssnar anställda även på hög volym, men framförallt då de är ensamma.

Vilken volym anställda lyssnar på är alltså till stor del beroende på omgivningen.

Det verkar dock finnas olika oskrivna regler på företagen vad gäller volymen på musik. På kontorsföretaget är det av stor vikt att anställda är uppmärksamma mot sin omgivning och att de är kontaktbara då kollegor behöver rådfråga dem och så vidare. På lagerföretaget finns det enligt vår uppfattning en annan jargong där anställda får varandras uppmärksamhet vid användandet av hörlurar på andra sätt än på kontorsföretaget. Anställda på lagerföretaget menade exempelvis att de kastade gem på dem de ville ha kontakt med. Det tror vi inte är något som skulle förekomma på kontorsföretaget. Att de anställda på lagerföretaget har den relationen tillvarandra kan vara en anledning till att de lyssnar på musik med hög volym mer än de på kontorsföretaget. Vårt resultat visar även att val av tempo i musiken kan variera då snabbare musik kan ge energi och långsam musik ge en avslappnande effekt. Dessutom är det viktigt med variation i musiken då arbetsuppgifterna är monotona och enformiga, eftersom det annars förstärker känslan av monotoni. Det är en intressant upptäckt att när arbetsuppgifterna istället är varierade, spelar variationen i musiken inte lika stor roll. Hur varierade arbetsuppgifterna är kan alltså bestämma behovet av att ha varierad musik.

5.5 Musikens påverkan på anställdas känslor och beteende samt dess fysiska