Musik och sociala relationer

I detta stycke förklarar vi hur och varför musik påverkar de sociala relationerna på de olika arbetsplatserna.

Kontorsföretaget

Som vi nämnt tidigare förekommer inte musik särskilt mycket på kontorsföretaget, och därför är det inte heller något som varken vi eller respondenterna bedömer påverkar de sociala relationerna på arbetsplatsen i stor utsträckning. De personer som lyssnar med hörlurar menar att det inte är något som påverkar interaktionen med kollegorna. Då volymen på musiken inte är så hög är det lätt för andra att kontakta personen ändå. Även andra som inte själva lyssnar på musik, tycker inte heller att det är svårt att få kontakt med de som lyssnar med hörlurar. Däremot har respondenterna berättat om situationer där andra kollegor, som inte deltagit i vår

studie, ansett att hörlurar påverkar interaktionen negativt då de som lyssnar har irriterade ber lyssnaren att stänga av, eller lyssnar på egen musik i hörlurar istället.

Kommunikationen på arbetsplatsen är tillräckligt bra för att det inte ska uppstå problem av det. Musik kan finnas som ett irritationsmoment, men är ändå inte något som påverkar gemenskapen negativt. Ibland är musik ett diskussionsämne på luncher och raster, men de pratar då snarare om musik de lyssnar på privat och inte vad de lyssnar på under arbetet. Något som kan anses skapa en positiv stämning är att de lyssnar på musik på företaget på fredagar. Musik verkar i övrigt dock inte vara en gemensam nämnare på arbetsplatsen och därför inte heller något som påverkar de sociala relationerna.

Lagerföretaget

På lagerföretaget, var det som vi beskrivit tidigare, vanligt förekommande att de anställda lyssnade på musik. Både gemensamt på radio, men även med hörlurar.

När anställda lyssnar på musik högt, via till exempel radio eller dator upplevs det inte som störande av respondenterna. Om musik spelas som en del inte uppskattar sätter dessa personer på egen musik i hörlurar istället. Det finns delade åsikter om att interaktionen påverkas kollegor emellan om folk lyssnar på musik med hörlurar.

Vissa anser att det kan påverka interaktionen på så sätt att det är svårare att få kontakt med de som har hörlurar. Det kan även sända ut en signal om att personen som använder hörlurar vill skärma av sig och vara ifred. Vårt resultat har visat att i vissa fall när de anställda på lagerföretaget lyssnar med hörlurar kan de sända ut en omedveten signal att de vill vara ifred, vilket kan vara en missuppfattning. Det är inte alltid fallet att de som använder sig av hörlurar vill vara ifred, och det kan därför påverka interaktionen med kollegorna negativt. Ibland kan det dock vara så att kollegor vill skärma av sig då de inte orkar interagera med kollegor för tillfället.

Iseskog (2003:8f) menar att om arbetet innehåller mycket sociala kontakter, vilket det gör på lagerföretaget, kan det göra att de anställda får en för hög social dos.

Därmed kan det, enligt Iseskog, leda till att de anställda inte alltid orkar umgås socialt utan bland känner ett behov av att skärma av sig. Respondenterna menar att det kan vara skönt att ha musik på om de är trötta och inte orkar vara sociala.

Nedan följer ett citat som illustrerar hur musik används för att skärma av sig från kollegor, samt vilka signaler det sänder:

Det kan upplevas ibland som att man stänger in sig själv lite. Folk funderar på vad det är med honom/henne. Men det kan ju vara något i privatlivet som man helst inte vill ta upp och man vill bara få koppla bort det helt enkelt.

Användandet av hörlurar upplevs inte som negativt på lagerföretaget. Även om volymen är hög anser de att de hör om någon kallar på dem och kan då ta av sig

hörlurarna. Dessutom jobbar alla väldigt nära varandra fysiskt och på sätt är det inte svårt att få kontakt med varandra. På frågan om hörlurar påverkar interaktionen mellan kollegorna svarade en anställd så här:

Nej, inte så mycket, det tror jag inte. Men har ju ändå lite uppmärksamhet runtomkring på vad som händer. Om det är någon som pratar med mig får man ju dra ur lurarna helt enkelt för att se vad som händer och ta reda på vad det är de vill. Om jag sitter inne hos mig och någon kommer in så får man ju stänga av ljudet för tillfället.

En del av respondenterna upplever dock att användandet av hörlurar kan påverka interaktionen negativt. Även Haake (2006:6) menar att hörlurar kan vara negativ just för att det påverkar interaktionen mellan kollegorna. Spontana råd och tips kan minska då det blir för omständligt att kommunicera med kollegorna. Det kan leda till socialt utestängande kollegorna emellan samt kan ge upphov till frustration.

Några respondenter i vår undersökning menar dessutom att om ingen skulle lyssna med hörlurar skulle de interagera mer med varandra och det skulle mer socialt.

Resultatet från lagerföretaget visar dock att gemenskapen kan påverkas positivt av musik. Då musik ofta förekommer som ett roligt samtalsämne eftersom många på företaget är intresserade av musik. Haake (2006:3f) påpekar att musik kan stimulera interaktionen mellan anställda eftersom det oftast är ett bra samtalsämne, vilket vi ser stämmer överens med vårt resultat. Ljunggren och Bohman (2002:90f) menar att konflikter kan uppstå på grund av musik på arbetsplatser då anställda har olika musiksmak. Vårt resultat visar dock att även om musiken på radion inte alltid uppskattas av alla så kan det ändå bli en rolig diskussion av det. Det uppstår inga konflikter på grund av musiken för diskussionerna är alltid med glimten i ögat. På så sätt kan alltså människors olika musiksmak bli något positivt. Nedan följer ett citat som visat hur gruppsammanhållning kan påverkas positivt av musik:

Är det musik på radion kan det bli en social grej. Om man kanske inte har något att prata om en dag med sina kollegor kan musiken på radion vara något att börja prata om. Och sen kan diskussionen gå vidare till något annat därifrån. Men det kan vara en starter eller vad man ska säga för att dra igång det.

Jämförelser

Vår undersökning visar att hur mycket musik används på en arbetsplats, bestämmer om de sociala relationerna påverkas av den i stor utsträckning eller ej.

Vi kan dock se att även om musik inte förekommer mycket, påverkas de sociala relationerna när det väl förekommer. Då musik spelas gemensamt på fredagar på kontorsföretaget, ser vi att musik har en positiv effekt på gemenskapen. Anställda får en känsla av helg, blir avslappnade och på bättre humör vilket kan påverka relationerna i positiv riktning. Däremot kan musik som spelas öppet även skapa irritation i vissa fall, men enligt vår uppfattning är det inget som påverkar och stör de sociala relationerna då kommunikationen fungerar så pass bra mellan anställda.

En del använder hörlurar men det är inte heller något problem eftersom de lyssnar med låg volym och då är kontaktbara. Här har den psykosociala arbetsmiljön stor

betydelse för hur musiken påverkar relationerna. Det är en intressant upptäckt att den psykosociala arbetsmiljön kan påverka hur musik upplevs och används, men att musiken i sin tur även påverkar den psykosociala arbetsmiljön genom att influera de sociala relationerna positivt eller negativt.

På lagerföretaget där musik förekommer mycket mer ser vi att de sociala relationerna påverkas i större utsträckning. Dels fungerar musiken som ett samtalsämne där alla kan vara med och delta. Musik stimulerar på så sätt interaktionen. Ett intressant perspektiv är att olika musiksmak inte nödvändigtvis behöver leda till konflikter, men istället leda till en rolig diskussion om det. En anledning till varför det inte leder till konflikter är återigen hur den psykosociala arbetsmiljön ser ut. Då anställda upplever att de har bra kommunikation med varandra blir musik därför inte något problem. Dessutom har de själva möjlighet att lyssna med hörlurar och är inte tvingade att lyssna på samma musik, vilket även det kan leda till färre konflikter.

De sociala relationerna kan dock även påverkas negativt av användandet av hörlurar då anställda sänder ut en signal om en önskan att vilja vara ifred, oavsett om så är fallet eller inte. Användandet av hörlurar kan på så sätt hämma interaktionen. Dock menar respondenterna på lagerföretaget att det måste få finnas hörlurar då det kan vara ett behov av att skärma av sig ibland, på grund av exempelvis att de vill fokusera på arbetsuppgiften eller att de inte fysiskt mår bra.

Samma sak kan vi se gäller på kontorsföretaget att det finns ett behov av att ibland skärma av sig från omgivningen med hjälp av hörlurar. Men då de lyssnar med låg volym och därför alltid är kontaktbara samt att det är få anställda som lyssnar på musik, är det inget vi bedömer påverkar relationerna negativt.

6. Slutsatser och diskussion

I vårt sista och avslutande kapitel kommer vi nu uttryckligen svara på våra frågeställningar med hjälp av de slutsatser vi har dragit från studiens resultat. Vi kommer även diskutera ämnet musik på arbetet med våra egna tankar och åsikter kopplat till det material som vår undersökning har skapat. Sedan kommer vi diskutera hur arbetsprocessen har gått och även lämna förslag på framtida forskning i området.

Vi vill först påminna om studiens syfte, vilket var att undersöka musikens roll i dagens arbetsliv med fokus på komplicerade arbetsuppgifter som kräver kognitiv verksamhet och koncentration, samt arbetsuppgifter som är mer monotona och enformiga. Undersökningen har därför genomförts på arbetsplatser där sådana arbetsuppgifter förekommer. Våra frågeställningar var följande:

1. När, hur och varför lyssnar anställda på musik på dessa arbetsplatser?

2. Hur påverkar musiken anställda och deras arbetsplats?

6.1 Svar på frågeställningar

Vi kommer inte svara på frågeställningarna en och en, men svarar istället på dem gemensamt. Anledningen är att de till stor del hänger samman och därför är svåra att dela upp.

När, hur och varför de anställda på företagen lyssnar på musik är baserat på individuella faktorer och på arbetsuppgifternas karaktär. De individuella faktorerna kan vara alltifrån deras intresse för musik, humör, upplevelser av ljud och tystnad, trygghet på arbetsplatsen samt känsla av alienation. Arbetsuppgifterna har också stor betydelse för varför musik används eller inte. Vid uppgifter som är mer monotona och enformiga är behovet av musik större då det minskar känsla av tristess och påverkar tidsuppfattningen. Är uppgifterna mer av komplicerad karaktär som kräver mer kreativ tankeverksamhet kan musik istället vara distraherande. Varför musik kan upplevas som distraherande beror på vilket sätt de anställda lyssnar på musiken. I vilken mån de lyssnar aktivt på musiken, det vill säga om de har det som bakgrundsljud eller om de lyssnar aktivt på texten, bestämmer om anställda upplever att musiken tar fokus från arbetsuppgiften eller ej. De anställda på de olika företagen använder sig mestadels av hörlurar när de lyssnar på musik, vilket beror på att de vill ha möjligheten att kunna bestämma själva vad de vill lyssna på. Dock finns det på båda företagen möjlighet att lyssna på radio öppet men det är vanligare att använda sig av hörlurar. Självvald musik är viktigt för de anställda då musik de inte tycker om kan vara distraherande. Däremot har vi sett att musik som man tycker om också kan vara distraherande och ta fokus från arbetsuppgifterna, då musiken skapar mycket känslor och engagerar de anställda för mycket.

Musik skapar känslor både privat och i arbetslivet som kan både vara positiva och negativa. Dels kan det göra en på bättre humör men det kan också skapa känslor som definieras som negativa, så som sorgsenhet och vemod. Det har dock visat sig att dessa känslor inte nödvändigtvis upplevs som negativa för de anställda då de kan ha ett behov av att få utlopp för olika känslor för att kunna fokusera bättre på arbetet. En slutsats vi drar från vårt resultat är att om de anställda får bestämma själva när, hur och varför de lyssnar på musik så påverkar det dem positivt. Om anställda tvingas lyssna på musik de inte tycker om kan det vara ett irritationsmoment och därmed klassas som buller. Dock har vårt resultat även visat att det inte alltid är så, då olika musiksmak istället kan leda till en rolig diskussion.

Musik kan alltså påverka interaktionen på arbetsplatsen då det skapar ett samtalsämne. Genom att lyssna på musik med hörlurar kan det däremot hämma interaktionen och då påverka interaktionen negativt. I dessa fall har den psykosociala arbetsmiljön stor betydelse för om musik leder till negativa konsekvenser eller inte, då bra relationer kan motverka att exempelvis konflikter uppstår.

6.2 Egna reflektioner

Den slutsats vi drar från vårt resultat är att det är tydligt att arbetsuppgifterna har stor betydelse för vilken roll musik spelar för anställda i dagens arbetsliv. Det faktum att musik förekommer i större utsträckning på lagerföretaget där arbetsuppgifterna i stor grad är monotona, medan det förekommer mycket sällan på kontorsföretaget där arbetsuppgifterna ofta är av mer komplicerad art, är talande för att arbetets karaktär har stor betydelse för användandet av musik.

Resultatet är för oss till viss del inte överraskande då vi själva har upplevt att musik kan göra arbetet roligare men kan också vara störande då det distraherar tankeverksamheten vid vissa typer av uppgifter. Dessutom stämmer det bra överens med den litteratur och forskning vi tagit del av innan undersökningen genomfördes, vilket bidrar till att resultatet för oss inte var helt förvånande. En fundering som dök upp under bearbetningen av materialet och analyseringen av resultatet, var om anställdas upplevelser av arbetsuppgifterna är avgörande för musikens användande. Då anställda upplever sitt arbete roligt i sig används inte musiken i syfte att minska tristess i samma utsträckning som de fall då anställda upplever sitt arbete mindre roligt. Det finns då inte samma behov av musik för att göra arbetet roligt. Vi anser det intressant att musik, i de fall där det används för att motverka tristess på arbetet, har så pass stor påverkan på anställda att avsaknaden av musik skulle förändra hela upplevelsen av jobbet i stor grad.

På de företag som deltagit i vår undersökning har musik varit effektivt och hjälpande på det sätt som det används för respondenterna. Däremot är det intressant att resultatet visar att anställda som har samma typer av arbetsuppgifter reagerar olika på samma typ av musik. Det talar för att, förutom arbetets karaktär, har individuella faktorer en avgörande roll för hur musiken upplevs och används i arbetet. Vårt resultat har visat att musik både kan hjälpa personen att koncentrera sig men också vara ett hjälpmedel att fly mentalt från arbetsuppgifterna så att de

blir mer lätthanterliga. Det kan anses som motsägelsefullt att samma person kan ha så åtskilda upplevelser av musikens påverkan, men samtidigt förstår vi orsaken.

Återigen spelar de individuella faktorerna en stor roll för musikens upplevelse. Att samma person reagerar olika på musiken olika dagar kan bero exempelvis på vilket humör personen i fråga är på. Musikens effekt på anställda kan ha olika syften i olika situationer beroende på vad som vill uppnås med musikens hjälp.

Vårt resultat visar att där musik förekommer mycket, påverkas sociala relationerna på arbetsplatsen mestadels positivt. Det medför att arbetsgivaren tjänar på att musik spelas på arbetsplatsen eftersom trivseln blir bättre och medverkar till att skapa en god psykosocial arbetsmiljö, vilket vi anser är av största vikt när det gäller företagets framgång. Det finns dock två perspektiv när den psykosociala arbetsmiljöns samband med musik diskuteras. Dels påverkas den av musik, men samtidigt kan den avgöra hur musik på arbetet upplevs och påverkar anställda.

Finns det bra kommunikation mellan kollegor leder det till att musik inte upplevs som ett störande moment i stor utsträckning och att det inte finns anledningar för konflikter att uppstå. I de fall musik upplevs som störande på arbetsplatsen, eller om konflikter uppstår på grund av det, tror vi arbetsgivare skulle lösa problemet genom att jobba med de sociala relationerna mellan anställda. Att förbjuda musik anser vi är fel tillvägagångssätt och skulle troligtvis förvärra problemen.

Något som vi finner fascinerande från vårt resultat är att musik används som ett sätt för de anställda att isolera sig från omgivningen, både socialt och från ljud som kan upplevas som störande runtomkring. Detta var inget som vi hade reflekterat över innan att musik kunde ha den rollen. Det är en intresseväckande upptäckt att anställda använder sig av musik för att gå in i sin egen värld samt för att isolera sig från omgivningen och får oss att undra hur det skulle påverka anställdas välmående om de inte hade den möjligheten. Använder anställda hörlurar när de lyssnar på musik kan det skapa en negativ effekt på interaktionen kollegor emellan. Däremot anser vi att det hade påverkat arbetsplatsen ännu mer negativt om anställda inte fick möjlighet att själva välja vad de ska lyssna på eller bestämma själva om de vill använda musik eller ej. Om anställda inte får lyssna på musik med hörlurar försvåras möjligheten att skärma av sig vid behov, vilket sin tur kan leda till att arbetsprestationen blir sämre.

Baserat på vårt resultat anser vi alltså, förutom att arbetsgivaren skulle tjäna på att tillåta musik på företaget, skulle arbetsgivaren även tjäna på att anställda får använda hörlurar om de önskar. Även om det kan påverka interaktionen negativt i viss utsträckning, väger ändå fördelarna över. Dessutom upplever de som använder sig av musik på arbetet, endast att de påverkar dem i positiv mening. Så länge det finns en bra gemenskap och kommunikation mellan anställda, upplevs inte heller användandet av hörlurar som hämmande för interaktionen. Det är dock viktigt att de som inte vill lyssna på musik på arbetsplatsen inte ska behöva tvingas till det, då det kan försvåra deras arbete till stor grad. Musikens effekt är individuell och påverkar inte alla människor på samma sätt, vilket både arbetsgivare och anställda bör ta hänsyn till.

Vi vill dock poängtera att våra resultat om musikens roll på arbetsplatsen endast syftar till de arbeten av liknande karaktär som de företag som deltagit i vår studie.

Det vill säga arbetsuppgifter som är av monoton/enformig karaktär, samt arbetsuppgifter som är mer komplicerade och därför kräver mer kreativ tankeverksamhet. Resultatet från vår undersökning kan därför exempelvis inte appliceras på verksamheter som arbetar med service. Användandet av hörlurar i serviceyrken har inte alls samma positiva effekt på arbetet då det skulle försvåra anställdas kontakt med kunder avsevärt.

6.3 Avslutande diskussion

Vi har båda musik som ett stort intresse och det har därför varit intressant att göra en undersökning i ämnet kopplat till arbetsvetenskap. Processen har hela tiden upplevts som lärorik och givande och aldrig känts påfrestande. Anledningen till det tror vi är att vi båda anser att ämnet är roligt. Ytterligare något som gjort att arbetet varit roligt, är att det inte finns så mycket forskning i området och det därför finns nya perspektiv att upptäcka. Vi upplever båda två att vi har fått mycket nya kunskaper, men även att resultatet från vår undersökning kan bidra till forskningen inom området musik på arbetet. Vi är båda nöjda med hur arbetsprocessen har genomförts och det finns inget vi vill ändra på när det gäller val av metod och tillvägagångssätt. Dock är vi båda ovana vid användandet av kvalitativa intervjuer.

Det märktes då vi transkriberade vårt material till textform, att vi vid

Det märktes då vi transkriberade vårt material till textform, att vi vid