Myndigheternas uppgifter

4.18.1 Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Finansinspektionen

Regeringens bedömning: Elcertifikatssystemet ställer delvis nya krav på verksamheten hos Energimyndigheten och Svenska kraftnät och innebär en begränsad, tillkommande uppgift för Finansinspektionen.

Elcertifikatutredningens bedömning: Överensstämmer med rege-ringens.

Remissinstanserna: Energimyndigheten tillstyrker utredningens för-slag om ansvarsfördelning mellan myndigheterna.

Skälen för regeringens bedömning: Införande av ett certifikatsystem innebär att de uppgifter som myndigheterna i dag har inom ramen för rådande stödformer upphör. I stället följer ett antal nya uppgifter, vilka beskrivits ovan i regeringens förslag.

Energimyndigheten

Energimyndigheten ansvarade bl.a. för 1997 års energipolitiska program, såväl vad avser investeringsstöd för förnybar elproduktion som det mer långsiktiga forskningsprogrammet och merparten av insatserna för en effektivare energianvändning. Den administrerar dessutom det särskilda

Prop. 2002/03:40

134 stödet till småskalig elproduktion. Även de åtgärder för t.ex. effektivare

energianvändning, som i enlighet med 2002 års energipolitiska beslut trädde i kraft den 1 januari 2003, hanteras i huvudsak av myndigheten.

Energimyndigheten är dessutom nätmyndighet enligt ellagen (1997:857) och har därmed tillsynsansvar över nätoperatörernas verksamhet.

Myndigheten har således en mycket bred kompetens på energiområdet.

De uppgifter regeringen föreslår bör läggas på Energimyndigheten är att godkänna anläggningar och följa upp att anläggningarna uppfyller de krav som ställs för att tilldelas elcertifikat, registrera dem som hanterar kvotplikten, granska deklarationer och fatta beslut om kvotpliktsavgifter och sådana sanktionsavgifter som aktualiseras på grund av felaktig tilldelning av elcertifikat samt att lösa in certifikat till de garantipriser som föreslagits. Vidare föreslås myndigheten informera om certifi-katsystemet och följa utvecklingen på certifikatmarknaden, bl.a. vad avser kvotens storlek. Myndigheten skall särskilt följa situationen för de små företagen, i syfte att bedöma vilka effekter certifikatsystemet har för dessa.

Att följa utvecklingen på certifikatmarknaden är en naturlig uppgift, eftersom myndigheten har en sådan uppgift även på andra delar av energimarknaden, nämligen el-, naturgas- och värmemarknaderna. Myn-digheten bedriver en omfattande analys- och utredningsverksamhet på bl.a. dessa områden, men kompetens finns även på exempelvis klimat-området, där utvecklingen går mot en handel med utsläppsrätter, vilket kan aktualisera frågor som har samband med elcertifikatssystemet. Upp-giften att godkänna anläggningar liknar till stor del uppgifter myn-digheten har i dag inom ramen för investeringsstöden till biobränsle-baserad kraftvärme, vindkraft och småskalig vattenkraft. Myndigheten administrerar i dag bl.a. stödet till småskalig elproduktion, vilket ut-betalas efter ansökan av elleverantören, som till myndigheten redovisar den mängd el från vindkraft han sålt till slutkund, och erhåller kompen-sation i motsvarande utsträckning. Myndigheten har således vana att hantera utbetalningar av stöd.

Myndigheten bedömer i sitt remissvar till Elcertifikatutredningen att för de uppgifter som är av engångskaraktär åtgår sammanfattningsvis ca 12 årsarbetskrafter vid myndigheten för uppbyggnad av systemet. Detta motsvarar ca 8 milj. kr. Därtill kommer investeringar i IT-stöd vilket uppskattas till 16 milj. kr.

För den löpande driften från år 2003 behövs netto ca 9 årsarbetskrafter, motsvarande ca 6,3 milj. kr. Till detta kommer ca 2,4 milj. kr i externa kostnader för utveckling, drift, webbhantering m.m. under 2003 samt ca 1,6 milj. kr per år från 2004. För budgetåret 2003 har riksdagen godkänt regeringens förslag att utöka Energimyndighetens förvaltningsanslag med 10 miljoner kronor bl.a. med anledning av introduktionen av elcerti-fikatssystemet (prop. 2002/03:1, bet. 2002/03:NU3, rskr. 2002/03:73).

Svenska kraftnät

Såsom framgår av regeringens förslag, skall Svenska kraftnät ansvara för avräkningen av den förnybara elproduktionen och tilldelningen av elcertifikat för motsvarande elproduktion. Myndigheten skall vidare upp-rätta ett elcertifikatsregister och i detta kontoföra de åtgärder med

Prop. 2002/03:40

135 certifikaten som producenterna och de kvotpliktiga vidtar. Slutligen skall

myndigheten ha ett ansvar för att offentliggöra certifikatpriserna.

Elcertifikatutredningen har i sina överväganden funnit att de uppgifter Svenska kraftnät bör få är kopplade till produktionen av el från förnybara energikällor. Svenska kraftnät har en operativ roll i elsystemet och äger och förvaltar det svenska stamnätet och är systemoperatör.

I uppgiften att vara systemansvarig ingår att samla in och bearbeta alla mätvärden från nätägarna beträffande den el som matas in och levererats från nätet. Det är naturligt att uppgiften om avräkningen av elproduktion från förnybara energikällor läggs på Svenska kraftnät. Ansvaret för till-delningen och kontoföringen av elcertifikat kan betecknas som nära kopplat till mätningen av producerad el, varför det varit naturligt att lägga ansvaret för detta på Svenska kraftnät.

Svenska kraftnät har i en bilaga till Elcertifikatutredningen uppskattat resursbehovet för föreslagna uppgifter. Uppgifter av engångskaraktör rör huvudsakligen skapandet av ett elcertifikatsregister som skall föras med automatisk behandling, föreskrifter och avtal, information samt kompe-tensuppbyggnad. Myndigheten avser att samverka med Energimyndig-heten för att i IT-systemet integrera funktioner som behövs för vissa av Energimyndighetens uppgifter. Svenska kraftnät kommer vidare behöva utarbeta föreskrifter om datasystemet för elcertifikat samt vara delaktig i framtagande av annan författningstext rörande elcertifikat. Den informa-tion som Svenska kraftnät skall lämna till systemanvändare och andra intressenter inför idrifttagandet av systemet bedöms i huvudsak kunna lämnas i anslutning till ordinarie informationsinsatser och -kanaler. Nöd-vändig kompetens kommer att byggas upp i samband med genomföran-det av arbetsuppgifterna vid etableringen av systemet. Svenska kraftnät bedömer att myndighetens kostnader för år 2002 för att förbereda infö-randet av elcertifikatssystemet kommer att vara cirka 12 miljoner kronor.

I summan ingår uppbyggnad av IT-stöd (drygt 10 miljoner kr) samt övriga kostnader (ca 1,5 miljoner kronor). Kostnaderna för IT-stödet bör skrivas av under tre år, vilket innebär en årlig kostnad de tre första åren på ca 3,5 miljoner kronor per år. Svenska kraftnät har inga medel för elcertifikaten år 2002, varför de övriga kostnaderna på ca 1,5 miljoner kronor måste belasta Svenska kraftnäts verksamhet för elcertifikatssystemet år 2003. För den löpande driften av verksamheten bedöms resurskraven uppgå till maximalt 5 personår. Därutöver tillkommer övriga kostnader, t.ex. licenser och serviceavtal samt IT-kommunikation. De löpande uppgifterna bedöms i stort sett kunna be-gränsas till drift, övervakning och underhåll av datasystemet, tillsam-mans med information och stöd till systemanvändarna.

Finansinspektionen

Det kommer också att ha betydelse för Finansinspektionen att elcerti-fikaten bör bedömas som finansiella instrument. Detta eftersom Finans-inspektionen i sådant fall kommer att ansvara för tillsynen över handeln med elcertifikat.

Som tidigare nämnts deltar i dag ett stort antal svenska elbolag i han-deln med elderivat, dvs. finansiella instrument, på Nord Pool. Det är dock endast ett fåtal av dessa bolag som är värdepappersbolag och som

Prop. 2002/03:40

136 därmed står under Finansinspektionens tillsyn. Enligt uppgift från

Finansinspektionen kan resursbehovet för tillståndsgivning och tillsyn beträffande dessa bolag samt tillsyn över handeln med elderivat beräknas till ca en halv årsarbetskraft vid en grov uppskattning. Om det utöver dessa bolag också skulle tillkomma ytterligare bolag inom elbranschen som ansöker om tillstånd att tillhandahålla finansiella tjänster för att t.ex.

handla med elcertifikat på kommission innebär detta att det totalt skulle kunna bli fråga om kanske 10–20 bolag inom elbranschen som kommer att stå under Finansinspektionens tillsyn de närmaste åren.

Det är för närvarande inte känt om någon eller några aktörer planerar att starta börshandel med elcertifikat eller handel med certifikat på en marknadsplats. Om handel på börs eller marknadsplats inleds kommer det att innebära att Finansinspektionen måste avsätta resurser också för tillsynen av denna handel.

Det kan emellertid antas att det kommer att ta något eller några år innan handeln med elcertifikat får någon större omfattning. Det är därför svårt att i dagsläget göra några antaganden om vilka resurser som bör tillföras Finansinspektionen på grund av den utvidgning av inspektionens tillsynsverksamhet som förslaget sannolikt medför på sikt. Vid en jäm-förelse med de resurser som inspektionen beräknas lägga ner för tillsyn över handeln med elderivat framstår det dock som troligt att åtminstone ytterligare en halv årsarbetskraft skulle fordras i ett inledande skede.

Först när systemet med elcertifikat har varit i kraft några år torde det finnas ett tillräckligt underlag för att göra en beräkning av de resurser som måste tas till anspråk för Finansinspektionens tillsyn när systemet har hunnit etablerats fullt ut.

4.18.2 Domstolarnas, åklagares och polisens uppgifter

Regeringens bedömning: De tillkommande uppgifter som domsto-larna, åklagare och polisen får på grund av elcertifikatssystemet torde vara begränsade.

Elcertifikatutredningen: Har inte lämnat något underlag för rege-ringens bedömning.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har berört frågan.

Skälen för regeringens bedömning: Den krets som omfattas av el-certifikatssystemet kommer att vara relativt begränsad. Antalet produ-center som innehar småskaliga anläggningar uppgår till ca 850 stycken, vilka i dag omfattas av det särskilda stödet till småskalig elproduktion.

Till detta kommer biobränslebaserade kraftvärmeverk och mottrycks-anläggningar. Elleverantörerna uppgår till ca 130 stycken. De elanvän-dare som producerar, eller importerar el för egen förbrukning är få, men kan inte bestämmas exakt, eftersom ett antal av dessa inte är direkt anslutna till koncessionspliktiga elnät och inte heller rapporterar sin pro-duktion. Företagen i den elintensiva industrin är ca ett sextiotal. Antalet företag som frivilligt kommer att registrera sig som kvotpliktiga kan, av naturliga skäl, inte uppskattas. Det gäller även de privatpersoner som väljer att själva hantera sin kvotplikt. Man kan dock, på goda grunder, anta att det stora flertalet elanvändare inte själva önskar hantera sin

Prop. 2002/03:40

137 kvotplikt och att den därför i hög utsträckning kommer att hanteras av

elleverantörerna.

Det stora flertalet beslut kommer inledningsvis att gälla godkännande av anläggningar. Den beslutsfrekvensen kommer att sjunka och vara beroende av hur många nya anläggningar för produktion av förnybar el som etableras på marknaden och som ansöker om godkännande. Energi-myndighetens prövning kommer att variera beroende av vilken sorts anläggning det är som omfattas av ansökan. I vissa fall kan den kräva ett ganska omfattande beslutsunderlag, medan det i andra fall är fråga om en skäligen enkel och summarisk bedömning.

När systemet är i kraft kommer Svenska kraftnäts beslut om tilldelning av elcertifikat och andra kontoföringsåtgärder att kunna överklagas.

Dessa beslut är dock förhållandevis okomplicerade och har ett skäligen enkelt beslutsunderlag i form av godkända mätvärden och ansökningar om registreringar i elcertifikatsregistret. Detta gäller även Energimyn-dighetens beslut om kvotpliktsavgifter och andra beslut under myndig-hetens handläggning, som huvudsakligen grundar sig på de kvotpliktigas deklarationer om förbrukad el.

Härtill kommer att såväl Energimyndigheten som Svenska kraftnät i vissa fall kan ompröva sina beslut, så att överklaganden aldrig blir aktuella.

Sammantaget torde detta innebära, att den inledande perioden då certi-fikatsystemet är i kraft, medför en något ökad belastning på domstolarna när det gäller beslut om godkännande av anläggningar, att denna belast-ning snart kommer att sjunka och att det därefter i huvudsak kan före-komma ganska begränsade frågor som rör den löpande hanteringen vid kontoföringen hos Svenska kraftnät, liksom vid hanteringen av dekla-rationer och eventuella beslut om kvotpliktsavgifter hos Energimyndig-heten. Regeringen avser dock att göra en utvärdering av hur måltill-strömningen till de allmänna förvaltningsdomstolarna påverkas av den föreslagna regleringen. Denna bör ske när systemet varit i kraft i 24 månader.

Slutligen innehåller lagen om elcertifikat några bestämmelser om skadestånds- och straffansvar. Dessa torde med stor sannolikhet inte medföra någon nämnvärd ökning av vare sig de allmänna domstolarnas eller polisens och åklagares arbetsbelastning.