Myten om könen

Det är våra kulturellt bestämda meningssystem som gör att vi överhuvudtaget kan göra tolkningar (Barthes 2007) och se på dessa personers egenskaper som antingen manliga eller kvinnliga. Att vi kunnat utläsa mönster i materialet för att sedan kunna skapa teman som vi placerat de utvalda inläggen utgår helt och hållet från olika myter. Det är myten om manligt och kvinnligt som bestämmer att vi redan vid första anblick tittar på en person och ser ett visst kön samtidigt som det anspelar på så mycket mer än det vi ser framför oss. Dock är det viktigt att poängtera att det finns flera typer av femininitet och maskulinitet (Connell 2003; Connell 2008; Ambjörnsson 2016).

Fortsatt säger myten åt oss att tolkningarna vi gör när vi säger att det är manligt att ta plats och kvinnligt att vara passiv ses som naturliga. Trots att kön är komplext är detta något vi accepterar som fakta. Som ett resultat av vårt poststrukturalistiska förhållningssätt kan vi inte förvänta oss att se någon “sanning” i denna analys, utan snarare hur den verklighet vi lever i har konstruerats för att vi ska se på den som självklar och hur myten arbetar för att upprätthålla detta.

Myten om hur t.ex. män respektive kvinnor bör se ut är grunden till att vi kan göra tolkningar kring vad som är manligt och kvinnligt. Det som är det “naturliga könet”, man och kvinna, skapas utav regler för hur män och kvinnor ska vara (Ambjörnsson 2016), något som enbart förstärks när våra studerade rör sig inom dessa ramar och inte försöker

utmana de regler som finns. Eftersom att myten om kvinnan är att hon ska vara mjuk och omhändertagande blir Ellens, Jonnas, Margaux och Carinas framställningar kvinnliga. Myten säger även att kvinnan är den som tar större ansvar för hem och barn, som vi nämnt tidigare. Detta gäller även rent emotionellt, dvs. att kvinnor känner ett för stort

känslomässigt ansvar för dessa saker för att t.ex. kunna åka iväg på tjänsteresor (Gustafson 2009).

Att fyra av fem personer som vi placerat under temat “föräldrarollen” är kvinnor ser vi inte som en slump. För oss i den västerländska kulturen har familjekonstruktioner sedan

industrialiseringen sett ut på det sättet att mannen arbetar och tjänar pengar medan kvinnan ska vara hemma och ta hand om barn och hem (Fiske 2010), vilket har skapat myten om könsroller i hushållet. Trots att det finns en öppenhet för att den moderna familjen ser olika ut så finns det ändå vissa normer för hur familjer bör se ut. De rådande normerna följer Ellen, Jonna, Margaux, Carina och Carl till stor del, även om vi kan se att Carina och Carl åtminstone försöker tänja på dem.

I den kultur vi lever i höjs det generellt inte på ögonbrynen åt en kvinna som är

framgångsrik i sitt arbete. Dock kvarstår myten om kvinnan i dagens samhälle som att hon ska ta hand om barn och hem. Detta ses som det naturliga och den avgörande anledningen till att vi vid djupare analys ser på självsäkerhet och strävan efter karriär som manligt. Anledningen till att vi ser manlighet i socioekonomiskt kapital är på grund av myten om mannen som familjeförsörjare, vilket Fiske (2010) förklarat härstammar från

industrialiseringen och som fortfarande kvarstår. Det är trots allt så att det överlag är män som sitter på chefspositioner, män som tjänar mest pengar i det samhälle vi lever i, män som uttrycker mer självsäkerhet (Courtenay 2000), män som åker på affärsresor framför att ta hand om hushållet (Gustafson 2009). Detta gör att Filip och Mia enligt oss delvis kan ses som manliga när de självsäkert tar plats och framställer sig som framgångsrika.

På samma sätt kan vi se Joakim och Einar som manliga när de visar upp dyra märkesprylar. Pengar och socioekonomisk framgång går hand i hand och dessa män visar upp ett

socioekonomiskt kapital när de framställer sig som rika. Som vi tidigare nämnt finns det en myt om mannen som säger att han ska vara framgångsrik, göra karriär och tjäna mycket pengar. Connell (2008) menar att män av underordnade klasser hamnar utanför den hegemoniska maskuliniteten, vilket förklarar att det blir viktigt för män att visa sig framgångsrika och att även kvinnor kan få mer makt genom att göra detsamma.

Samtidigt som det kan vara viktigt för både män och kvinnor att visa sig framgångsrika kan det vara desto mer viktigt för kvinnan att vara en bra förälder. Det finns en myt som talar om att kvinnan ska vara en omhändertagande mamma, vilket också sätter höga krav på henne att prestera som den bästa förälder hon kan vara. Att kvinnor känner större press för att ta ansvar för hushållssysslor och i högre utsträckning kan känna ångest och oro för att inte räcka till kan vi genom Perski och Roses (2017) teori om duktighetsfällan konstatera. Detta ger en naturlig förklaring till varför det är viktigt för Margaux att framställa sig påläst kring hur hennes barn påverkas av kändisskapet och lägga skulden på någon annan.

I vilken ände denna myt är skapad, dvs. om kvinnan är satt i hemmet för att hon är omhändertagande eller om kvinnan är omhändertagande för att hon är satt i hemmet är något vi i detta läge enbart kan spekulera kring. Det kvarstår dock att myten talar om för oss att kvinnor av naturen är mer lämpade för hushållsrelaterat arbete. På grund av detta låter myten den dominanta gruppen (män) bibehålla sin makt och frihet. Detta eftersom att det ses som naturligt att mannen avsäger sig ansvar från hushåll för att snarare ägna sig åt sin karriär och därigenom driver in pengar till hushållet, vilket ger honom auktoritet och makt.

Som vi nu konstaterat finns det en myt som förklarar för oss att det naturliga är att mannen (i en heterosexuell familjekonstellation) försörjer familjen, medan kvinnan naturligt dras åt att ta hand om barn och hem. Dock ser vi att flera av de kvinnor vi har studerat ifrågasätter normerna kring att kvinnan inte ska sträva efter karriär. Genom att Mia, men även Bianca och Jonna, tar plats och visar sig som framgångsrika i sina karriärer kan de bidra till att förändra och skapa nya genusroller. Butler (2007) förklarar hur nya genusroller kan skapas när vissa genusnormer bryts och förändras. Det innebär att när kvinnor tar på sig manligt kapital genom att visa sig självsäkra, självständiga och framgångsrika är de med och skapar nya normer för hur en karriärkvinna kan vara. Eftersom att hegemonisk makt är historiskt föränderlig kan den ständigt utmanas av utomstående grupper (Connell 2008), men enligt Connell (2008) har detta fortfarande inte gjorts och vi tycker oss kunna se att de studerade kvinnorna som öppet strävar efter karriär gör detta enligt myten för hur en kvinna bör vara. De fokuserar på traditionellt kvinnliga intressen i sina karriärer, såsom smink, att vara influencer eller att bli stylad inför en inspelning.

Detta ser vi exempel på när vi har studerat Bianca och Mia, som i sina inlägg pratar om sina karriärer men gör detta i kombination med att visa sig attraktiva. Vi kan konstatera att det finns en västerländsk myt om kvinnan som menar att hon är ett attraktivt, mjukt, åtråvärt prydnadsföremål. Detta gör att vi kan se på Mia, Bianca, Helen och Nathalie som kvinnliga eftersom att de visar bröst, rumpa och långt hår, samt framställer sig som passiva och heterosexuellt tillgängliga i sina kroppsspråk, vilket Goffman (1977) och Hoskin (2020) beskrivit som kvinnliga egenskaper.

Tillsammans visar detta hur myten kring svenska könsnormer gällande utseende och framställning ser ut. Myten är också grunden till att dessa personer vill framställa sig på dessa sätt, eftersom att det är så man som kvinna, svensk, ung och influencer förväntas vara. Det är helt enkelt myten som gör att vi dels kan koppla samman dessa inlägg och dels säga att dessa personers attribut kan tolkas som kvinnligt, eftersom att det ses som

självklart och grundläggande.

På samma sätt har vi tolkat Bens framställning som manlig, eftersom myten om mannen är att han ska vara muskulös och aktiv, vilken Ben också är. Dessa personer framställer sig själva inom ramen för den heterosexuella matrisen som Butler (2007) redogjort för då de inte bryter mot de könsnormer som finns i det svenska samhället. Genom att alla fyra

ständigt gör upprepningar av kvinnliga och manliga normer är de med och bidrar till att rådande genusnormer upprätthålls.

Ben visar sig stark och aktiv, vilket gör att han passar in i den heterosexuella matrisen. Till skillnad från Ben använder Klas myten om mannen till att göra humor, vilket även Lucas, Carl och Jonas gör.

En myt om den svenska mannen säger att han är heterosexuell, men även av medelklass eller högre och den som driver in pengarna till hushållet. Man kan alltså se det som att myten menar att så som Jonas, Lucas och Klas framställer sig inte är “riktiga män”, enligt Connells (2008) teorier. Utifrån våra förkunskaper om Jonas, Lucas, Carl vet vi att de är män som egentligen rör sig inom ramen för hur en heterosexuell man ska vara, därför kan man se på deras inlägg som humoristiska. Om man ser det som att dessa personer gör humor på bekostnad av underordnade män, kan man även se det som att det leder till att de upprätthåller samhällets rådande maktordningar, genom att skämta om personer med mindre outtalad makt. Med detta synsätt kan man även påstå att Klas humor är skapad efter myten om mannen, och mena att även han sparkar nedåt när han gör humor om en lågkulturell man av arbetarklass.

För att knyta ihop säcken kan vi se till helheten när det kommer till vilka personer som är med i listan över de 25 mäktigaste svenska personerna på Instagram. Majoriteten av dessa personer är vita, är inte HBTQ-personer och samtliga är framgångsrika och har det gott ställt ekonomiskt. Vi ser en homogen representation av framgångsrika människor på denna lista och ser få personer som på något sätt avviker från normer. Majoriteten agerar så som myter om kön berättar för dem att de bör. Vi kan alltså konstatera att de som är

framgångsrika och mäktiga på sociala medier i Sverige i regel inte bryter mot olika typer av könsnormer, även om vi flera gånger kan se tendenser till att vissa personer åtminstone ifrågasätter dem.

Detta visar hur myten om den lyckade personen ser ut, dvs. vit, hetero och med stort socioekonomiskt kapital, samt att det är denna typ av person som svenskar är intresserade av och själva eftersträvar. Personerna i listan har blivit mäktiga för att följare ser upp till dem eller anser att deras liv är intressanta och myten om den framgångsrika människan har gett samtliga personer en plats i listan.