• No results found

7. Resultat och analys

7.1 Denotationer och konnotationer i de studerade inläggen

7.1.4 Tema 4: Socioekonomiskt kapital

I vår analys var socioekonomiskt kapital ett av de mest tydliga mönster vi kunde urskilja. Socioekonomiskt kapital har en viktig funktion framförallt gällande reproduktion av maskulinitet. Samtliga personer som är med på listan över Sveriges mäktigaste Instagramanvändare är det för att de är framgångsrika i sina karriärer. De personer vi placerat i detta tema är de som tydligare än andra fokuserar på just socioekonomiskt kapital som innehåll i sina inlägg.

Bilaga 13. Joakim Lundell

I Joakims inlägg (bilaga 13) sitter han på golvet med ben och armar brett isär och tittar rakt in i kameran. Han är klädd i Gucci-kläder och Nike-skor, en guldklocka och solglasögon. Vi upplever att han gömmer sig bakom solglasögonen, som vi ser som en statussymbol. Dessutom sitter han vänd rakt mot kameran, bresar och tar plats, vill visa upp att han har ekonomisk framgång. Detta signalerar ett högt socioekonomiskt kapital och ger honom auktoritet och självsäkerhet som enligt Connell (2003; 2008), Courtenay (2000) och

Marshall et al. (2020) är maskulina attribut. Han stärker sitt socioekonomiska kapital genom att på bilden sitta omringad av dyra TV-spelskonsoler.

Inlägget kretsar kring Joakims karriär som influencer och fokuserar helt och hållet på en tävling som han arrangerar tillsammans med ett företag som heter Investment Couple. Bildtexten är en instruktion för tävlingen där man kan vinna Playstation 5 och Xbox serie X. Att Joakim lottar ut just detta i sin tävling är väldigt grabbigt, mycket med tanke på att spelvärlden är mansdominerad och det ger konnotationer som att det är män som Joakim vill nå ut till.

Genom sin inredning bestående av Gucci-inspirerade tavlor, den utlottning inlägget handlar om, sina märkeskläder och -solglasögon vill Joakim hävda sin maskulinitet och den

socioekonomiska framgång som Marshall et al. (2020) menat är viktigt i manliga kretsar. Samtidigt som manlighet tydligt framkommer i Joakims inlägg kan vi se en antydan till att han skulle kunna ifrågasätta vissa manliga könsnormer med tanke på sitt yrkesval.

Influenceryrket är som tidigare nämnt ett kvinnligt dominerat yrke som i sin helhet innebär att försörja sig på samarbeten, något som Joakim här försöker göra. Karriärvalet ger delvis Joakim kvinnligt kapital, men han väger upp för detta genom att vara manlig i sin övriga framställning. Detta sker helt i enlighet med Marshalls et al (2020) konstaterande kring hur män väger upp för sina eventuellt mjuka sidor genom att i övrigt anpassa sig efter den hegemoniska maskuliniteten.

Bilaga 14. Einar Grönberg

Att hävda sitt socioekonomiska kapital genom att visa upp dyra och typiskt manliga prylar är något vi ser tydligt även hos Einar (bilaga 14). Denotationer som att han lutar sig mot en dyr bil, samtidigt som han håller i en cigarett med luvan uppdragen över huvudet och det likgiltiga ansiktsuttrycket gör att han får ett avslappnat och självsäkert kroppsspråk. Genom

detta ser vi konnotationer som manlighet eftersom att just självsäkerhet enligt Courtenay (2000) kan anses vara en maskulin egenskap.

Einar är klädd i Nike-sneakers, jeans och en förmodat dyr vinterjacka med pälskrage, vilket ger honom socioekonomiskt kapital, något som också följer de hegemoniskt maskulina normerna (Marshall et al. 2020). Detta förstärks av att bilen är av dyrt märke.

Bilaga 15. Filip Dikmen Bilaga 16. Mia Skäringer

Om Joakim och Einar ges socioekonomiskt kapital genom att visa sina dyra prylar, så gör Filip (bilaga 15) och Mia (bilaga 16) det genom att marknadsföra sina karriärer. I bildtexten förklarar Filip att han ska vara en av programledarna för tv-programmet Big Brother, vilket tyder på socioekonomisk framgång och något som det i manliga kretsar sätts värde på (Marshall et al. 2020). Filip framställer sig som manlig genom att förklara hur han tagit nya stora steg i sin karriär och blivit mer framgångsrik. Filip visar en upprymdhet, tycker att uppdraget är väldigt bra och visar en självsäkerhet när han förutsätter att det är något som följarna kommer att se fram emot.

Denotationer som Filips kroppsspråk ger honom mer manligt kapital. Han står med händerna i fickorna, ler och tittar rakt in i kameran med huvudet bakåtlutat. Genom sitt avslappnade kroppsspråk ser han bekväm och återigen självsäker ut samt att han har kontroll, vilket är maskulina attribut enligt Courtenay (2000). Trots det manliga kapital Filip ges i sin framställning kan vi se hur han genom sitt mjuka leende ger ett varmt och

inbjudande intryck även ges kvinnligt kapital. Han framställer sig alltså manligt, men samtidigt kvinnlig i sin mjukhet.

Sett till Mias utseende kan vi konstatera att hon framställer sig kvinnligt eftersom att hon är hårt sminkad, bär feminina färger och har stylat hår på ett sätt som passar kvinnliga

normer. Vi ser även mycket kvinnlighet i Mias positionering till sin vän. De står båda i profil, tittar bort från kameran och är intimt nära varandra medan Mias vän sensuellt lutar huvudet mot henne. Detta gör att känslan i bilden intim samt att kvinnorna ska ses som åtråvärda. Det för våra tankar till Hoskins (2020) beskrivning av den heterosexuellt tillgängliga kvinnan, samt Goffmans (1977) idé om att kvinnan blir ett objekt för mannen att rädda. Att de tittar bort från kameran förstärker känslan av objektifiering.

Inlägget fokuserar dock mest på att marknadsföra Mias podcast. Hon beskriver att hon tillsammans med flera andra har släppt ett nytt avsnitt. Mia är noga med att ge personerna som är involverade i produktionen av hennes podcast cred, något vi återigen kopplar till den ödmjuka och mjuka kvinna som inte vill ta all uppmärksamhet, som Connell (2008) konstaterar är icke-maskulint.

Men att Mia har en podcast innebär att fokus ligger på henne och hennes (kvinnliga) vän när de vecka efter vecka kräver sin plats och delar med sig av sina tankar som de förutsätter att andra vill ta del av. Detta visar på självsäkerhet, något som enligt Courtenay (2000) är maskulint. Bomb-emojin i bildtexten antyder att Mia tycker att hennes avsnitt är något man inte får missa, vilket vi återigen kopplar till en maskulin självsäkerhet som står i kontrast till den mjuka kvinna vi beskrivit ovan.

Related documents