Några elevers syn på specialundervisningen

Elev A ser sin undervisning hos specialläraren som viktig. Hon anser att det som hon har lärt sig, har hon lärt inne hos specialläraren. Hon går dit en till två tillfällen varje dag hon tycker det är lugnare och skönare att få komma dit än att undervisas i klassrummet. Hon skulle gärna ha sett att hon alltid fått vara i en mindre grupp då hon upplever det som mer givande och hon får mer tid och hjälp när hon behöver det.

37

”Ja, det skulle jag vilja alltid vara i en mindre lugnare grupp.” (Elev A)

”bäst när jag får gå till henne för det är lugnare och man får mer hjälp.” (Elev A)

Elev B har gått till specialläraren i flera år, från det att hon började tvåan. Hon fick

undervisning i svenska och matematik både enskilt och i mindre grupp. Numera får hon all sin undervisning i klassrummet av klassläraren men hon ser sin tid hos specialläraren som mycket värdefull. Hon menar att om hon inte fått denna extra hjälp så skulle hon inte ha kommit dit hon är idag.

”Då skulle det varit ganska svårt och jag tror inte jag skulle ha lärt mig så mycket. Det är specialläraren som lärt mig det mesta för jag har inte varit så duktig innan.”

(Elev B)

Båda eleverna känner att klassläraren har svårt för att se dem i undervisningen i klassrummet och det är inte så lätt att få hjälp för det är många som vill ha uppmärksamheten. Eleverna ser hur specialundervisningen har hjälpt dem att utvecklas och att få verktygen för att bemästra sina svårigheter. De känner att de inte får den hjälp de är i behov av i klassrummet och tycker att klassrumssituationen inte är lika givande som den enskilda undervisningen hos

specialläraren. Elev A menar att klassläraren går förbi henne i klassrummet fastän hon sitter med handen uppe och vill ha hjälp. Hon känner att klassläraren väljer att gå till de lite snabbare eleverna istället för att gå till henne. Elev B anser att hennes klasslärare diskriminerar de elever i klassen som är svagare i något ämne samt en del av killarna i klassen. Hon tycker sig märka att klassläraren har en tendens att vara extra hård mot de här eleverna om de till exempel kommer in för sent från rasten. Vidare menar Elev B att klassläraren är för sträng och skriker i klassrummet.

Elev A störs av att det lätt blir hög ljudnivå och stökigt i klassrummet. Hon får då svårt att finna den arbetsro som hon behöver för att kunna koncentrera sig på arbetet. Elev A trivs allra bäst när hon får enskild undervisning hos specialläraren i en mindre och lugnare grupp. Ingen av eleverna har uppfattat att någon av de andra kamraterna i klassen har tyckt att det är konstigt eller ”knäppt” att vara hos specialläraren. Endast vid något tillfälle har elev B hört

38

någon annan elev säga att hon får gå till specialläraren för att hon inte är så bra, men detta brydde hon sig inte om. De båda eleverna har bara gott att säga om den undervisning de fått av specialläraren på de båda skolorna.

5.4.4. Handlingsplaner

Båda skolorna vi varit ute på har gett oss sina handlingsplaner för elever med behov av

särskilt stöd och berättat om dem. Det skall finnas på varje skola och det är rektorns ansvar att de finns och att de hela tiden uppdateras. Handlingsplanerna ser ganska lika ut och de är uppdelade i olika steg. All personal som vi varit i kontakt med är väl bekanta med

handlingsplanerna. Det fanns en övergripande handlingsplan för alla elever i behov av särskilt stöd sedan fanns det även en arbetsgång för kartläggning av läs- och skrivförmågan hos elever. Det finns en hel del kommungemensamma tester som görs på skolorna och de gör dessutom ett antal egna tester och diagnoser på eleverna.

”Man kan väl säga med lite kritik bakom att den här summan pengar har varit den samma i flera år. Med inflation och löneökningar så kan man säga att den har i princip minskat. Barnen däremot ökar ju snarare,så att det hade vi ju önskat lite mer”

(Rektor B)

”Det är ju jag som rektor som ansvarar för att en handlingsplan upprättas….men det finns ju också en skol- eller ska man säga en kommungemensam plan som resursteamet har skrivit ihopa”

(Rektor B)

”Då är det ju väldigt ofta specialpedagogens insatser som vi, vi använder oss av och då har vi ju en specialpedagog som jobbar med hela kommunens område öster., som ambulerande. Så hon gör klassobservationer, hon liksom jobbar en till en så att säga. och på lite olika sätt försöker kartlägga och sen mer konstruktivt tillbaka till den ansvariga pedagogen att det här tycker jag att du behöver jobba med. Och ger de här och de här förslagen. Så försöker vi ju även jobba här, nu har jag ju bara arbetat här i 1,5 år och de har inte jobbat så tidigare här speciallärarna”

(Rektor A)

Skolans ekonomi påverkar vilka diagnostiska tester som de utför. Allt detta material är väldigt dyrt och resurserna räcker tyvärr inte alltid hela vägen. Även vilka resursfördelningar de har på skolan styrs av kartläggningar från kommunen och de har en summa pengar som skall fördelas så rättvist som det går efter de olika skolornas behov.

39