Nackdelar med bildstöd i förskolan

Resultatet utifrån informanternas svar visar att det trots övervägande fördelar även upplevs finnas en del nackdelar. Pedagogerna beskriver att de skulle vilja ha mer stöttning i hur bildstödet kan användas i förskolan. De menar även att de skulle behöva ha mer tid till att öva på det de får lära sig och diskutera användandet av bildstöd i arbetslaget för att få ett

gemensamt förhållningssätt och arbetssätt kring det. Enligt Tillgänglighetsmodellen behöver arbetslaget tid för reflektion och diskussion för att arbeta fram strategier och strukturer för att göra lärmiljön tillgänglig för alla (SPSM, 2019). Utifrån pedagogernas beskrivningar i resultatet framkommer det att de upplever sig få för lite tid för detta. På grund av detta menar vi att alla delar i Tillgänglighetsmodellen inte uppfylls vilket gör att vår tolkning blir att lärmiljön inte kan ses som tillgänglig för alla. Citaten nedan påvisar detta:

Får fortbildning, dock inte tillräckligt, upplever jag. Dessutom finns det för lite tid och tillfällen för att kunna sitta ner i verksamheten och öva på det jag lärt mig på en kurs eller delge mina kollegor. (F2)

Skulle behöva få mera stöttning men det kan vi nog begära av vår specialpedagog. Jag anser att det är viktigt att alla har samma inställning till användandet av bildstöd annars kan det bli tungt att driva själv. (F1)

I svaren framgår också att en del av pedagogerna anser att det är tidskrävande att framställa material till bildstödet:

Det tar tid att skapa bildstödet. (F6)

Det är tidskrävande att göra bilder till allt. De ska göras i datorn, klippas ut, lamineras och klippas ut igen. (F4)

29

Några av pedagogerna upplever att bildstödet används på fel sätt, att det sätts upp och används för mycket bilder i verksamheten så det ger barnen ett rörigt intryck. Vilket barnskötare 5 och förskollärare 4 beskriver nedan:

Om man är ovan med att använda bildstöd så kan det användas på fel sätt tex att det används för mycket bilder så det blir förvirrande eller för mycket för barnen att hantera eller förstå. (B5)

Det kan absolut bli för mycket bilder uppsatta. Det gäller att sålla bort och få ett lugnt intryck. (F4)

Tillgänglighetsmodellen (SPSM, 2019) beskriver att en förutsättning för en tillgänglig lärmiljö för alla innebär att den fysiska miljön anpassas till barnens olika behov, bland annat genom god kvalitet i det visuella. Den visuella miljön får inte ge för många intryck då det kan bli ett störningsmoment för barnen. Till skillnad från Tillgänglighetsmodellens beskrivning förklarar pedagogerna i citaten ovan att bildstödet ibland används för mycket så det blir rörigt och för svårt för barnen att hantera. Vår tolkning blir således att den visuella miljön indikerar att den inte uppfylls enligt Tillgänglighetsmodellen vilket följaktligen blir att lärmiljön inte kan ses som tillgänglig för alla. De flesta pedagoger anser dock att bildstödet används för lite i verksamheten. Även om bildstöd används menar de att det skulle kunna utvecklas och

användas mer:

Det kan alltid användas mer. Ju mer man använder det desto fler användningsområden hittar vi. (F6)

Man kan alltid använda bildstöd mera. Jag tror det gynnar alla barn. (B1)

En del av pedagogerna upplever att det kan vara svårt att komma ihåg att använda bildstödet och att det är svårt att alltid ha bilderna till hands. Vi vill framhålla att detta påvisar att pedagogerna inte har arbetat fram tillräckligt bra pedagogiska strategier och stödstrukturer kring bildstödet som hjälpmedel enligt Tillgänglighetsmodellen (SPSM, 2019). Svaren visar att flera av pedagogerna anser att det finns en brist på rutin och struktur kring användandet av bildstöd i förskolan som bland annat barnskötare 4 och 2 nämner:

Svårt att alltid ha bilderna till hands. (B4)

Ibland är det svårt att komma ihåg att använda bildstöd och blir bättre när det blir en rutin. Vi behöver mer rutin så att alla pedagoger använder bildstöd. (B2)

30

Vår tolkning av citaten ovan är att pedagogerna behöver få till ett bättre samarbete och ett gemensamt ansvar kring hur bildstödet ska användas i verksamheten för att göra lärmiljön tillgänglig för alla. Tillgänglighetsmodellen (SPSM, 2019) menar att detta är viktiga förutsättningar för att nå måluppfyllelse och utveckling. Att bildstödet fungerar som kommunikativ resurs framgår tydligt av informanternas svar. I likhet med

Tillgänglighetsmodellen (SPSM, 2019) som hävdar att AKK är ett sätt att erbjuda fler sätt att kommunicera på beskriver pedagogerna att bildstödet är en hjälp i barnens kommunikation. Vi vill hävda att citaten nedan visar att pedagogerna med hjälp av bildstödet ger barnen möjlighet att uttrycka sig på flera sätt än enbart verbalt:

Barnen kan ha enklare att kommunicera när de har ett bildstöd till hjälp. (B5)

Det gör att barnen lättare lär sig språket och ger barnen en bättre förståelse. För barn med kommunikationssvårigheter är bildstödet mycket viktigt för att de ska få en bra tillvaro och kunna utvecklas. (F5)

Barnen pekar och visar intresse för bilderna och jag uppfattar att barnen har lättare och visa och kunna förmedla sig med hjälp av bilderna. (B1)

Dock menar ett par av pedagogerna att det finns en risk att barnen istället för att använda bilderna som ett komplement till det verbala språket blir att använda sig enbart av bilderna för att kommunicera. Vilket citaten nedan visar:

Barnen nöjer sig med bilden om inte vi pedagoger på ett medvetet och aktivt sätt får barnet att peka på och försöka säga och förstå vad som finns på bilden. (F4)

Det bör inte användas istället för det verbala utan som ett hjälpmedel till språket. (B5)

Pedagogerna menar att det som vuxen är viktigt att försöka uppmuntra barnen att uttrycka sig även verbalt, inte bara kommunicera med hjälp av bilderna. Detta genom att fråga vad det är på bilden, bekräfta och upprepa det barnet säger.

31