De slutsatser vi kommit fram till är att alla pedagoger är eniga i sina uppfattningar om varför bildstöd bör användas i förskolan. Däremot skiljer det sig i hur bildstödet används mellan barnskötare och förskollärare. Det finns goda förutsättningar för att skapa bildstödet då dataprogrammet InPrint är tillgängligt för alla pedagoger, men pedagogerna behöver få mer
36
tid till att diskutera, reflektera och organisera arbetet kring bildstöd för att skapa rutin och ett gemensamt förhållningssätt. Ytterligare slutsatser är att lärmiljön inte kan ses som tillgänglig för alla barn då pedagogerna inte har arbetat fram tillräckligt bra pedagogiska strategier och stödstrukturer kring bildstödet som hjälpmedel.
9. Förslag på vidare forskning
Det vi kan se som relevant till vidare forskning är liknande studier som vår men i större omfattning och under längre tid. Detta för att få ökad kunskap om vilka olika uppfattningar pedagoger har kring användandet av bildstöd i förskolan och hur användandet ser ut. Vilka uppfattningar har pedagogerna kring bildstöd? Hur skiljer sig användandet mellan
pedagogerna? Studier skulle kunna göras både lokalt såväl som över hela landet. En aspekt som vore intressant att studera i anslutning till detta är varför uppfattningarna och
användandet skiljer sig eftersom vi i vårt resultat kan se en tendens av att bildstöd används på olika sätt beroende på profession. Vad kan det bero på?
Det vi anser framkommer under vår studie är att mer forskning behövs kring användandet av bildstöd i förskolan och de positiva effekterna av det, men även vilka hinder som kan tänkas finnas och hur dessa kan övervinnas och förebyggas.
37
10. Referenslista
Askland, L och Sataøen, S. (2014). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. Stockholm: Liber AB.
Arnqvist, A. (2014). Kvantitativa data – exemplet barns läsande. I: Löfdahl, A; Hjalmarsson, M. och Franzén, K. (red). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber AB.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Eberhart, B; Forsberg, J; Fäldt, A; Nilsson, L; Nolemo, M. och Thunberg, G. (2011, reviderad: 2012,2014,2017). Tidiga kommunikation- och språkinsatser till förskolebarn. Rapport/Sveriges habiliteringschefers förening.
http://www.habiliteringschefer.se/ebh/kommunikation/kommunikation.html
Edfelt, D. (2019). Utmaningar i förskolan. Att förebygga problemskapande beteenden. Stockholm: Gothia Fortbildning AB.
Heide, E.-L. (2019). Bättre samspel med socialt bildstöd. Lund: Författaren och Studentlitteratur AB.
Heister Trygg, B. (2012). AKK i skolan – en pedagogisk utmaning. Om alternativ och
kompletterande kommunikation (AKK) i förskolan och skola. Malmö: SÖK – Södra regionens kommunikationscentrum.
Heister Trygg, B. (2005). GAKK – Grafisk AKK. Om saker, bilder och symboler som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Malmö: Heister Trygg och SÖK – Södra regionens kommunaktionscentrum.
Hjalmarsson, M. (2014). Enkäter till förskollärare. I: Löfdahl, A; Hjalmarsson, M. och Franzén, K. (red). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber AB.
Kihlström, S. (2007). Fenomenografi som forskningsansats. I: Dimenäs, J. (red). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.
38
Stockholm: Liber AB.
Kvale, S. och Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Författarna och Studentlitteratur.
Lindqvist, G. och Rodell, A. (2015). Stöd och anpassningar. Att organisera särskilda insatser. Stockholm: Gothia Fortbildning AB.
Norling, M. (2015). Förskolan – en arena för social språkmiljö och språkliga processer. Västerås: Mälardalen University.
Roos, C. (2014). Att berätta om små barn – att göra en minietnografisk studie. I: Löfdahl, A; Hjalmarsson, M. och Franzén, K. (red). Förskollärarens metod och vetenskapsteori.
Stockholm: Liber AB.
Sandberg, A. och Norling, M. (2009). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I: Sandberg, A. (red). Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. Lund: Författarna och Studentlitteratur.
Skaremyr, E. (2019). Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola. Karlstad: Karlstads Universitet.
Skolverket. (2018). Förskolans läroplan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
SPSM - Specialpedagogiska Skolmyndigheten. (2019). Tillgänglighetsmodellen.
https://www.spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och-
inkludering/tillganglighet/tillganglighetsmodell/ (Hämtad: 2020-04-20).
Stenliden, L. (2013). Visuell kultur – barns kreativa och lärande öga. I: Pramling-Samuelsson, I. & Tallberg Broman, I. (red.). Barndom, lärande och ämnesdidaktik. Lund: Författarna och Studentlitteratur.
39
Thunberg, G. (2008). Dinosaurie på DART – kommunikationshjälpmedel i ett historiskt perspektiv. Forskningspublikation tillgänglig via https://www.DART-gbg.org Göteborg: Hämtad: 2020-04-09
Thunberg, G. (2009). Vägen till språket – om tidig kommunikationsutveckling,
funktionsnedsättning, spegelneuron, arv och miljö. Forskningspublikation tillgänglig via
https://www.DART-gbg.org Göteborg:Hämtad: 2020-04-09
Thuresson, H. (2013). Små barns kommunicerande runt bilder i förskolan. I: Pramling- Samuelsson, I. & Tallberg Broman, I. (red.) Barndom, lärande och ämnesdidaktik. Lund: Författarna och Studentlitteratur.
Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Författaren och Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/text/HSFR.pdf Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-
40
Bilagor
1. Informationsbrev angående examensarbete vid Högskolan Dalarna
Information om examensarbete gällande pedagogers syn på användandet av bildstöd i förskolan.
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.
Undersökningen syftar till att öka kunskapen kring pedagogers syn på användandet av bildstöd i förskolan. Enligt vår erfarenhet förespråkas användandet av bildstöd i förskolan av bland andra specialpedagoger men att den reella användningen ser olika ut från förskola till förskola. Undersökningens innehåll syftar till att bidra med kunskap om hur pedagogers syn på bildstöd kan påverka i vilken utsträckning och på vilket sätt bildstödet används. Förskolans läroplan Lpfö18 (Skolverket 2018) nämner att språk, lärande och identitetsutveckling är nära sammankopplade och fokus finns på att stimulera barnens språkutveckling i svenska och detta görs genom att uppmuntra dem att kommunicera på olika sätt.
Undersökningen kommer att göras i en kommun i mellersta Sverige, där information skickas ut via e-post till tre rektorer där de ombeds fråga sina medarbetare vilka som kan tänka sig att delta och därefter välja ut två barnskötare och två förskollärare för deltagande. I
undersökningen kommer både barnskötare och förskollärare att delta för att få ett vidgat perspektiv av olika pedagogers uppfattning kring användandet av bildstöd i förskolan. Med tanke på rådande omständigheter gällande covid-19 har vi beslutat att genomföra studien som en kvalitativ enkätintervju med öppna frågor via e-post. Enkäten kommer att skickas till 12 pedagoger, fylls i enskilt och skickas tillbaka till oss inom ett visst datum för
sammanställning. Tidsåtgången för enkäten beräknas ta högst en timme. Den färdiga uppsatsen kommer att finnas tillgänglig för läsning på www.diva-portal.org som studentuppsats.
Studien kommer endast att användas till vårt examensarbete och all data kommer
avidentifieras och anonymiseras. Vetenskapsrådet (2017, s. 40–41) nämner olika begrepp som forskare måste ta i beaktning när det gäller forskning, som till exempel anonymisering och konfidentialitet. Anonymisering betyder att ingen ska kunna koppla ihop information i studien med en specifik person och konfidentialitet innebär att uppgifter som givits i förtroende inte sprids till obehöriga. För att säkerställa anonymitet bifogas enkäten som en länk genom Google Formulär, där informanternas svar inte går att spåra när de skickat in enkäten. Vi får endast svaren skickade till oss men kan inte se vem som skickat vad. Det är endast vi
studenter som genomför studien och eventuellt vår handledare som kommer ta del av
insamlade data. Det insamlade intervjumaterialet kommer att förvaras digitalt på ett säkert sätt med hjälp av lösenord som endast vi har tillgång till. Genom att ge ditt samtycke till att
medverka i studien innebär det att du när som helst kan avbryta intervjun, ditt deltagande är helt frivilligt och inga personuppgifter kommer framgå utan deltagandet är helt anonymt. Detta med hänsyn till Vetenskapsrådets beskrivning av god forskningsed (Vetenskapsrådet
41
2017 s. 40–41). Med hänsyn till nyttjandekravet kommer all insamlade data endast användas av oss studenter i examensarbetet och kommer förstöras efter våra avslutade studier
(Vetenskapsrådet 2002, s. 14).
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.
Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan Dalarna. Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga.
Ludvika, 2020-03-31
Student Carola Bolin, (tel.nr), (mailadress) Student Sara Collins, (tel.nr), (mailadress)
Handledare Veronica Semelius Granevald, (tel.nr), (mailadress)
……….. Carola Bolin
……….. Sara Collins
42
2. Enkätfrågor
Vänligen besvara varje fråga så utförligt som möjligt. • Vilken är din yrkestitel?
• Hur många verksamma år har du inom yrket?
• Vilken ålder är det på barngruppen du är verksam i just nu? • Hur stor är barngruppen? (antal barn)
• Vilket behov av bildstöd anser du finns i förskolan?
• På vilket sätt och i vilka situationer använder du bildstöd i förskolan?
• Om du inte själv använder bildstöd, används det av någon annan pedagog? I så fall, hur och i vilka situationer?
• Kan du se andra användningsområden med bildstödet utöver den användning som finns just nu i verksamheten? Beskriv.
• Vilket syfte finns med användandet av bildstöd i förskolan?
• På vilket sätt märker du att användandet av bildstöd påverkar barnen?
• Upplever du att alla barn i förskolan kan ha ett behov av bildstöd, eller är det främst hos enskilda barn behovet finns? Motivera.
• Vilken är din uppfattning kring användandet av bildstöd i förskolan? Fördelar/nackdelar?
• Upplever du att bildstöd används för mycket eller för lite i förskolan? Utveckla gärna ditt svar.
• Har du blivit erbjuden någon form av utbildning inom bildstöd i förskolan? Om ja, i så fall vilken? Om nej, vilken utbildning/kompetensutveckling skulle du önska inom användandet av bildstöd i förskolan?
• På vilket sätt får du som pedagog stöd och stöttning i hur bildstödet kan användas i verksamheten?