Riktlinjer för säkerhet, miljö och hälsa.
KSAU 2016-11-22, Handling F 1 Sidan 68 av 124
67
Foto: My Laurell
Klicka för förstoring i nytt fönster KSAU 2016-11-22, Handling F 1
Sidan 69 av 124
68
III • TRAFIK OCH KOMMUNIKATIONER
I kustområdet runt Gräsö, Öregrund och Söderön finns anropsstyrd kollektivtrafik för ett antal busslinjer under sommarhalvåret (Öst-hammar-Långalma-Raggarön och Öregrund – södra Gräsö – norra Gräsö). Under skolåret finns ordinarie skolbussturer som alla kan använda.
Färjerederiet som är en del av Trafikverket ansvarar för färjetrafiken mellan Öregrund och Gräsö, den så kallade Gräsöleden. Även här är turtätheten hög året runt. År 2015 transporte-rades sammanlagt 325 615 personbilar, 29 597 lastbilar och 2 376 bussar på färjeleden.
Lokal båttrafik i mindre skala förekommer för att tillgodose skärgårdsbornas behov av skolskjut-sar, hemtjänst, sjukresor, turisttrafik med mera.
Bryggor avsedda för sådan trafik finns bland annat på Gräsö vid Äspskär, Örskärssund och färjeläget i Öregrund, på Ormön, Raggarön och Söderön (Sundsveden och Älvsnäs).
UTVECKLINGSSTRATEGIER
Vägar lägger grunden för trafikförsörjningen i kommunen. Det är angeläget att dessa håller en god standard med avseende på framkomlighet, säkerhet och underhåll. Här krävs regional sam-verkan. Regeringens utlovade investeringar i ett effektivt och långsiktigt hållbart transportsys-tem kommer att spela stor roll (Prop. 2012/13:25).
Östhammars kommun kommer i samverkan med övriga regionala aktörer att arbeta mot
detta mål enligt framtagna program. I den regio-nala utvecklingsplanen Uppländsk drivkraft 3.0 finns bland annat det gemensamma målet att antalet resande med kollektivtrafik ska fördubb-las i länet till år 2020. Östhammar kommun kommer ta en fortsatt aktiv roll i arbetet med att utveckla den regionala kollektivtrafiken, med landstingets kollektivtrafikförvaltning.
Inom tätbebyggda områden behöver Östham-mars kommun genomföra en översyn med målsättningen att skapa vägstrukturer som utgår från en planering i nät och stråk. Oskyddade tra-fikanter, inte minst skolbarn, behöver separera-de gång- och cykelstråk som binseparera-der ihop ortens målpunkter. Saknas gång- och cykelstråk ökar bilanvändningen och behoven av skolskjutsar inom tätorten.
Hastighetsgränser i tätorterna behöver också ses över. Detta för att öka trafiksäkerheten och förbättra framkomligheten. I vissa orter ökar tra-fikflödena dramatiskt under framförallt somma-ren. Här finns behov av att göra trafiknätsana-lyser som underlag för en aktiv trafikplanering med ett långsiktigt perspektiv. Det behövs nya, kreativa lösningar som även hanterar behoven av parkeringsytor.
Behovet av cykelstråk på landsbygden behöver också ses över, inte minst stråk som förbinder landsbygden med viktiga noder för kollektivtra-fiken.
Kollektivtrafik för arbetspendling med buss behöver utvecklas. Dels för in- och utpendling till andra städer i regionen, men också för det lokala resandet. Busstrafiken måste vara bekväm och tillgänglig. Därför behövs parallella system med snabbussar, landsortsbussar och lokalbussar. Från Österbybruk är det viktigt med snabb transfer till Upptågsstationer i Skyttorp och Örby hus för vidare resor till Uppsala/Stockholm eller Gävle.
Den spridda boendestrukturen i Östhammars kommun gör det svårt att täcka alla delar med turtät kollektivtrafik. Ett sätt att lösa problemet är att koppla samman olika trafiklösningar ge-nom att skapa resnoder som kan nås med bil, cy-kel eller till fots: i form av moderna bytespunk-ter med viss service – ”stationsbyggnader” – i alla serviceorter, kopplat till anropsstyrd trafik från landsbygdsområden med lite fler invånare, exempelvis Söderön, Gräsö, Valö och Ekeby.
Dessa områden får funktion som trafiknoder för skärgården och omkringliggande bygder.
Avgångar för snabbussar, landsortsbussar och lokalbussar kan samordnas vid de olika bytes-punkterna. Samordning kan också göra det lättare att samutnyttja bussar för anropsstyrd trafik.
Ge-nom att utveckla ett nät av gång- och cykelstråk som även inkluderar tätortsnära landsbygd kan by-tespunkterna lätt nås av fotgängare och cyk lis ter.
Tillgång till bra pendlarparkeringar gör det enkelt att byta mellan bil och buss vid bytespunkterna.
Foto: My Laurell
KSAU 2016-11-22, Handling F 1 Sidan 70 av 124
69 Järnvägen mellan Örbyhus och Hargshamn kan
på sikt utvecklas för lokal arbetspendling med tåg i öst-västlig riktning. Därför är det en fördel att förbereda för centralt belägna rese centrum i anslutning till järnvägen i Österbybruk och Gimo.
När ett nytt bostadsområde eller ny arbetsplats ska byggas ska möjligheterna till kollektiv - tra fikanslutningar med fungerande kopplingar till gång- och cykelvägar, pendlarparkeringar med mera, utredas.
STRATEGIER I SAMMANFATTNING
• Samverka med regionala parter för att utveckla vägnät, farleder och kollektiva transporter.
• Utveckla kollektivtrafikstråk och koppla samman olika resalternativ genom att skapa noder och moderna bytespunkter.
• Integrera kollektivtrafiken i nya bygg projekt.
• Utveckla ett trafiknät för alla med gång och cykelstråk som binder samman vik tiga målpunkter i tätorterna.
• Utveckla cykelstråk på landsbygden.
• Arbeta med attitydpåverkan för att få fler att välja kollektiva transporter.
KOMMUNENS TILLÄMPNING
• Vid planering i tätorterna ska ett stort fokus läggas på möjligheterna att skapa säkra, trygga och hållbara trafiklösningar. Det kan till exempel innebära att
- Skapa kopplingar mellan nya och befintliga områden.
- Planera för en tätare bebyggelse med måttliga tomtstorlekar för att hålla nere transportavstånden.
- Identifiera kopplingar till befintliga busshållplatser och/eller behoven av nya så att tillgängligheten till kollektivtrafik blir god.
- Skapa trygga gång- och cykelvägar till busshållplatser och andra viktiga målpunkter.
• De behov barn, äldre och personer med funktionsnedsättning har av tillgänglighet/närhet till lekplatser, en trafiksäker miljö, säkra gång- och cykelvägar och närhet till grönområden ska särskilt beaktas.
• Om större vägar med höga trafikflöden behöver anläggas i anslutning till ett bostadsområde ska nog-granna utredningar göras av effekter på miljö, hälsa och de boendes möjligheter att säkert passera vägen.
III • TRAFIK OCH KOMMUNIKATIONER
VÄGREGLER
Väglagen innehåller bestäm-melser om allmänna vägar.
Normalt gäller ett skydds-avstånd på tolv meter mel-lan bebyggelse och allmän väg. Länsstyrelsen kan utöka skyddsavståndet och har be-slutat om ett skyddsavstånd på 30 meter vid väg 76, 288, 290 och 292. Beslutet gäller inte i områden med detaljplan eller för åtgärder som kräver bygglov.
För att bygga en ny utfart till statlig väg krävs tillstånd från Trafikverket.
För planer som berör områ-det inom 30 meter från väg 76, 288, 290 och 292 ska tillstånd sökas hos länsstyrelsen.
UTVECKLING AV KOMMUNIKATIONSSTRUKTURER
När ny bebyggelse uppförs ska grunden för trafikstrukturen styras med lokaliseringsbeslut och detalj- planer (PBL 2 kap, 4 kap). Kommunen ska också se till så att vägtrafik inte orsakar störningar i strid med miljökvalitetsnormerna (MB 5 kap.).
FORTSATT PLANERING
• Trafiknätsanalyser och utvecklingsplaner för gång- och cykeltrafik, parkeringar och kollek-tivtrafik
LÄS MER
• Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025
• Utvecklingsmöjligheter i Östhammars kommun (2007)
KSAU 2016-11-22, Handling F 1 Sidan 71 av 124
70
Öregrunds hamn hade fram till 1900-talet viss betydelse för godstransporter. Numera används hamnen i liten utsträckning för nyttotrafik men är av riksintresse för yrkesfiske. Här kan fiskebåtar landa fisk. Sjöfartsverket och Kustbe-vakningen utnyttjar hamnen under arbetspe-rioder i området. Övriga hamnar i Östhammars kommun utnyttjas främst av fritidsbåtar. Större småbåtshamnar finns i Öregrund (tre), Östham-mar och Hargshamn.
UTVECKLINGSSTRATEGIER
Hamnen i Hargshamn utpekas som en stra-tegiskt viktig anläggning i flera regionala dokument. Utvecklingsmöjligheterna är goda.
Isförhållandena är gynnsamma och inseg-lingsrännan kort och lättnavigerad. Med en fördjupning av farleden kan större båtar angöra hamnen och godsverksamheten utvecklas ytter-ligare. Möjligheterna att köra gods på järnväg till och från hamnen längs Hargshamnsbanan är också betydelsefull. Banan kopplar via Örbyhus till stambanan.
Östhammars kommun har i arbetet med länstransportplanen påpekat vikten av att farle-den till Hargs hamn fördjupas. En ansökan om medfinansiering har skickats till Trafikverket.
Miljödomstolen har godkänt åtgärden.
Öregrunds och Östhammars gästhamnar har förutsättningar för att locka ytterligare båt-turister. Dessa förutsättningar bör förstärkas. Ett regionalt skärgårdssamarbete pågår. Totalt åtta kommuner från Östhammar i söder till Nordingrå i norr deltar. Syftet är att utreda vilka förutsättningar det finns för att utveckla hamnar och farleder, samt att hitta lämpliga förvaltnings-former för fritidsbåttrafiken i framtiden.
III • TRAFIK OCH KOMMUNIKATIONER
E
n djuphamn, Hargs hamn, finns i Hargs-hamn och den har under lång tid använts för utskeppning av järnmalm. Perioden 1989 till 1995 hade hamnen färjetrafik till Nystad i Finland. Numera skeppas biobränslen, stenkross och andra bulkprodukter via hamnen. Den har ett skyddat läge och goda isförhållanden.Hargs Hamn är den största hamnen norr om Stockholm och söder om Gävle. Den har ett strategiskt viktigt läge i regionen och kan genom väg- och järnvägsförbindelser bidra till att föra över större volymer gods från landsväg till sjöfart och järnväg. Hamnen har en stor framtida potential och Hargs Hamn AB har idag färdiga tillstånd för att bygga ut hamnen och fördjupa farleden i inloppet till hamnen. Hamnen är av riksintresse, se sid 104.
Från Hargshamn finns en fyrsatt farled som leder vidare ut till Ålands hav och den stora farleden för sjötransporter mellan Östersjön och Bottenviken. En mindre farled går inomskärs från Öregrundsgrepen och söderut mot Singö och Hallstavik. Den är också fyrbelyst och trafi-keras regelbundet av mindre fraktfartyg. Under svåra isvintrar kan den yttre farleden förflyttas inomskärs och större fartyg passerar då i Öre-grundsgrepen. Dessa farleder är av riksintresse.