Alla länder i Europa arbetar sedan år 2000 med en gemensam vattenpolitik. Den styrs av ram-direktivet för vatten (EG/2000/60). Det vilar på två grundpelare: att värna ett naturligt växt- och djurliv i vatten och att säkerställa tillgången på rent vatten för dricksvattenproduktion. Di-rektivet har införts i svensk lagstiftning via mil-jöbalken och vattenförvaltningsförordningen.
Vattendelegationerna i Sverige beslutar om mil-jökvalitetsnormer för vatten. Normerna ut-trycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Alla Sveriges vatten skulle ursprungligen ha nått god status 2015. Nu gäller 2021 eller som längst 2027 för de vatten som hade otillfredsställande status 2015. Miljökva-litetsnormerna är ett styrinstrument som den kommunala planeringen ska ta hänsyn till.
2014 antogs särskilda regler för hushållning med havsområden, med samtidiga förändringar i mil-jöbalken och plan- och bygglagen. En särskild förordning om havsplanering (SFS 2015:400) in-fördes 2015. Havsplaner ska upprättas för havs-områdena Bottniska viken, Östersjön och Väs-terhavet. Arbete med att upprätta dessa planer pågår. Regeringen får besluta om förbud eller begränsningar för verksamhet inom ett område med havsplan. Havsplanerna ska ge vägledning till myndigheter och kommuner när de prövar hur ett havsområde kan användas. De kom mer därmed att verka parallellt med ÖP.
LÄS MER
• Vattenmyndigheten, åtgärds- program för vattendirektivet
• Vatteninformationssystem Sverige, VISS
• Havsplan Bottniska viken
III • VATTENPLANERING
KSAU 2016-11-22, Handling F 1 Sidan 87 av 124
86
Klicka för förstoring i nytt fönster KSAU 2016-11-22, Handling F 1
Sidan 88 av 124
87 UTVECKLINGSSTRATEGIER
Att planera för god vattenkvalitet, tillräcklig tillgång till och en bra användning av vatten är viktig frågor för en kommun och för den kom-munala planeringen. Dessa frågor behandlas i delar under Teknisk försörjning, vatten- och avloppshantering. Problemen med övergödning har skapats genom många års utsläpp av kväve och fosfor till sjöar, vattendrag och kust miljöer.
Övergödningen kan motverkas genom att avloppsvatten renas på ett tillfredsställande sätt, både i de kommunala avloppsreningsverken och i enskilda avloppsanläggningar.
Gödningseffekterna kan också motverkas genom att våtmarker skapas, eftersom våtmar-kerna binder en del av den växtnäring som finns i vattnet. Viktigt är också att se till så att lant-bruksföretag har tillräcklig lagringskapacitet för sin gödselhantering.
En ökning av trafik och båtliv kan också ge ökad påverkan på vattenmiljön. För att skapa förutsättningar för ett miljövänligt båtliv behövs säkra tankställen och välplanerade brygg- och hamnanläggningar. Det måste vara enkelt att lämna avfall, tömma toalettankar och tvätta/
bottenbehandla båtar på ett sätt som begränsar påverkan på vattenmiljön. En kartläggning av kommunens värdefulla marina miljöer kan ge ett viktigt underlag för miljöanpassad placering av nya båtbryggor och småbåtshamnar.
FORTSATT PLANERING:
• En fördjupad översiktsplan för kustområdet
VATTENVÅRD OCH VATTENPLANERING
Kommunen har ansvar för att miljökvalitetsnor-merna följs (MB kap 5) och också ett ansvar för att se till så att det vid beslut om bygglov och planer finns underlag som belyser väsentliga mil-jökonsekvenser (MB 1 kap och 6 kap). Planlägg-ning och bygglovsprövPlanlägg-ning ska bland annat ta hänsyn till möjligheterna att förebygga vattenföroreningar (PBL 2 kap).
En bättre vattenkvalitet skapas bäst genom samarbete mellan offentliga och privata krafter, eftersom alla brukare, markägare eller verksam-hetsutövare påverkar vattenresurserna. Känne-domen om hur vattnet flödar i landskapet har stor betydelse för riskbedömning och åtgärder.
Utöver de egna utvecklingsstrategierna finns både nationella och internationella lagar och överenskommelser att ta hänsyn till. Både Vat-tendirektivförordningen och Havsplanerings-förordningen påverkar för utsättningarna för kommunens planering och utveckling.
STRATEGIER I SAMMANFATTNING
• Ta fram en fördjupad översiktsplan för kusten.
• Identifiera verksamheter som påverkar vattenkvaliteten i grund vatten, sjöar, vattendrag och hav.
• Identifiera viktiga biologiska och kulturella värden längs sjöar, vatten-drag och längs kusten.
• Följa arbetet i de vattenråd som finns inom kommunen.
• Erbjuda mottagning av toalettavfall vid större hamnanläggningar.
• Skapa möjlighet att tvätta båtar på ett miljöanpassat sätt.
KOMMUNENS TILLÄMPNING
• Vid plan- och bygglovsärenden, och annan utveckling som kan påverka vattenområden, ska hänsyn tas till påverkan på grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten.
• Påverkan på vattnets status i relation till miljö-kvalitetsnormerna ska alltid utredas. Det ska särskilt klargöras om en åtgärd berör grunda kustmiljöer, det vill säga för vattenvården särskilt känsliga miljöer.
• Där utredningsområde är utpekat på vatten-skyddsområde ska exploatering undvikas. Vid undantag ska rätt åtgärder sättas in.
• Vattenuttag ska vara långsiktigt hållbara. För att bedöma förutsättningarna för hållbar vat-tenförsörjning ska vattentillgången per hektar jämföras med tätheten på bebyggelsen.
• I jordbruksbygd ska det finnas en skyddszon kring dricksvattenbrunnar gentemot plöjd mark och beteshagar.
III • VATTENPLANERING
KSAU 2016-11-22, Handling F 1 Sidan 89 av 124
88
Näringslivsutveckling
D
et privata näringslivet svarar för cirka 70 procent av sysselsättningen i Östhammars kommun. Totalt finns omkring 2 500 företag. Av dem är huvuddelen, cirka 1 900, enmans företag.De stora och medelstora företagen är få. Energi-produktion, tillverkning och mineral utvinning är de dominerande branscherna.
Sandvik Coromant i Gimo och Forsmarks kraft-grupp i Forsmark är kommunens två största företag, de står för nästan 40 procent av syssel-sättningen i privat sektor. Ett antal medelstora tillverkningsföretag, också de med stor betydelse för utveckling och sysselsättning (20 procent) finns i Hargshamn, Öregrund, Österbybruk och Östhammar.
De mindre företagen svara för 40 procent av arbetstillfällena inom det privata näringslivet.
Flera av dessa levererar varor och tjänster till de stora och medelstora företagen. De mindre företagen är också viktiga leverantörer av tjänster till kommuninvånarna, exempelvis inom handel, bygg och andra serviceområden.
MÅLBILD 2025
Östhammars kommun har ett livskraftigt näringsliv som skapar arbetstillfällen både för boende i kommunen och i regionen. Fler företag har valt att etablera sig i kommunen. Arbetsmarknaden är diversifierad och nya tjänsteföretag finns i både tätorterna och på landsbygden.
Järnmalmen har historiskt varit en viktig naturresurs i kommunen och regionens största malmfyndighet finns vid Dannemora. Driften vid gruvan återupptogs 2012, men lades ner igen 2015.
GRÖNA NÄRINGAR
De gröna näringarna har fortfarande en förhål-landevis stor betydelse i Östhammars kommun.
Skogar med god produktivitet finns framförallt i de inre delarna av kommunen och där bedrivs ett mer storskaligt skogsbruk. Exempel på stora skogsägare är Bergvik, Sveaskog och Hargs bruk.
I huvuddelen av kommunen ligger odlingsmar-kerna som gläntor i skogslandskapet. Många lantbruksföretag äger både jordbruks mark och skogsmark och skogsbruket ger därför bety-delsefulla inkomster även för jord brukare i kommunen.
De bästa odlingsförutsättningarna finns i Alundaområdet, men det finns lantbruksföretag
spridda över hela kommunen. Strukturomvand-lingen inom jordbruket har resulterat i att går-darna blivit färre och större. Svårbrukad mark har lämnats att växa igen, men fortfarande finns en aktiv lantbrukarkår och många företag är inriktade på mjölk- och köttproduktion.
Utöver inkomster från skogsbruk klarar många lantbruksföretag sin överlevnad genom att erbjuda kompletterande tjänster, exempelvis snöröjning och landskapsvård. Det finns även ett spirande intresse för matturism i mindre skala.
Jordbruket bidrar till att upprätthålla många av kommunens landskapsvärden; landskaps-karaktären såväl som viktiga natur- och kultur-miljövärden (se grönstruktur).
FISKE
Yrkesfisket har inte längre någon stor betydelse för näringsliv och sysselsättning i kommunen, men hela kuststräckan ingår i ett område av riks intresse för yrkesfisket (se sid 104). År 2014 fanns i Östhammars kommun 20 registre rade båtar för yrkesfiske och tio personer med yrkes-fiskelicens. Yrkesfisket är småskaligt, kustnära och främst inriktat på fiske efter strömming, sik, abborre, gös och gädda. Öregrund fun-gerar som huvudhamn för fisket och där finns också ett förädlingsföretag för fisk och skaldjur.