Trosbekännelsen som kom till under konciliet i Konstantinopel år 381 är en av de trosbekännelser som är mest spridd och används över hela världen i modern tid. Den känns igen, i och med sina likheter, i den apostoliska trosbekännelsen men används i sitt ursprungliga format i ortodoxa östkyrkan. Den kom till ur det som kom att bli den ortodox kristna kyrkan under konciliet och har använts sedan dess.150 Tiden mellan konciliet i Nicea och konciliet i Konstantinopel är kantat av mindre koncilier där debatten gällande Sonens substans fördes framåt. Athanassios, biskopar från väst och homoiousianerna förstod efter en tids debatterande att det var nödvändigt med ett nytt ekumeniskt koncilium för att skriva ner en ny gemensam trosbekännelse som alla var överens om.151
146 Egen översättning.
147 Kelly, 232.
148 Kelly, 251.
149 ”Konciliet i Konstantinopel 360” hämtad 2020-12-03 https://en.wikipedia.org/wiki/Council_of_Constantinople_(360) 150 Beeley, 171.
151 Beeley, 175.
Apollinarios av Laodicea (310–390) var influerad av Tertullianus teologi och syn på sonen som offer.152 Apollinarios menar också att sonen alltid har existerat och att allting skapades genom honom. Det är dock bara i och med inkarnationen som sonen är människa. Genom inkarnationen och sonens mänskliga form förenas köttet och ordet tillsammans. Apollinarios sätt att formulera denna förening visar en del av Origenes teologi men har en unik synvinkel för 300-talets teologer. Någonting helt unikt i teologin som kom att kallas Apollinarism är att ordet (logos) är Jesus sinne och tanke. Det innebär att Jesus bara har en substans, gudomen, och använder endast kroppen, köttet, som ett instrument för sin gudom. Teorin är lik den tanke att människan består av själ och kropp. Kristus är sonen som likt själen tar över en kropp, i inkarnationen, för att senare efter kroppens död fortsätta finnas precis som den gjort sedan skapelsen. Detta förklarar de speciella händelserna i Jesus liv; född av en jungfru, miraklen och uppståndelsen. Det är viktigt, enligt Apollinarios, att inte upphöja Jesus som person eftersom han endast är ett verktyg för Guds ord.153 I Guds inkarnation är kroppen underkastad sinnet vilket visar hur människan ska leva. Jesus är ett exempel på hur människan ska tygla sin kropp och sluta synda, vilket hon gör endast genom att följa kroppens lust. Enligt Apollinarios innebär Kristus död på korset ett upplösande av människans kroppsliga synd.
Genom att efterlikna Kristus kan människan övervinna sin kroppsliga synd och leva efter sinnet.154
Diodoros av Aspendos (300-tal) ville visa den nya ståthållaren Theodosius vart kyrkan var på väg och att Theodosius behövde hålla sig uppdaterad i vad som hände. Diodoros teologi gick i linje med den trinitariska läran. Tillsammans med Gregorios av Nazianzos ansåg Diodoros att Apollinarios teologi var ett problem och att ett ekumeniskt koncilium behövdes för att reda ut den kristna trons värderingar. Diodoros och Gregorios lyckades få fram sin ståndpunkt, och under konciliet i Konstantinopel fördömdes Apollinarios samt hans teologi. Diodoros var en flitig motståndare av Apollinarios och de få skrifter som finns bevarade av Diodoros riktar sin kritik mot Apollinarios.155 Enligt Diodoros går inte Apollinarios teologi ihop eftersom Jesus var en historisk person och inte en myt. Istället menar Diodoros att Guds ord och den mänskliga Jesus är två substanser i samma människa som inte ska blandas ihop med varandra.
Ordet är inte mänskligt och människan är inte gudomlig. Därför är Jesus son av Gud, full människa och full Gud. Kristus är Guds son genom äran inte genom essens, natur eller
152 Beeley, 176.
153 Beeley, 177-78.
154 Beeley, 179.
155 Beeley, 180.
förening.156 Det gör att Maria inte födde ordet utan templet som innehåller ordet och att ordet inte har flera födslar utan en genom Gud fadern. Maria är genom Diodoros teologi inte mor till Gud utan till människan, templet, Jesus.157
Gregorios av Nazianzos (329–390) är en av de tre universella lärarna inom ortodoxi i öst.
Hans karriär innehöll debatten kring homoianism och kristologin i Antiokia. Gregorios bemötte kritik och debatten kring de olika teologierna, vilka manifesterades i Eunomius, Diodore och Apollinarios, på samma sätt och vidhöll hela tiden sin kristologi.158 Vilket var Guds inkarnation i Jesus som person.159 Gregorios myntade uttrycket divinisering vilket innebar att människan hela tiden strävar efter att komma närmre Gud, det ligger i hennes skapelse att hela tiden komma i den riktningen. Det innebär att människan vill bli Gudalik och Guds nåd och ofelbarhet speglar sig genom människan. Men det är inte möjligt för människan att bli Gud. Genom syndafallet kom Eva och Adam bort från Gud och från den diviniserande processen som människan naturligt lever sina liv i. I och med detta separerades människan från Gud och kunde inte längre sträva efter Gud och hamnade därför inför Kristus slutgiltiga dom. Meningen med inkarnationen är att återskapa den processen hos människan för att hon ska komma nära Gud igen och inte dö utan återfödas. Genom Jesus offer på korset och frälsningen kan därför människan återigen sträva mot att bli en avspegling av Gud.160 För Gregorios är kärnan i hans kristologi Kristus lidande på korset. Kristus var fram till lidelsen, som började i Getsemane trädgård, en fallen människa som blev förlåten sina synder genom lidandet och döden. Det innebär att Kristus är fullt ut människa och fullt ut Gud. För att lidandet på korset skulle fungera måste Kristus vara människa fullt ut i tanke, kropp och själ för att det är i alla dessa tre som synden existerar, enligt Gregorios. Detta synsätt går helt mot Apollinarios syn på var synden existerar i människan och hans tankar kring att kroppen bara är ett instrument för Gud. I Gregorios kristologi deklarerar han att Gud föddes, blev korsfäst, begravdes och uppstod för människans skull. Alla dessa saker visar Guds kärlek till människan.161 Storheten i den kärleken är att Gud låter människan se Gud död genom korsfästelsen.162
Theodosius svarade på Gregorios förfrågan om att bli mer synlig i den teologiska debatten och kallade till ett koncilium i Gregorios stad Konstantinopel 381. Det var främst biskopar
156 Beeley, 181.
157 Beeley, 182.
158 Beeley, 183.
159 Beeley, 184.
160 Beeley, 185.
161 Beeley, 192.
162 Beeley, 193.
från öst som kom till konciliet, huvudagendan var för Theodosius att ena den kristna kyrkan för att få det lugnt i Romarriket. Den teologiska debatten hade skapat många mindre koncilier som inte var ekumeniska och skapat en del oro i riket. Likt konciliet i Nicea hade även detta koncilium tre huvudpunkter att diskutera: utlysa Gregorios som biskop i imperiets huvudstad, ge en definition kring den gemensamma tron och återgå till den trinitariska läran, där även
skapare av himmel och jord, av allting synligt och osynligt;
Och en Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde son,
född ur fadern före all tid, ljus från ljus,
163 Beeley, 195.
164 Trosbekännelsen från 381 på grekiska, ett av originalspråken.
sann Gud från sann Gud, född inte gjord,
ur samma substans som fadern, genom alla ting kommit att existera.
Den som på grund av människan och för vår frälsnings skull kom ner från himlen, Och inkarnerades genom Helig ande och jungfru Maria
och blev människa,
korsfästes för vår skull under Pontius Pilatus, och led och blev begraven,
och steg upp igen på den tredje dagen enligt skriften uppstigen till himlen, och sitter på Faderns högra sida, och kommer åter med ära för att döma levande och döda, för vilka kungariket inte har något slut;
Och i den helige anden, Herren och livgivaren, Som kommer ut Fadern,
Som tillsammans med Fadern och sonen är dyrkad och ärad, Som talade genom profeterna,
I en helig katolsk och apostolisk kyrka.
Vi bekänner ett dop till förlåtelse av synder;
Vi ser framemot de dödas uppståndelse och det kommande livet på jorden.
Amen.165
Trosbekännelsen speglar enligt Beeley teologerna i Kappadokien och Antiokia samt Meletius av Antiokia som var president för konciliet fram till sin död mitt under mötet. Den speglar även Basil av Caesarea och Gregorios av Nazianzos och bekräftade den trosbekännelse som kom till 325. Men trosbekännelsen förkastar även flera teologers tankar där ett exempel som tidigare nämnts är Apollinarios. Dock kom Dioders tankar och teologi att ses som en segrare efter konciliet då Gregorios blev utsedd till president, när Meletius plötsligt dog, och blev på så sätt inte väl sedd bland teologerna från öst.166
4.3 Analys
Pilatus till synes uteblivenhet i första trosbekännelsen från 325 beror på att konciliet fokuserade på att ena de kristna grenarna och utesluta de som inte ansågs vara rättroende.
Konciliet hade som mål att utesluta Arius tankar och teologi gällande sonens substans och förhållande jämtemot fadern. Den tidigare debatten gällande Jesus som historisk person kom inte på tal och därför behövde inte Pontius Pilatus vara med i den trosbekännelse som kom till. Debatten kring sonens tillkomst fick ett slut i och med konciliet i Nicea och gav plats för nya debatter som skapade nya behov av att samla den kristna tron i en trosbekännelse.
Trosbekännelsen som kom till 325 var inte lika bred och genomarbetad som den kommande ekumeniska trosbekännelsen från 381. Ovan har fler teologer diskuterats som inte nämnt
165 Egen översättning.
166 Beeley, 198.
Pilatus och därför inte har med honom som argument för Jesus som en historisk person under 100-talet. Det visar även att Pilatus inte är nödvändig att ha med i trosbekännelsen som argument för sonens existens och datering över när i tiden som Jesus Kristus dog på korset trots den debatt som fördes i föregående kapitel mellan de pre-ortodoxa teologerna. Utifrån den debatt som förekom inför det första ekumeniska konciliet fanns det inte utrymme för att skapa en genomarbetad och full version av trosbekännelsen. Under andra konciliet arbetades det fram en trosbekännelse som även den uteslöt olika teologiska riktningar. Detaljerna kring Jesus liv och död i 381 års trosbekännelse visar vilken hållning teologerna under konciliet hade kring sonen som person och essens. Vad exakt som händer och vad som leder fram till att Pontius Pilatus kommer med i andra trosbekännelsen är inte klart i debatten och ingenting som framgår i den litteratur som jag har funnit i ämnet. Istället drar jag slutsatser genom den debatt och kritik som förts under 300-talet. Det syns spår av de teologer som diskuterats i kapitel 3, hos de teologer som var med och tog fram trosbekännelsen. Dessa teologer, i kapitel 3, har redan fört en diskussion kring Pontius Pilatus i förhållande till Kristus. Det kan vara tankar som redan har bearbetats färdigt innan 300-talet och därför inte tar utrymme från andra diskussioner mellan och under koncilierna. Idag är det svårt att veta vad som verkligen fick teologerna att skriva trosbekännelsen så som den skrevs i och med att dokumentationen från den tiden är sparsam.
5 Slutsats
I de ekumeniska trosbekännelserna, som uppsatsen diskuterat, finns två namn utöver Gud som fader, son och ande. Dessa namn kan ses som varandras ytterligheter. Maria, Jesus mamma som benämns som jungfru, och Pontius Pilatus som är ståthållare i romarriket. Bekännelsen visar en kristologi med tre stadier inkarnationen, lidandet och döden. Pontius Pilatus får en betydande roll genom den sekulära historien, frälsningen och romarriket.167 Pilatus namn kan ses som beviset på Jesus lidande på korset men saknar egentligen relevans för bekännelsen som helhet. Det är inte nödvändigt att ha just Pilatus namn i bekännelsen men det är heller inte fel att Pilatus finns där.
I andra kapitlet gick jag genom bilden och rollen som Pontius Pilatus har i respektive evangelium. Pilatus roll skiljer sig mellan evangelierna och det är bara i det äldsta evangeliet, Markusevangeliet, och det yngsta, The Acts of Pilate, som Pilatus bär skulden för Jesus från Nasarets död på korset. I resterande evangelier är det judarna, folket, som bär skulden till korsfästelsen. Under teologernas tid hade evangelierna en annan status än vad de har idag.
Matteusevangeliet och Johannesevangeliet var mycket mer kända än resterande evangelium och The Acts of Pilate hade större relevans än Markusevangeliet trots att The Acts of Pilate är en summering av de fyra bibliska evangelierna.Enligt Matteusevangeliet är det genom Gud som låtit Pilatus fru drömma om den oskyldige mannen som vägleder Pilatus in i beslutet om att korsfästa Jesus. Pilatus är en del i en plan som Gud har. På så sätt uppfattas Pilatus som en möjliggörare, som följde drömmen, och tvättade sina händer för att inte beblanda sig med den oskyldige mannen. Herodes namn kommer upp i Lukasevangeliet vilket visar att dateringen av skeendet är viktigt för författaren. Om Pilatus namn endast var ett sätt för teologerna att tidsbestämma och datera den historiske Jesus liv, någonting som indikeras i Lukasevangeliet, kunde de använt sig av Herodes och Pilatus för att få en dubbel säkerhet på att Jesus levde på jorden och blev korsfäst någonstans mellan år 26–36 när Pilatus var ståthållare i Judéen.
Herodes var tetrark i Galiléen 4–39 vilket även det är en indikation och en tidsbestämmelse över när Jesus korsfästes. Om det dessutom gick att bevisa vilket år som Herodes firade påsk i Jerusalem vore det möjligt att få fram exakt år för Jesus död på korset. Här spelar dock evangeliernas publik och auktoritet in. Lukasevangeliet var ett evangelium som få läste eller hade tillgång till. Istället, som vi kan se ovan, är många teologer influerade av Matteusevangeliet168 och Johannesevangeliet, dessutom har teologer tagit in influenser från The Acts of Pilate i frågan gällande Pilatus relevans för den historiske Jesus. Dock finns det
167 Ashwin-Siejkowiski 2009, 47.
exempel på teologer, Ignatius, som hade med Herodes i sin trosbekännelse bredvid Pontius Pilatus169. Dessa båda namn bredvid varandra skapar en ytterligare källa till datering av Jesus liv och död.
Pilatus roll i evangelierna är inte entydig. I analysen i kapitel två kommer jag fram till att Pilatus roll är olika beroende på evangelium och publik till evangeliet. Pilatus olika roller är en tidsbestämmare, en bild av romarriket, en möjliggörare och en manipulerad manipulatör.
Dessa roller kommer tillbaka i teologernas argument kring Jesus som historisk verklig person under första århundradet. Pilatus är en datering till när, i vilken tidsepok och era, som Jesus, sonen, fanns på jorden och var människa. Men Pilatus används även som möjliggörare till att Guds plan om människans frälsning blir verklighet. Pilatus betydelse blir i rollen som möjliggörare mycket större än de andra rollerna. Det är tydligt att Pilatus har en viktig roll för teologerna i kapitel 3 och ett tecken på det är Pilatus närvaro i Ignatius lokala trosbekännelse.
Utifrån teologerna som varit viktiga för den debatt som fördes kring Sonens gestalt och Jesus Kristus som historisk person finns det tydliga influenser från Matteus- och Johannesevangeliet. Det är inte konstigt eftersom det var dessa två evangelier som hade mest relevans under tidsperioden. Därför är det troligt att dessa evangelier har varit bidragande till innehållet till den trosbekännelse som kom att författas under konciliet i Konstantinopel år 381. Enligt Ashwin-Siejkowiski är Pilatus roll i trosbekännelsen ett tecken på den tidiga teologiska debatten kring religion under de första 300 åren efter Kristi död. Där proto-ortodoxa teologer använde Pilatus som bevis för att Jesus från Nasaret, Messias, har levt, dött och uppstått. Det var ett argument för att visa att kristendomen är den sanna och mest fulländade religionen mot doketism, gnosticism, judendom och paganism.170
Under 300-talet blev kristendomens tro och läror en politisk fråga som låg till grund för hur oroligt det var i romarriket. Två stora koncilier anordnades av kejsaren inom 70 år från varandra. Dessa koncilier gav upphov till de två första ekumeniska trosbekännelserna som uppsatsen diskuterat. Det var främst för att utesluta Arius teologi som den första trosbekännelsen kom till men den andra hade som syfte att samla ihop den kristna läran så att kyrkorna lärde ut den sanna tron. Dessa trosbekännelser ser helt olika ut och kan ses som två olika trosläror. En av de stora skillnader som finns mellan dem är Pontius Pilatus närvaro men det finns fler som inte fått utrymme i uppsatsen. Varför just Pontius Pilatus kom med i
168 I Matteusevangeliet finns Herodes med i 2:1 för att visa när Jesus föddes i Betlehem, vilket är år 4 då Herodes var tetrark i Galiléen.
169 Likt Pilatus och Herodes nämns som oskyldiga till korsfästelsen i apostlagärningarna 170 Ashwin-Siejkowisk 2009, 55.
trosbekännelsen finns det dock inget exakt svar på. I min analys kommer jag fram till att Pilatus namn inte är relevant för den kristna trosbekännelsen idag men att det finns ett arv från de proto-ortodoxa teologerna som kommit med i trosbekännelsen och som visar på romarrikets roll i Jesus liv. Vilken av de närvarande teologerna under konciliet i Konstantinopel som föreslog Pilatus namn förblir ovisst. Men Pilatus namn i trosbekännelsen visar på arvet från vilka teologer som mellan Kristus död på korset och år 381 varit betydelsefulla och inflytelserika för den framtida kristna tron. Pilatus namn fyller således ingen funktion i trosbekännelsen utan istället är det korsfästelsen som tydligt visar i vilken tidsepok och era som Jesus levde. Att lidelsen var stor visar detta avrättningssätt bättre än namnet Pontius Pilatus eftersom Pilatus inte var en stor man för romarriket, inte som Herodes var.
Det bör tas i beaktning att nya strömmar av ifrågasättande kring Jesus som en historisk person under första århundradet är och kan bli aktuellt i den teologiska debatten, där kan Pontius Pilatus eller korsfästelsen ha en roll i dateringen och beviset för Jesus liv på jorden.
6 Sammanfattning
Uppsatsen tar upp Pontius Pilatus roll i de kanoniska evangelierna och i ett icke kanoniskt evangelium som handlar om Pilatus. Dessa evangeliers bilder av Pontius Pilatus förklarar synen på Pilatus som diskuteras genom olika proto-ortodoxa teologers teologi senare i uppsatsen. Dessa teologer använder Pilatus som ett argument för att Jesus från Nasaret har blivit dödad på korset och lidit för människans skull. Men också som en person som möjliggjorde Guds plan att frälsa mänskligheten genom sitt eget lidande. Vidare behandlar uppsatsen den teologiska debatten som fördes under 300-talet i anslutning till de två koncilier som gav upphov till de två första ekumeniska trosbekännelserna. Där syns skillnader i dessa, då de även finns med i sin grundtext och som översättning till svenska. Pilatus namn kommer till i den andra bekännelsen och uppsatsen belyser varför Pilatus namn finns med, men belyser även om Pilatus namn har en relevans utifrån den tidiga teologin att finnas med i bekännelsen.
7 Vidare forskning
Uppsatsen väcker nyfikenhet kring det historiska och politiska spelet bakom och inför de konciliet där trosbekännelsen blev nedskriven. För fortsatt forskning finns det mycket utanför den teologiska sfären som kan ge svar på hur koncilierna var influerade av den politiska situationen och tvärtom. Som jag tidigare diskuterat har koncilierna kommit till utifrån
eventuella konflikter och meningsskiljaktigheter inom romarriket i teologiska frågor. Hur kan dessa diskussioner och debatter ha påverkat romarriket under dess samtid och kan den politiska oron ha påverkat teologerna till att enas i lärofrågor? Kan det finnas en historiskt politisk vinning med att få de kristna att skriva ner sin ekumeniska tro tillsammans? Vidare finns mycket att utforska kring Pontius Pilatus i den apostoliska trosbekännelsen som blev antagen senare som en ekumenisk trosbekännelse men anses vara nedskriven tidigare än de redan diskuterade. Studier kring Pontius Pilatus roll i trosbekännelsen kan utvidgas ytterligare genom att ta med ekonomi, politik, trosläror och fler lokala trosbekännelser och sociala frågor för tiden.