5. ANALYS
5.1 I NNEBÖRDEN AV CSR
CSR är ett vanligt förekommande men svårdefinierat begrepp (Pedersen, 2009;
Perrini, 2006; Silberhorn & Warren, 2007). I vårt teoriavsnitt har vi visat på den historiska utveckling som skett runt begreppet CSR. En resa som i korta drag inneburit att gå från en generell uppfattning om att göra någonting bra för samhället, till att gå utöver det ekonomiska och legala ansvaret, till att inkludera en ekonomisk vinning, till att skapa relationer med samtliga intressenter, för att under 90-talet bli universellt accepterat, och slutligen utgöra en stor del av företagsstrategin och noga redovisas i särskilda rapporter. Under de senaste årens förklaringar till begreppet CSR har framförallt tre undergrupper framkommit, både Triple bottom line (Elkington, 1998) och GRI (GRI, 2012) hänvisar till de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna. Begreppet CSR har i de flesta fall varit okänt för företagarna i vår fallstudie, endast Petter Törefors, HangOn AB känner till begreppet väl, men även Linda Fransson, Gnosjö Automatsvarvning AB har viss kunskap om dess innebörd. Vi benämner konceptet samhällsansvar istället och får en större respons ifrån företagarna. Samtliga av våra intervjupersoner anser att de som företag har ett visst ansvar för samhället, speciellt för den lokala bygden. Nedan har vi sammanfattat de främst förekommande ansvarsområden företagen diskuterat.
5.1.1 Anställda
Under den sociala aspekten finner vi enligt GRI:s (2012) riktlinjer anställningsförhållande som en viktig faktor. Samtliga av våra fallföretag betonar de anställdas betydelse för verksamheten och vikten av att ta ett stort ansvar för dem
framkommer tydligt. Ansvaret tar sig uttryck på olika sätt i de olika företagen.
Gnosjö Automatsvarvning AB förser sina anställda med förmåner kopplade till det vardagliga arbetet. De bistår sina anställda på ett såväl socialt som ekonomiskt plan, som tidigare presenterat har de gett lån till anställda samtidigt som personalen får extra utdelning då företaget visar goda resultat. I sämre tider är det en hög prioritet att behålla de anställda i företaget. En annan viktig komponent i värnandet om de anställda är kommunikationen med dem. På Gnosjö Automatsvarvning AB förespråkas en platt organisation med öppen dialog, kontinuerliga personalmöten hålls och skriftlig information delas ut veckovis. På liknande vis tar HangOn AB ett stort ansvar för sina anställda, i enighet med Gnosjö Automatsvarvning AB betonar de vikten av att hålla kvar de anställda i sämre tider samt vikten av en platt organisation där varje individ på företaget känner ett eget ansvar för verksamheten.
Kommunikationen med de anställda är lika viktig för HangOn AB som för Gnosjö Automatsvarvning AB, varje vecka hålls frukostmöten där företagsrelevant information presenteras, denna information sprids också via intranätet till de anställda. I övrigt anser HangOn AB att arbetsklimatet är viktigt, vilket även är en prioritet för Swede-Wheel AB, de tillhandahåller båda ljusa och fräscha lokaler för de anställdas skull. Vidare hävdar Swede-Wheel AB, likt HangOn AB, att det är viktigt att ge ansvar till de anställda och, som i de två tidigare fallföretagen, har de en rak kommunikation med personalen. Swede-Wheel AB har, i enighet med såväl Gnosjö Automatsvarvning AB som HangOn AB, en målsättning att behålla sina anställda även i svårare tider. Prioriteringen att kvarhålla personalen är även avgörande för det fjärde och sista fallföretaget, Sibes Metall AB. Vidare värdesätter de en platt organisation med öppen kommunikation, hög trivsel och personlig kontakt, vilket är gemensamt för samtliga fallföretag.
5.1.2 Ungdomar i lokala bygden
En faktor som tre av fyra fallföretag själva tagit upp som en stor del av deras samhällsansvar är det ansvar de tar för ungdomarna i bygden. Gnosjö Automatsvarvning AB är ett av företagen som önskar skapa bättre förutsättningar för ungdomar. De satsar mycket på samarbete med skolor samt att höja statusen på industriella linjer. Både Gnosjö Automatsvarvning AB och Swede-Wheel AB bistår med sommarjobb och betalda praktikplatser för bygdens ungdomar, för att de skall
komma in i arbetslivet och få en inblick av hur industrijobb i det moderna samhället ser ut. Swede-Wheel AB tar även ett ansvar genom att hjälpa ungdomar som hamnat snett, ger dem ett förtroende och en anställning. HangOn AB månar även de om bygdens ungdomar. För att få dem att trivas och vilja stanna i bygden har HangOn AB låtit bygga en ungdomsgård, där ungdomarna kan träffas och umgås. Sibes Metall AB har inte själva nämnt ett ansvarstagande för ungdomarna i bygden, detta behöver dock inte nödvändigtvis innebära att de inte tar liknande ansvar. Vår teoretiska referensram behandlar inte ansvar för ungdomar i lokala bygden, således har inte detta heller ställts som fråga till fallföretagen.
5.1.3 Miljö
Som tidigare presenterats i teorin utgör ofta miljön en väsentlig komponent av samhällsansvaret. Triple bottom line, GRIs riktlinjer samt Europakommissionens definition behandlar den miljömässiga aspekten som en del av CSR. I enighet med teorin anser också våra fallföretag att värnandet för miljön är viktigt. Den främst förekommande miljöaspekten hos fallföretagen är att vara så energisnåla som möjligt i verksamheten. Såväl Gnosjö Automatsvarvning AB som Swede-Wheel AB har gjort större investeringar i syfte att sänka energiförbrukningen och även HangOn AB sänker aktivt sin energiförbrukning genom installerade censorer. Denna aspekt kan ses både ur ett större miljöperspektiv samt ur ett ekonomiskt perspektiv, vilket är en diskussion vi kommer gå in djupare på senare i kapitlet. Transporter är en annan miljöaspekt som företagen önskar påverka i positiv riktning. HangOn AB anser sig värna om miljön på grund av samkörda transporter till sin produktionsanläggning i Holland. I övrigt anser fallföretagen att de är för små för att påverka miljön ur ett större perspektiv. Swede-Wheel AB, Gnosjö Automatsvarvning AB och HangOn AB påpekar att vad det gäller kundleveranser är det kunden som avgör hur transporterna körs. På grund av sin storlek har de således svårt att påverka miljön utanför sin lokala verksamhet. Återkommande i fallföretagen är återvinning och källsortering på såväl kontoren som i produktionen, vilket kan liknas vid GRI:s riktlinjer att ta vara på sitt avfall.
5.1.4 Lokala samhället
Som tidigare nämnt ser fallföretagen sitt samhällsengagemang som begränsat av dess storlek. Istället hänvisar de till det ansvar de tar för den lokala bygden och förtydligar
att de här har en kraft att påverka. Detta går i enighet med teorin som också hävdar att både de sociala och miljömässiga frågorna oftast är av lokal karaktär. Gemensamt för fallföretagen är viljan att hålla bygden ren, fräsch och tilltalande. Swede-Wheel AB, HangOn AB samt Sibes Metall AB berättar om satsningar de gjort för närmiljön. De två förstnämnda förtydligar att det är viktigt med en vacker omgivning för att de anställda skall trivas och stanna i bygden. Gnosjö Automatsvarvning AB anser att det också är viktigt att få bygdens ungdomar att trivas, varför de som tidigare nämnt satsar mycket på utbildningar i närområdet. Samtliga fallföretag bidrar till ungdomsrörelser så som idrottsföreningar och fritidsgårdar med likvida medel eller materiell sponsring, dock är sponsringen limiterad till den lokala bygdens föreningar. Även detta tar teorin upp som en återkommande CSR-handling för SMEs (Jenkins, 2006). Precis som Andreas Hildingsson, Swede-Wheel AB, påpekar bor samtliga företagare i den bygd där företaget har sin verksamhet, således träffar de sina anställda och bygdens invånare dagligen även utanför arbetet. Det är därför viktigt med en bra relation till det lokala samhället. En annan viktig komponent i värnandet om den lokala bygden är att hålla samhället fungerande, varför arbetet för infrastrukturen blir väsentligt. Swede-Wheel AB har gjort större företagsgemensamma satsningar för infrastrukturen i Hillerstorp samtidigt som Sibes Metall AB har tagit ansvar för vägar och gatubelysning i Siggebo. Satsningarna har varit nödvändiga för företagens fortlevnad samtidigt har de gett många fördelar till de boende runtomkring. Generellt tas ett stort ansvar för den lokala bygden för att få invånarna att trivas och vilja stanna samt för att hålla samhället fungerande.
5.1.5 Definitionernas betydelse
Vi har redogjort för flera olika definitioner, vilka har ändrats och bytt fokus över tid.
Försöken till att skapa en allmängiltig definition har minskat med tiden och vi ser en klar koppling mellan det faktumet och att CSR inte är entydigt för olika typer av företag. Vi har kunnat identifiera att vilket CSR-arbete företagen tar sig för inte enbart beror på dess storlek eller verksamhet, utan också vilka intressenter som anses viktigast och vad de efterfrågar eller vilka regler och normer som existerar i det samhället där företaget verkar. Med den tydliga historiska utvecklingen begreppet CSR gått igenom konstaterar vi att en övergripande definition inte är det mest väsentliga i diskussionen. De tidiga definitionerna är mycket generella och behandlar
främst varför ett företag bör ta ett samhällsansvar. Bowen (1953), Davis (1960), Friedman, (1962) samt Carroll (1979) benämner samtliga vilka förväntningar samhället har på företaget samt att ansvarstagandet bör överstiga de ekonomiska målsättningarna samt det som är reglerat i lagar. Bowen (1953) uttrycker att det är företagets skyldighet att handla i enighet med det som samhället ser som önskvärda mål och värderingar (Carroll, 1999). I enighet med det ser företagarna i våra fallföretag det som en naturlig del av verksamheten att ta hänsyn till de värderingar de anställda har, vilka utgör en del av det samhälle de verkar inom. Fallföretagen ser dock inte samhällsansvaret som ett tvång eller skyldighet. Davis (1960) har en vag definition som hänvisar CSR till aktiviteter som i vilket fall delvis har motiv som går bortom ekonomiska och tekniska intressen. Fallföretagens CSR-arbete både uppfyller och överträffar Davis definitions betydelse. Davis (1960) benämner inget samarbete med intressenter eller vilken typ av samhällsansvar som går under benämningen CSR. I likhet med Davis utgår Carrolls (1979) definition från att CSR överstiger ekonomiska och legala förväntningar företaget har på sig. Carroll (1979) anser att det även finns etiska och filantropiska förväntningar på företaget, vilka utgör motiv för företagen att ta ansvar för samhället. Vilka motiv våra fallföretag anser sig ha till det CSR-arbete de genomför kommer att diskuteras i följande kapitel.
Den senaste tidens definitioner har mer behandlat relationer till intressenter och samhället samt en mer konkret beskrivning av innebörden av CSR.
Europakommissionen (2003) anser att sociala och miljömässiga frågor skall inkluderas i verksamheten genom en integration med intressenterna, liknande beskriver Blowfield och Murray (2008) att CSR är en övergripande term för hur olika intressentrelationer sköts. Båda dessa definitioner kan kopplas till våra fallföretag med hänvisning till att de tar ansvar för såväl sociala som miljömässiga frågor samt att det finns en klar särskiljning mellan deras intressentgrupper.
Definitionerna är dock fortfarande relativt generella och är inte en direkt beskrivning av det som klassas under samhällsansvar hos fallföretagen. Närmast en beskrivning av innebörden av CSR i våra undersökta SMEs är WBCSDs (2012) definition från 1998, där de uttrycker att CSR innebär ekonomisk utveckling samtidigt som företaget bör förbättra livskvalitén för personalstyrkan och dess familjer samt för det lokala samhället och samhället i stort. Ett primärt fokus för våra fallföretag är just de
anställda, varför de också satsar mycket på sponsring av de anställdas familjemedlemmar samt att företagen prioriterar en vacker och tilldragande bygd för de anställda att bo i. WBCSDs definition behandlar dock ej miljöfrågor i den utsträckning som många tidigare definitioner har gjort, vilken är en väsentlig del i fallföretagens samhällsansvar. Vilka intressentgrupper som ingår i det lokala samhället eller samhället i stort är ej heller specificerat i definitionen, medan fallföretagen har visat på en klar prioritering av ungdomarna i den lokala bygden och inget speciellt fokus utanför bygden.