M OTIV TILL CSR I SME S

Teorierna hävdar att de etiska värderingarna hos företagsledarna utgör ett motiv speciellt för SMEs. Enligt samtliga företagsledare i våra fallföretag går samhällsansvaret de tar hand i hand med deras egna personliga värderingar.

Såväl Gnosjö Automatsvarvning AB, HangOn AB, Swede-Wheel AB som Sibes Metall AB har alla uttryckt att det personliga engagemanget utgör det största motivet, att få värna om sina personliga intressen och att driva verksamheten utifrån sina egna värderingar är viktigt för dem alla. De empiriska utsagorna är således eniga med Davis (1960) som hävdar att företagarens roller som privatperson och som affärsman går in i varandra och att ett icke-ekonomiska värden skall tillämpas i beslutsfattningen. Han påpekar dock att det alltid måste finnas en ekonomisk grundtanke i varje företag. Som vi tidigare presenterat fortsätter diskussionerna i samma anda, skall motivet till CSR-arbete vara att göra gott för samhället eller skall handlingarna alltid ha ett ekonomisk lönsamhetsfokus. Finns det en altruistisk tanke hos företagare eller ligger det alltid ett vinstmaximerings syfte bakom de beslut som fattas. Vi kan konstatera från tidigare diskussioner att ämnet är invecklat och att det är komplicerat att lokalisera de verkliga bakomliggande motiven till det samhällsansvar företag idag tar. Vissa forskare, tillexempel Carroll (1991) anser att samhället kräver ett samhällsansvar av företagarna, medan Europa kommissionen (2003) anser att CSR syftar till företagets frivilliga ansvarstagande. En annan uppfattning är att isomorfismen ligger till grund för samhällsansvaret, helt enkelt; ett företag tar ansvar för att de andra gör på det viset. I detta avsnitt för vi en diskussion kring fallföretagens bakomliggande motiv samt förklarar vilka motiv de anser sig ha till det samhällsansvar de tar. I granskningen av fallföretagen och deras motiv till det samhällsansvar de idag tar har vi kunnat bekräfta några motiv och dementera andra, i just våra fallföretag. De motiv som förekommit uttalat hos studiens fallföretag stämmer alla överens med de av teorin redan presenterade och utgörs av; personliga värderingar, anställdas tillfredställelse, lokala ryktet, långsiktigt värdeskapande för företaget, reducerade kostnader, regler och lagar, vilka presenteras närmare i kommande kapitel.

5.3.1 Ledningens personliga värderingar

Teorin hävdar att det finns skillnader på stora företags ansvarstagande och SMEs ansvarstagande, mycket av skillnaderna ligger i vilka motiv som finns bakom.

Motivet i stora företag föreslås vara att förhindra en fallande aktiekurs på grund av dåligt rykte (Jenkins, 2006). I SMEs antas motiven vara av mer personlig karaktär (Europa kommissionen, 2007; Fraj-Andrés et al., 2012; Nejati & Amran, 2009;

Jenkins, 2006). Vi har här kunnat se klara kopplingar till teorin då samtliga företag själva anser sina personliga värderingar ligga till grund för det ansvar de tar. På Gnosjö Automatsvarvning AB utgör ofta en personlig hobby motivet till vilka föreningar som gynnas ekonomiskt. Även HangOn AB anser att företagare enbart sponsrar föreningar som går i enighet med personliga intressen. Även den personliga kontakten med invånarna i den lokala bygden utgör ett motiv av personlig karaktär.

Precis som Tobias Hildingsson, Swede-Wheel AB, uttrycker att han vill uppfattas som samma person i och utanför arbetet anser Petter Törefors, HangOn AB att han vill vara ett föredöme i bygden då de lever sida vid sida med sina anställda i det lokala samhället. Även Sibes Metall AB poängterar vikten av att uppfattas som ärliga människor. De personliga värderingarna hos företagarna utgör främst motiv ur ett samhällsperspektiv snarare än ur ett ekonomiskt perspektiv då motiveringen är att göra rätt för sig. Ingen av företagen har uttryckt att det ansvar de tar på grund av sina personliga värderingar skulle ha ett lönsamhetsfokus.

5.3.2 Anställdas tillfredställelse

I avsnittet om intressenternas betydelse redogjorde vi för att fallföretagens främsta intressentgrupper utgörs av kunder och anställda. Vi beskrev även att kraven från kunderna inte ansågs betydande hos något av fallföretagen. Däremot har alla fallföretag vittnat om att en god relation till de anställda är väsentlig för verksamhet.

De anställdas tillfredställelse är ett förekommande motiv identifierat av tidigare utförda studier på SMEs (Santos, 2011; Nielsen & Thomsen, 2009; Longo et al., 2007). Europakommissionen (2007) hävdar liknande att även de anställdas värderingar utgör en drivkraft till ansvarstagandet. Således är det av vikt att ledningens och de anställdas värderingar överensstämmer för att öka trivseln och bidra till en bättre relation dem emellan. Den sponsring fallföretagen bistår med är som ovannämnt delvis beroende av personliga intressen hos företagsledaren, men är

också ofta grundat i de anställdas intressen. Gnosjö Automatsvarvning AB, HangOn AB, Swede-Wheel AB samt Sibes Metall AB hävdar samtliga att de sponsrar föreningar där deras anställda är engagerade eller där de anställdas barn är medlemmar. I det tidigare avsnittet angående innebörden av CSR redogjorde vi på vilka sätt de respektive företagen tar ansvar för sina anställda. Detta var främst god kommunikation, frihet under ansvar, olika arbetsrelaterade förmåner samt en trygghet i arbetet. Ett betydande motiv till detta ansvarstagande är just att öka de anställdas tillfredställelse. Som tidigare nämnt har samtliga fallföretag en personlig kontakt med sina anställda och som Gnosjö Automatsvarvning AB uttrycker det ger pengarna ingen glädje om de inte gör nytta för de anställda. Med den ökade personliga kontakten kan mycket väl ansträngningarna att få de anställda att må bra ökas.

De anställda utgör också en viktig kanal för företagets värderingar ut till det lokala samhället. Gnosjö Automatsvarvning AB, HangOn AB och Sibes Metall AB anser att deras rykte i den lokala bygden mycket grundas i de anställdas uppfattning om företaget. Då fallföretagens ansvar över de anställda påverkar övriga lokala intressentgruppers uppfattning av företaget, får motivet att värna om de anställda en allt större innebörd. Det främst förekommande motivet till ansvarstagandet över de anställda är dock att öka motivationen hos dem och på så vis gynna företaget.

HangOn AB ger de anställda större ansvar i förhoppning om att detta skall öka engagemanget hos dem, vilket är direkt ekonomiskt lönsamt för företaget. På samma sätt är Gnosjö Automatsvarvning ABs motiv att de anställda skall ställa upp för företaget på liknande sätt som företaget ställer upp för dem. Även Sibes Metall AB och Swede-Wheel AB anser att motivet till att måna om de anställda de har, till stor del ligger i att det vid högre sysselsättning skulle vara svårt att nyrekrytera. Motivet att öka de anställdas tillfredställelse är en balansgång mellan samhällsperspektiv och ekonomisk perspektiv, det syftar både till att göra förutsättningarna bättre för personer de har en personlig kontakt med samtidigt som de önskar höja lönsamheten genom motiverade och engagerade anställda.

5.3.3 Lokala ryktet

För stora företag, där kraven från olika intressentgrupper är betydande, blir dess rykte i samhället av yttersta vikt. För våra fallföretag, som alla går under benämningen SMEs, är ryktet utanför det lokala samhället inte av samma vikt. De hänvisar som tidigare nämnt till att de är för små för att påverka och att intressentgrupperna utanför den lokala bygden ej heller ställer några konkreta krav på dem. Samtliga fallföretag har istället poängterat att ryktet i det lokala samhället är viktigt för deras verksamheter. HangOn AB uttrycker att det inte är någon konkurrens om att vara bäst i bygden, däremot är ett motiv till det samhällsansvar de tar att inte vara värst. Både Sibes Metall AB och Swede-Wheel AB tror att ett gott rykte i det lokala samhället bidrar med ett positivt bemötande tillbaks från andra företag, varför handlingar som påverkar ryktet blir primära att ta hänsyn till. Ett vanligt motiv till samhällsansvaret är att inte bli svartlistade i byn och bli ansedda som snåla eller oetiska. Ett motiv som bekräftas av teorin är isomorfismen, att företagen efterliknar varandra. Företagen kan således likna varandra trots att verksamheterna är olika (DiMaggio & Powell, 1983). Den härmande isomorfismen är enligt Laudal (2011) ett motiv för stora företag att praktisera CSR, vilket vi även kan se likheter i examensarbetets fallföretag. Detta motiv kan vi se i våra fallföretag med hänvisning till hur de ser på det lokala ryktet. Strävan är inte att vara bäst samtidigt som de undviker från att uppfattas som sämst, en förklaring till det kan vara att ansvarstagandet i företag i det lokala samhället är relativt likt och att företag gör som alla andra för att inte sticka ut. Den normativa isomorfismen kan även den vara en bidragande orsak till att företagens samhällsansvar är relativt likt. Den normativa isomorfismen innebär att företag rekryterar personal med likadana utbildningar och samma bakgrund, vilket vi kan se i våra fallföretag då de främst rekryterar personal från regionen, där Gnosjöandan är ett allmänt känt begrepp. Det legitimitetsgap som kan uppstå genom att inte handla som alla andra kan hjälpas av ett förbättrat rykte, då legitimitet har sin grund i kollektivets uppfattningar och inte företagets faktiska handlingar. Dock anser Swede-Wheel AB att företags grundvärderingar alltid lyser igenom, varför ett ”falskt” ansvarstagande inte skulle kunna fungera. För att höja ryktet bör därför ett verkligt ansvar tas.

En annan anledning till att måna om det lokala ryktet är att det som tidigare nämnt är svårt för fallföretagen att rekrytera personal utifrån. Således ser de invånarna i bygden som sin potentiell framtida arbetskraft, med fokus på bygdens ungdomar. Att höja sitt rykte bland ungdomarna är för Swede-Wheel AB ett motiv till att locka framtida anställda, detsamma gäller för Gnosjö Automatsvarvning AB. Ett förbättrat rykte som motiv kan ses både ur ett samhällsperspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv. Anledningen till att höja sitt rykte är både för att fallföretagen värnar om den bygd de själva bor i vilket utgör ett samhällsperspektiv. Samtidigt ser de att deras lönsamhet skulle kunna påverkas negativt av ett dåligt rykte i den lokala bygden, samma koppling gör Tsoutoura (2004) som anser att ett förbättrat rykte kan leda till ökad ekonomisk lönsamhet.

5.3.4 Långsiktigt värdeskapande för företaget

Galbreath (2006) anser att ett långsiktigt värde är ett motiv till CSR-arbetet, detta kan uppnås genom nära relationer till sina intressenter, vilket liknar den tidigare beskrivna intressentteorin. På detta vis hävdar teorin att företagen kan anpassa sitt CSR-arbete till varje individuell intressentgrupp. Som tidigare nämnt har företagen fått kategorisera sina intressenter efter vikt och identifierat olikheter hos dem, med sina viktigaste intressenter har de skapat långsiktiga nära relationer. Swede-Wheel AB hävdar att ett långsiktigt tänk är ett starkt motiv till verksamhetens ansvarstagande. Även hos de andra fallföretagen kan vi se att de motiv som förkommer är långsiktiga motiv. Satsningarna på bygden ungdomar, som de alla framhäver, har långsiktiga motiv att på sikt försäkra sig om framtida anställda eller en stärkt relation till bygden. Motivet för ansvarstagande över personalen förväntas gynna företagen längre fram i tiden när förutsättningarna ser annorlunda ut. Motivet till att göra större investeringar av miljömässiga skäl anses vara lönsamt i längden och de företagsgemensamma satsningarna på infrastruktur ger bättre utvecklingsmöjligheter för bygden i framtiden och ger på sikt bättre förutsättningar för företagen. Ett långsiktigt värdeskapande ses främst ur ett ekonomiskt perspektiv då varje handling av detta motiv har ett långsiktigt lönsamhetsfokus.

5.3.5 Reducerade kostnader

I teorin har vi förevisat att ekonomiska fördelar kan verka som ett motiv även i SMEs, kostnadseffektivitet kan uppnås genom såväl reducerade kostnader som ökad

försäljning. I våra fallföretag har det framkommit att reducerade kostnader är ett till viss del befintligt motiv till det samhällsansvar de tar medan det sällan har uttryckts att CSR-arbetet syftar till att öka försäljningen. Kostnadsreduceringarna kan i det närmaste uteslutande kopplas till företagens miljötänk. Swede-Wheel AB hävdar att det med större investeringar för minskad energiförbrukning alltid finns ett ekonomiskt syfte. Gnosjö Automatsvarvning AB förtydligar att motivet till deras miljöengagemang är ett värnande om miljön snarare än en fråga om kostnader. De har, likt Swede-Wheel AB gjort större investeringar där motivet är att vara så energieffektiva som möjligt. Deras investering för rening av vatten har dock ett långsiktigt kostnadstänk då det är dyrt att låta transportera vattnet. HangOn AB hänvisar samkörda transporter och minskad energiförbrukning genom lampsensorer till ett miljötänk, detta kan dock med goda grunder hänvisas till ett motiv att sänka transport- och energikostnader. Sibes Metall AB anser inte att reducerade kostnader skulle vara ett motiv i deras verksamhet. Vi kan konstatera att reducerade kostnader förekommer som motiv direkt eller indirekt i de flesta av fallföretagen, dock är detta motiv inte alltid prioriterat och förekommer främst i samband med miljötänk.

Motivet att sänka kostnader har ett ekonomiskt intresse och ses därför ur ett ekonomiskt perspektiv.

5.3.6 Regler och lagar

Vissa forskare hävdar att regler och lagar utgör ett motiv till CSR (Fraj-Andrés, 2012; Iturioz, 2009), medan andra anser att CSR är frivilligt och går utanför lagar och regler (Davis, 1960, Europakommissionen, 2003). Enligt samtliga fallföretag utgör regler och lagar ett visst motiv till det ansvar de tar i och med att de alltid följer de förordningar som finns, vilket liknas vid den tvingande isomorfismen. Dock överskrider samtliga företags samhällsansvar det som är lagstadgat. Både Sibes Metall AB och Gnosjö Automatsvarvning AB anser att regler och lagar har kommit att bli mer komplicerade och byts ofta ut, varför det blir svårt att följa dem. De anser även att mycket som numer är lagstadgat att rapportera alltid varit en naturlig del av verksamheten. Således tydliggörs det att de tidigare nämnda motiven är överstigande detta motiv men att det ändå finns med som en minimigräns. I ett jämförande med Carrolls (1991) CSR-pyramid kan vi se att fallföretagen ligger på ett av de två högre

trappstegen. Det ekonomiska och legala steget är uppfyllt av samtliga fallföretag men anser sig ta ett större ansvar gentemot intressenternas förväntningar. Inte sällan har fallföretagen hänvisat till sitt sunda förnuft vilket både kan sammankopplas med det etiska och filantropiska steget i Carrolls (1991) pyramid. Då det sunda förnuftet kan kopplas till de krav samhället ställer på dem innebär det ett etiskt motiv medan då det sunda förnuftet länkas till det som är högst önskvärt men inte förväntat av samhället innebär det ett filantropiskt motiv. Då fallföretagen framhåller att kraven från samhället inte är överhängande utan att de tar ett samhällsansvar för att det stämmer överens med deras egna personliga värderingar kan vi dra kopplingen att fallföretagen står på det översta steget i CSR-pyramiden vilket inkluderar såväl ekonomiska, legala, etiska som filantropiska aspekter. Motivet lagar och regler innebär således i stort ett filantropiskt ansvarstagande där företagen vill göra gott för samhället och överstiger det som är reglerat och krävt, vilket sammankopplas med ett samhällsperspektiv snarare än ett ekonomiskt perspektiv.

5.3.7 Motiv ur ett samhälls- och lönsamhetsperspektiv

I tidigare avsnitt har vi redogjort för de motiv där utsagorna från fallföretagen överensstämmer med den presenterade teorin. De motiv som fallföretagen inte uppger som motiv för deras samhällsansvar men som återfinns i teorin utgörs av;

krav från marknad och kunder, ryktet utanför den lokala bygden samt ökad försäljning. Anledningen till att krav från marknad och kunder inte förekommer som ett motiv torde vara, som samtliga fallföretag påpekar, att trots kraven genom regler och lagar har ökat, har kraven från marknaden och kunderna förblivit sig likt.

Solweig Fransson, Gnosjö Automatsvarvning AB, poängterar dessutom att kunderna borde ställa högre krav än vad de gör idag. Fallföretagen anser att ryktet utanför den lokala bygden inte är lika väsentligt som ryktet i den lokala bygden vad det gäller samhällsansvar, varför detta heller inte framgår som motiv hos dem. Samtliga företag anser sig vara för små för att påverka utanför den lokala bygden samtidigt som de inte upplever att samhället utanför den lokala bygden inte ställer krav på deras CSR-aktiviteter. Teorin föreslår även ökad försäljning som ett vanligt förekommande motiv till CSR i SMEs, fallföretagen hävdar dock att deras försäljning är beroende av andra faktorer och inte har ett direkt samband till deras samhällsansvar, varför detta

inte utgör ett motiv för det ansvar de tar. Som tidigare nämnt ställer kunderna inte några högre krav varför fallföretagen inte sett det som nödvändigt att avlägga officiella rapporter angående sitt CSR-arbete. Dock tror de på att deras ansvarstagande för det lokala samhället sprider sig i bygden genom personalstyrkan och en transparant organisation. Kunderna är således inte det primära målet för kommuniceringen av samhällsansvaret och det förekommer inte ett motiv att öka försäljningen och därigenom den ekonomiska lönsamheten.

De motiv som företagen förklarat, och som redogjorts i tidigare avsnitt, skiljer sig åt ur ett samhälls- och lönsamhetsperspektiv. Som tidigare nämnt utgör de personliga värderingarna hos ledningen ett motiv ur samhällsperspektiv. Samtliga respondenter i fallföretagen har förklarat att det ansvar de tar för samhället har ett samband med ledningens värderingar samt deras intressen. Motiven att öka de anställdas tillfredsställelse samt att höja sitt rykte i den lokala bygden kan ses ur både ett samhällsperspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv. Då de värnar om sina anställda och den bygd de bor i utgör det ett motiv ur samhällsperspektiv (Galbreath, 2006).

Samtidigt påpekar samtliga företag att de värnar om personalen i syfte att det skall ge tillbaks till företaget i form av effektivare arbetskraft och lägre personalomsättning, vilket utgör ett motiv ur ekonomiskt perspektiv. Motiverade anställda bidrar även till att höja ryktet för företaget i den lokala bygden. Även om fallföretagens kunder ej är belägna i bygden framhäver samtliga fallföretag att de gärna rekommenderar varandra, i hopp om att bli rekommenderade nästa gång. Även detta har ett ekonomiskt motiv. Precis som Tsoutoura (2004) förklarar kan långsiktiga investeringar reducera kostnaderna, vilket även påträffats i de miljösatsningar Gnosjö Automatsvarvning AB, HangOn AB och Swede-Wheel AB gjort. Långsiktigt värdeskapande kan därför också ses ur ett ekonomiskt perspektiv.