I NTRESSENTERNAS BETYDELSE

Som tidigare nämnt utgjorde 80-talet startskottet för vad som kom att kallas Intressentteorin. Teorin antyder att fler intressentgrupper än aktieägarna bör integreras i företagets strategiska beslut. I en utveckling av teorin föreslogs att intressentgrupperna skulle värderas efter vikt för företaget och placeras in i olika

nivåer. I diskussion med våra fallföretag har det framkommit att vissa intressentgrupper är mer betydande än andra för företagen. Fallföretagen har uttryckt ett primärt fokus på kunderna vilka tillsammans med de anställda är direkt vitala för företagets existens. Med den ekonomiska uppdelningen företagen uttryckt gällande sina intressenter har vi kunnat konstatera den ledningsinriktade intressentteorin snarare än den normativa. Deegan och Unerman (2006) beskriver förutsättningen för den ledningsinriktade intressentteorin som extra ansträngningar för företagets viktigaste intressenter. Utefter fallföretagens egna utsagor har vi placerat in deras intressenter i primära och sekundära där den första gruppen utgörs av intressenter vilka företagen är direkt beroende av ekonomiskt medan den sekundära intressentgruppen utgör av intressenter som enbart indirekt påverkar verksamheterna ekonomiskt. Uppdelningen blev i snarlik Freemans anpassade intressentmodell, de primära intressenterna i våra fallföretag utgörs av:

 Kunder

 Anställda

 Lokala samhället

 Leverantörer

 Finansiärer

Skillnaden mot den i teorin presenterade modellen är att fallföretagen uttryckt en ömsesidig beroenderelation till det lokala samhället snarare än samhället i stort. De övriga intressentgrupper fallföretagen har tagit upp överensstämmer även de relativt väl med Freemans omordnade modell. Det som skiljer dem åt är främst förekomsten av konkurrenter och samhället i stort som intressenter i våra fallföretag.

Konkurrenter är en intressentgrupp som försvunnit från Freemans ursprungliga modell till den omarbetade. Samhället har i våra fallföretag blivit uppdelat på lokala samhället och samhället i stort. I och med att fallföretagen anser sig vara för små för att ha någon direkt påverkan på samhället i stort och att de inte påverkas i allt för stor utsträckning av samhället utanför den lokala bygden har den intressentgruppen kategoriserats som sekundär i vår studie. I övrigt har intressentgrupperna kritiker och miljöaktivister fallit bort då ingen av de fyra fallföretagen ansett sig ha någon påverkan på eller påverkas av dem. Således utgör de sekundära intressentgrupperna i våra fallföretag av:

 Konkurrenter

 Ideella organisationer

 Samhället i stort

 Stat och regering

 Media

5.2.1 Primära intressenter

Samtliga fyra fallföretag har som tidigare nämnt uttryckt att de viktigaste intressentgrupperna för dem är deras kunder och de anställda på företaget. Dock skiljer sig samhällsansvaret åt mellan dem. Överlag har ingen av företagen nämnt ett specifikt ansvarstagande för kunderna, ej heller någon direkt kommunikation av det ansvar de tar har upprättats annat än av Swede-Wheel AB som muntligt framför en del av sina värderingar via kundmöten. Vad anledningen är till att samhällsansvaret inte sträcker sig till kunderna har inte konstaterats av studien. Gnosjö Automatsvarvning AB hävdar att kunderna inte ställer det kravet på dem, vilket stämmer överens med teorins syn på att småföretagare anser att endast en minoritet av kunderna faktiskt kräver etiska produkter, vilket kan utgöra en anledning. Dock behöver det inte innebära att företagen inte tar ansvar för sina respektive kundgrupper enbart för att de inte har förtydligat att ett sådant ansvar skulle tas.

Teorin påpekar att CSR-aktiviteter i SMEs sällan mäts samt att CSR inte utgör en strategi för dem utan snarare en naturlig del i företaget. Samtliga fallföretag har i någon mån hänvisat till handlingar som bygger på sunt förnuft.

Europakommissionens (2003) riktlinjer för SMEs gällande vilket ansvar som bör tas gentemot kundgruppen utgörs av att måna om kundernas hälsa och säkerhet samt att behandla dem rättvist och ärligt. Om dessa faktorer ses som självklara i fallföretagen är det således inte säkert att de skulle ta upp det som ett särskilt ansvarstagande. Ett annat motiv till att kundgruppen inte nämns under samhällsansvaret kan vara att fallföretagens kunder finns utanför det lokala samhället, teorin påpekar att SMEs inte är känsliga för externa rykten utan lägger mer fokus på de lokala intressenterna.

Ansvarstagandet över de anställda är däremot klart uttryckt, ansvarstagandet är här omfattande och inkluderar skapandet av en trivsam arbetsmiljö, frihet under ansvar, öppen kommunikation och olika förmåner. HangOn AB, Swede-Wheel AB och

Gnosjö Automatsvarvning AB har också uttryckt att det är viktigt att värna om de anställda även utanför företagets väggar, därför månar de om en trivsam och fräsch bygd för de anställda att bo i.

Det lokala samhället utgör som beskrivits i tidigare diskussion en viktig intressentgrupp för fallföretagen. Det lokala samhället utgörs av såväl nuvarande anställda som framtida arbetskraft. Samtliga fallföretag har uttryckt en svårighet att rekrytera utifrån varför det blir väsentligt att värna om de som bor i bygden, skapa en god relation till dem samt få dem att vilja stanna kvar. Att värna om den lokala bygden är enligt den teori vi tidigare presenterat vanligt förekommande för SMEs då de främst har sin verksamhet där, vilket stämmer överens med våra fallföretag. En koppling kan således konstateras mellan värnandet av den lokala bygden och den högt prioriterade intressentgruppen, anställda. De två nästkommande intressentgrupperna är våra fallföretag mindre beroende av och är således mindre prioriterade än de tre tidigare intressentgrupperna. Dessa intressentgrupper utgörs av leverantörer och finansiärer, Swede-Wheel AB uttrycker att det är lättare att byta ut dessa än kunder och anställda, de får medhåll av HangOn AB. Dock finns dessa två intressentgrupper med bland de primära, detta för att fallföretagen uttryckt att de är direkt ekonomiskt beroende av dem och utan dem kan företaget inte existera, därför är relationen till dem viktig. En återkommande prioritering hos fallföretagen, påpekat av både Swede-Wheel AB och HangOn AB är att de vill hålla sig relativt fristående från banken som finansiär men att en god relation med dem är viktig i sämre tider.

Gnosjö Automatsvarvning AB hävdar att banken inte tar hänsyn till deras samhällsansvar utan bara vill försäkra sig om att få tillbaka sina pengar, varför det inte blir väsentligt att påpeka ansvarstagandet för dem. Däremot anser de, likt Swede-Wheel AB och HangOn AB, att en god relation till banken är viktig.

5.2.2 Sekundära intressenter

Som tidigare nämnt fanns konkurrenter med som en intressentgrupp i den ursprungliga intressentmodellen, detta är också en grupp som kommit på tal hos samtliga fallföretag. Både HangOn AB och Swede-Wheel AB anser att samarbete konkurrenter emellan är viktigt för bygdens utveckling samtidigt som företagen på så vis också kan hjälpa varandra. Även Sibes Metall AB påpekar att företag i bygden

hellre rekommenderar varandra än konkurrerar ut varandra. Av samma skäl har Gnosjö Automatsvarvning AB en öppenhet gentemot sina konkurrenter. Under den ekonomiska aspekten av de respektive fallföretagens samhällsansvar kan vi finna sponsring av ideella föreningar. Gemensamt för fallföretagens sponsring av ideella föreningar är att det är begränsat till den lokala bygden där de själva är verksamma.

Samtliga fallföretag betonar att sponsringen går till de föreningar där ledningen själva har ett personligt intresse samt där någon av de anställda ar ett personligt engagemang. Även här kan en koppling antas mellan ideella föreningar, personligt intresse hos ledningen samt de anställda som intressentgrupp.

Som tidigare nämnt har en särskillnad gjorts på det lokala samhället och samhället i stort. Att samhället i stort kategoriserats som en sekundär intressentgrupp har sin grund i teorin att SMEs oftare verkar lokalt samt genom empirin där våra fallföretag ansett att de är för små för att ha någon direkt påverkan på samhället utanför bygden.

Stat och regering faller under samma premisser. De båda intressentgrupperna har en påverkan på företaget men är, som Sibes Metall AB uttrycker det, numer regelstyrt, många aspekter som idag är lagstadgade gjordes tidigare frivilligt av företagen. Den sista förekommande intressentgruppen utgörs av media, fallföretagen är överens om att denna grupp både kan påverkas av och framförallt påverkar verksamheten i större utsträckning än flera andra intressentgrupper, dock ligger den som sekundär då den inte är nödvändig för företagets fortlevnad. Både Swede-Wheel AB och Sibes Metall AB anser att det finns en risk att media påverkar verksamheten negativt om inte en bra relation uppehålls, varför det blir mer väsentligt att kommunicera ut samhällsansvaret till dem än till de övriga sekundära intressentgrupperna. Även Gnosjö Automatsvarvning AB hävdar att de är försiktiga vad det gäller media som intressentgrupp och endast vill visa upp en positiv bild genom dem. I detta avsnitt har fallföretagens respektive intressentgrupper analyserats. Identifierade gemensamma mönster har legat till grund för uppdelningen av primära och sekundära intressentgrupper, vilken är gällande för samtliga fallföretag. Då intressentgrupperna analyserats och särskilts efter prioritet underlättar det för redogörandet av vilka motiv som ligger bakom ansvarstagandet. I följande avsnitt behandlas fallföretagens motiv till det samhällsansvar de tar i en diskussion med vad teorin anser ligga bakom CSR i SMEs.