6 Undersökning
6.1 Genomgång av gällande rätt i Sverige och Norge
6.1.1 Norges lagstiftning
E kap. 108 § Det påligger statens myndigheter å legge forholdene til rette for at den samiske folkegruppe kan sikre og utvikle sitt språk, sin kultur og sitt samfunnsliv.
Denna paragraf utrycker att det är statens myndigheter som har ett särskilt ansvar att skapa förhållanden för samer att kunna säkra och utveckla sitt språk, kultur och samhällsliv vilket är relevant för att möjliggöra samiskt deltagande i frågor som berör samer.
6.1.1.2 Lov om rettsforhold og forvaltning av grunn og naturressurser i Finnmark (Finn-markloven) (LOV-2005-06-17-85)
Ett huvudsyfte med lagen är att förtydliga rätten till land och vatten i området Finnmark.106 Området som lagen täcker är relevant för samer eftersom det är den nordligaste delen av norska Sápmi.107 Ett utmärkande följd av lagen är att en ny förvaltning av marken införs vilket utgör subjekt i en lokalt styre där markrätten från staten övergår till förvaltningen.108 Fortsatt innebär detta att staten ej kan styra området. Loven formulerar att bruk av lagen är förenlig med folk-rättens regler om urfolk och minoriteter samt formuleringar i norsk rätt om samiska rättigheter till vatten och lag. Vidare innebär lagen självständiga rättigheter för området, fortsatt gäller det att kollektiv som privata rättigheter grundat på hevd och all tiders bruk (urminneshävd och sedvana) är giltiga.109Lagen artikulerar att samiska intressen och kultur har en särskild ställning som skall beaktas i förvaltningen av Finnmark.
I Finnmarksloven 1 kap. 1 § står det att: Lovens formål er å legge til rette for at grunn og naturressurser i Finnmark forvaltes på en balansert og økologisk bærekraftig måte til beste for innbyggerne i Finnmark og særlig som grunnlag for samisk kultur, reindrift, utmarksbruk, næringsutøvelse og samfunnsliv.
106 Ot.prp. nr 53 (2002-2003), s.7
107 Troms og Finnmark fylkeskommune, Statistikk- og analysenheten, Troms og Finnmark i tall-demografi
108 Ot.prp. nr 53 (2002-2003), s.7
I 4 § Sametinget kan gi retningslinjer for hvordan virkningen for samisk kultur, reindrift, utmarksbruk, næringsutøvelse og samfunnsliv av endret bruk av utmark skal bedømmes. Retningslinjene skal godkjennes av departementet. Departementet prøver om retnings-linjene ligger innenfor rammen av første punktum, og om de er utformet på egnet måte. I saker om endret bruk av utmark skal statlige, fylkeskommunale og kommunale myndig-heter vurdere hvilken betydning endringen vil ha for samisk kultur, reindrift, utmarks-bruk, næringsutøvelse og samfunnsliv. Sametingets retningslinjer skal legges til grunn ved vurderingen av samiske interesser etter første punktum.
Paragrafen visar på att Sametinget styrs av Departementet eftersom riktlinjer förslagna av Sa-metinget skall prövas utifrån lämplighetskriterium utifrån Departementets avgörande. Gällande ärenden om ändrat bruk av utmark blir det tydligt att samer inte har en stor påverkan på beslut. Fastän beslut skall inneha samisk kultur i åtanke godkänns riktlinjerna av staten.
9 § Forvaltningen av Finnmarkseiendommen hører under styret.Styret skal i nødvendig utstrekning fastsette planer, budsjett, retningslinjer og instrukser for virksomheten.
7 § Finnmarkseiendommen ledes av et styre på seks personer. Troms og Finnmark fyl-kesting og Sametinget velger selv tre medlemmer med personlige varamedlemmer hver. Medlemmene og varamedlemmene skal være bosatt i Finnmark. Blant medlemmene valgt av Sametinget skal minst ett styremedlem og vedkommendes varamedlem være represen-tanter for reindriften.
Denna paragraf visar på att Sametinget som representant för samer och Troms- och Finnmarks fylkesting som representant för kommunala intressen har lika stor inflytande på styrelsens upp-byggnad, vilka förvaltar området Finnmark. Detta är relevant för möjligheten för samiskt del-tagande och jämlik politisk talan.
10 § I saker om endret bruk av utmark skal Finnmarkseiendommen (vilket styrs av styret) vurdere hvilken betydning endringen vil ha for samisk kultur, reindrift, utmarksbruk, næ-ringsutøvelse og samfunnsliv. Sametingets retningslinjer etter §4 skal legges til grunn ved vurderingen av samiske interesser etter første punktum.
Vedtak om endret bruk av utmark krever tilslutning fra minst fire styremedlemmer der-som hele mindretallet begrunner sitt standpunkt i hensynet til samisk kultur, reindrift, utmarksbruk, næringsutøvelse og samfunnsliv vurdert på bakgrunn av Sametingets ret-ningslinjer. Dersom flertallet ikke utgjør flere enn fire, kan et samlet mindretall i løpet av styremøtet kreve at saken forelegges for Sametinget.
Vedtak om avhendelse av fast eiendom som er truffet med tilslutning fra mindre enn fire styremedlemmer, må godkjennes av Sametinget og Troms og Finnmark fylkesting.
Samernas intressen värderas särskilt i beslut om ändrat bruk av mark, vidare artikuleras det att samer äger en särskild tyngd i dessa beslutsprocesser.
6.1.1.3 Sameloven (LOV-1987-06-12-56)
1 kap. 1-1 § Lovens formål er å legge forholdene til rette for at den samiske folkegruppe i Norge kan sikre og utvikle sitt språk, sin kultur og sitt samfunnsliv.
Samer erkänns som folkgrupp fortsatt visar paragrafen på att samer ska äga rätt att säkra och utveckla sitt språk, sin kultur och sitt samhällsliv. Fortsatt är detta relevant för samisk självbe-stämmande eftersom de själva skall få besluta om sitt språk, kultur och samhällsliv.
2 kap. 2-1 § Sametingets arbeidsområde er alle saker som etter tingets oppfatning særlig
berører den samiske folkegruppe.
Första stycket är intressant och relevant eftersom Sametinget själva får definiera vad som sär-skilt berör den samiska folkgruppen.
Sametinget kan av eget tiltak reise og avgi uttalelse om alle saker innenfor sitt arbeids-område. Det kan av eget tiltak også legge fram saker for offentlige myndigheter og pri-vate institusjoner m.v.
Sametinget kan delegeres myndighet til å forvalte de bevilgninger som bevilges til sa-miske formål over det årlige statsbudsjett. Departementet fastsetter reglement for Same-tingets økonomiforvaltning.
Sametinget har beslutningsmyndighet når dette følger av andre bestemmelser i loven el-ler fastsatt på annen måte.
Första och tredje stycket betonar uppgifter som Sametinget har enskild bestämmanderätt över. Därtill visar andra stycket på en viss statlig kontroll vilket innebär en påverkan på Sametingets möjligheter.
2 kap. 2-2 § Andre offentlige organer bør gi Sametinget anledning til å uttale seg før de treffer avgjørelse i saker på Sametingets arbeidsområde.
Denna paragraf berör inhämtning av Sametingets utlåtande samt visar på möjlighet för samiskt deltagande i beslutsprocesser som har direkt påverkan på samiska intressen.
2 kap. 2-6 § Sametingets valgmanntall utarbeides av Sametinget på grunnlag av folkere-gisteret, valgmanntallet ved siste sametingsvalg og de krav om innføring eller strykning som er kommet i løpet av valgperioden.
2 kap. 2-10 § Sametinget er øverste valgmyndighet ved valg til Sametinget.
2 kap. 2-12 § Sametinget skal ha en egen administrasjon. Personalet ved administrasjo-nen ansettes av Sametinget. Sametinget kan opprette de styrer, råd eller utvalg som Sa-metinget finner hensiktsmessig og, såfremt ikke annet fremgår, delegere myndighet til disse.
6.1.1.4 Prosedyrer for konsultasjoner mellom statlige myndigheter og sametinget
En procedur för konsultation mellan statliga myndigheter och Sametinget började gälla 2005. I inledningen står följande:
Som urfolk har samene rett til å bli konsultert i saker som kan få direkte betydning for dem. For å sikre at arbeidet med saker som kan påvirke samene direkte gjennomføres på en tilfredsstillende måte, er regjeringen og Sametinget enige om å legge vedlagte ret-ningsgivende prosedyrer til grunn ved konsultasjoner mellom statlige myndigheter og Sametinget.
Samer erkänns som urfolk vilket ger dem särskilda rättigheter, därtill är det av relevans gällande samernas rättsställning och deltagande i beslutsprocesser. Fortsatt har regeringen och Same-tinget enats kring proceduren för konsultationer.
1 kap. Formålet med prosedyrene er å: bidra til en praktisk gjennomføring av statens folkerettslige forpliktelse til å konsultere med urfolk. samt søke å oppnå enighet mellom statlige myndigheter og Sametinget når det overveies å innføre lover eller tiltak som kan påvirke samiske interesser direkte. samt legge til rette for utviklingen av et partnerskaps-perspektiv mellom statlige myndigheter og Sametinget som virker til styrking av samisk kultur og samfunn.
Detta stycke erkänner en norsk statlig plikt att konsultera med samer.
3 kap. Statlige myndigheter skal gi full informasjon om aktuelle saker som kan påvirke samene direkte, og om relevante forhold på alle stadier i behandlingen av saken. Under 9 kap. står det: I saker der staten planlegger å konsultere med samiske lokalsamfunn og/eller særskilte samiske interesser som kan bli direkte påvirket av lovgivning eller til-tak, skal staten så tidlig som mulig informere om hvilke interesser /organisasjoner staten mener saken berører, og drøfte samordningen av konsultasjonsprosessene med Same-tinget.
Statens samordning med Sametinget gällande konsultationsprocessen visar på Sametingets möjlighet till deltagande i beslutsprocesser.
6.1.1.5 Lov om informasjonstilgang mv. for Kommisjonen for å granske fornorskingspolitikk og urett overfor samer, kvener og norskfinner (LOV-2020-05-12-41)
§ 1 Formålet med loven er å gi kommisjonen oppnevnt av Stortinget 14. juni 2018 for å granske fornorskingspolitikk og urett overfor samer, kvener og norskfinner (Sannhets- og forsoningskommisjonen), tilgang på opplysninger som er nødvendige for å få utført sitt arbeid i henhold til mandatet.
Lagtexten visar på att Stortinget är medveten samt har ett intresse att granska den tidigare för-norskningspolitiken mot samer. Fortsatt antas samiska erfarenheter är viktiga och att de ska få
plats att uttryckas. Därtill i syfte att skydda informanterna har enligt § 4 kommissionen tyst-nadsplikt gällande respondenternas svar och enligt § 5 skall inte respondenternas information kunna användas mot dem. Detta stärker skyddet för samiska respondenter och visar på medel från staten att öka det materiella underlaget.
6.1.1.6 Lov om laksefisk og innlandsfisk mv. (lakse- og innlandsfiskloven) (LOV-1992-05-15-47)
§ 3 Dersom det vurderes å treffe vedtak i medhold av denne lov som vil berøre samiske in-teresser direkte, skal det innenfor rammene av de bestemmelser som gir hjemmel for ved-taket, legges tilbørlig vekt på hensynet til naturgrunnlaget for samisk kultur.
6.1.1.7 Lov om forvaltning av naturens mangfold (naturmangfoldloven) (LOV-2009-06-19-100)
§ 14 Tiltak etter loven her skal avveies mot andre viktige samfunnsinteresser.
Ved vedtak i medhold av denne loven som berører samiske interesser direkte, skal det innenfor rammen som gjelder for den enkelte bestemmelse legges tilbørlig vekt på hen-synet til naturgrunnlaget for samisk kultur.
Andra stycket i naturmangfoldloven § 14 och lakse- og innlandsfiskloven § 3 visar på att samisk kultur har en särskild status i beslut. Detta är relevant för at utröna om diskriminering förefaller mot samer.
§ 43 (Høring av forslag til verneforskrift) Forslaget legges frem til uttalelse for kommu-nen, fylkeskommunen og berørte statlige fagorganer, og for Sametinget hvis verneforsla-get berører samiske interesser.
Denna paragraf visar på Sametingets möjlighet att utlåta sina åsikter om ärendet berör samiska intressen.
6.1.1.8 Lov om rett til innsyn i dokument i offentleg verksemd (offentleglova) (LOV-2006-05-19-16)
§ 19 Det kan gjerast unntak frå innsyn for dokument som blir utveksla mellom statlege organ og Sametinget og samiske organisasjonar som ledd i konsultasjonar i samsvar med ILO-konvensjon nr. 169 om urfolk og stammefolk i sjølvstendige statar artikkel 6. Dette gjeld ikkje dokument som blir utveksla som ledd i allmenn høyring i ei sak.
Undantaget från insyn kan vara relevant ur en diskriminerings aspekt.
6.1.1.9 Lov om barnehager (barnehageloven) (LOV-2005-06-17-64)
§ 2 Barnehagen skal ta hensyn til barnas alder, funksjonsnivå, kjønn, sosiale, etniske og
§ 10 Kommunen har ansvaret for at barnehagetilbudet til samiske barn i samiske dis-trikt bygger på samisk språk og kultur. I øvrige kommuner skal forholdene legges til rette for at samiske barn kan sikre og utvikle sitt språk og sin kultur.
Lagen utrycker att förskolor har ett särskilt ansvar att ta hänsyn till samiska barns språk och kultur. Fortsatt har samisk kultur och språk en särskild status och värde som anses vara av vikt att skyddas och stärkas, således finns relevans gällande frågan om diskriminering gentemot samer. Fortsatt synliggörs samiska barns deltagande i sitt språk och sin kultur.
6.1.1.10 Lov om erverv og utvinning av mineralressurser (mineralloven) LOV-2009-06-19-101
§ 17 Undersøker skal i rimelig utstrekning fremskaffe opplysninger om direkte be-rørte samiske interesser i området som skal undersøkes.
Særskilt tillatelse kan avslås dersom hensynet til samiske interesser taler imot at søkna-den innvilges. Ved vurderingen skal det legges vesentlig vekt på hensynet til samisk kul-tur, reindrift, næringsutøvelse og samfunnsliv. Innvilges søknaden, kan det settes vilkår for å ivareta disse hensyn.
Stycket visar på samiska intressen skall respekteras och skyddas. I värderingsprocessen om tillåtelse om utvinning skall samisk kultur, renskötsel, näringsliv och samhällsliv inneha en väsentlig vikt vid beslut, således har dessa intressen en relativt stor betydelse.
6.1.1.11 Lov om fornybar energiproduksjon til havs (havenergilova) (LOV-2010-06-04-21)
§ 1-5 Ved vedtak i medhald av lova som direkte rører ved samiske interesser, skal det innanfor dei rammene som gjeld for den einskilde føresegna leggjast tilbørleg vekt på omsynet til naturgrunnlaget for samisk kultur.
Samisk kultur anses vara av vikt att skydda.
6.1.1.12 Lov om reindrift (Reindriftsloven) (LOV-2007-06-15-40)
5 kap. § 32 Rett til reinmerke har personer av samisk ætt som:
1.ved lovens ikrafttredelse hadde reindrift som hovednæring i reinbeitedistrikt i samsvar med lov 9. juni 1978 nr. 49 om reindrift § 4, jf. § 3, eller
2.har foreldre eller besteforeldre som har hatt reindrift som hovednæring, og som 3.inngår i siidaandel eller skal inngå i siidaandel etter beslutning i henhold til § 10 annet ledd eller lede siidaandel eller sideordnet rekrutteringsandel i henhold til §§ 11 til 15. Den som blir adoptert, får samme rett til reinmerke som om adoptivbarnet hadde vært adoptivforeldrenes egnefødte barn, selv om vedkommende ikke er av samisk ætt.
Den som er gift med noen som er ansvarlig leder for siidaandel, men ikke selv fyller vilkårene i første ledd for reinmerke, har rett til reinmerke. Det samme gjelder samboer som nevnt i § 13 fjerde ledd.
7 kap. 58 § Regler om beitebruk etter § 59 skal utarbeides i samarbeid med distriktets
En Siida enligt 6 kap. 51 § är en grupp av renägare som tillsammans utövar renskötsel i ett bestämt område. Definitionen av vem som är berättigad att utöva renskötsel är relevant ur ett diskrimineringsperspektiv.