Teologiska institutionen
Vårterminen 2021
Examensarbete för masterexamen i mänskliga rättigheter
30 högskolepoäng
De svenska samernas möjlighet till
självbestämmande
-En teoriprövande undersökning av rättsläget i Sverige och
Norge utifrån Young och Fraser
Författare: Katarina Berglund
Handledare: Per Sundman
Abstract
The Sami people in Sweden have received recognition as indigenous people and national mi-nority, which implies extended and special rights. In Swedish national law there are formula-tions that shows a will to strengthen the influence of national minorities and encourage their political participation, additionally structural barriers to influence shall continue to be removed as far as possible. The question about the Sami right to self-determination and to what extent Sami should be allowed to influence decision-making concerning Sami interests are yet again an inevitable and necessary question that is under discussion. Since there seem to be an absence of clear guidelines for Sami participation in these issues, the aim of the thesis is to investigate what Swedish law looks like and especially if and how Sami self-determination is expressed. A comparison is executed between Norway and Sweden to see if and how Sami and their self-determination is expressed through respective national law. The reason behind comparing Swe-den to Norway is that Norway have received less criticism from an international perspective and because the countries share similar historical treatment of Sami, in addition therefore it is interesting to review if the countries differ according to their rights for the Sami and their self-determination. Furthermore, are the research questions based on theory from Nancy Fraser and Iris Marion Young and their views on the right to self-determination. The results of the essay show that Norway's law holds stronger protection for the Sami right to self-determination ac-cording to the essay's theory.
Keywords: right to self-determination, Saami, indigenous peoples, indigenous law, national law, Sweden, Norway, Fraser, Young
Innehållsförteckning
1.1 Inledning och bakgrund ... 1
1.2 Problemformulering ... 5
1.3 Syfte ... 5
1.4 Frågeställningar ... 5
1.5 Introduktion till metod, material och teori... 6
1.6 Avgränsning ... 7
1.7 Disposition... 8
2 Tidigare forskning ... 9
3 Metod... 15
3.1.1 Rättsdogmatisk metod med komparativt inslag ... 15
3.1.2 Beskrivande idéanalys-idealtyper ... 16
4 Material ... 17
4.1.1 Insamlingsmetod... 17
4.1.2 Material- och metoddiskussion ... 17
5 Teori ... 19
5.1 Uppsatsens teori ... 19
5.2 Operationalisering till teoretiska kriterier... 25
6 Undersökning ... 26
6.1 Genomgång av gällande rätt i Sverige och Norge ... 26
6.1.1 Norges lagstiftning ... 26
6.1.2 Sveriges lagstiftning ... 32
7 Avslutning ... 42
7.1 Hur möjliggörs ett lokalt samiskt självstyre genom lag? Vad har samer självbestämmanderätt över genom lag? ... 42
7.2 Hur ser möjligheten ut för jämlik politisk talan mellan samer och icke-samer? Vilka möjligheter finns uttryckta i lag för samiskt deltagande i beslutsprocesser som har direkt påverkan på samiska intressen? ... 43
7.3 Skapar gällande rätt diskriminerade ekonomiska och sociala strukturer gentemot samer? .. 47
7.4 Avslutande teoretiskt resonemang ... 50
7.5 Slutsats... 51
7.6 Resultatdiskussion ... 52
7.7 Vidare forskning ... 53
1.1 Inledning och bakgrund
I Sverige erhölls samer erkännande som urfolk år 1977, i propositionen 1976/77:80 med texten ”Det bör således klart uttalas att samerna utgör en etnisk minoritet i Sverige, som, i egenskap av ursprunglig befolkning i sitt eget land, intar en särskild ställning både gentemot majoritets-befolkningen och andra minoritetsgrupper.” och 2010 gjordes en grundlagsändring enligt (SFS 2010:1408 kap 1 paragraf 2) där samernas urfolksstatus inkluderades. Att erkänna en grupp som urfolk är viktigt i processen att möjliggöra och uppnå självbestämmanderätt om man ser till formuleringen i FNs deklaration om urfolkens rättigheter. Fortsatt lyfts begrepp som deltagande samt fritt och på förhand informerat samtycke (FPIC) i urfolksdeklarationen i följande paragra-fer.
Artikel 4
” Indigenous peoples, in exercising their right to self-determination, have the right to autonomy or self-government in matters relating to their internal and local affairs, as well as ways and means for financing their autonomous
func-tions.” Artikel 5
” Indigenous peoples have the right to maintain and strengthen their distinct po-litical, legal, economic, social and cultural institutions, while retaining their right to participate fully, if they so choose, in the political, economic, social and
cultural life of the State.” Artikel 18
” Indigenous peoples have the right to participate in decision-making in matters which would affect their rights, through representatives chosen by themselves in accordance with their own procedures, as well as to maintain and develop their
own indigenous decision-making institutions.” Artikel 19
” States shall consult and cooperate in good faith with the indigenous peoples concerned through their own representative institutions in order to obtain their
free, prior and informed consent before adopting and implementing legislative or administrative measures that may affect them.”
Fler internationella konventioner belyser och täcker samernas rätt till deltagande och självbe-stämmande. I ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter artikel 15 står följande: ”Parterna skall skapa nödvändiga förutsättningar för att den som tillhör nationella minoriteter
effektivt skall kunna delta i det kulturella, sociala och ekonomiska livet samt i offentliga ange-lägenheter, särskilt sådana som berör dem”.
Urfolksdeklarationen är viktig för självbestämmanderätten inte för att konventionen är juridisk bindande utan för att den tydliggör begrepp som exempelvis rätt till självbestämmande och skälen bakom anledningen till att urfolkens rättighetsskydd skall säkerställas.1 Fortsatt har ram-konventionen inverkan på de staterna som har ratificerat dokumentet genom att de vart femte år är skyldiga att meddela om statens konventionsgenomförande till Europarådets rådgivande kommitté vilka är ansvariga för ramkonventionens efterlevnad.2
Från 1800-talet till cirka 1950 grundades den nordiska samepolitiken på idén om assimilering in i majoritetssamhället utifrån argumentationen att allt som var samiskt ansågs vara ett hot mot nationalstatens sociala utveckling. I Sverige kompletterades politiken i början på 1900-talet med en segregations policy gentemot renskötande samer. De senaste decennierna har inneburit en ökad uppmärksamhet och förstärkning av samiska rättigheter.3 Samernas traditionella bo-sättningsområde Sápmi ingår i fyra moderna stater, Sverige, Norge, Finland och Ryssland.4 Inom Norden har samerna levt under olika förutsättningar, till exempel skiljer det sig 20 år mellan införandet av ett sameting i Finland jämfört med Sverige.5 Samernas rättigheter och möjligheter till självbestämmande bestäms av den stat de bor inom och är medborgare i. Kontexten där denna uppsats utgår från präglas av ett samhälle med motstridiga intressen vil-ket förlänger processen för en stärkning av rättigheterna för samer i Sverige. Vidare är samer en minoritet vilket gör deras situation till ett exempel av ett demokratiproblem; i syfte att stärka Sveriges minoriteter har Sveriges regering och riksdag sedan början på 2000-talet anta-git flertalet åtgärder för att stärka samernas ställning i Sverige.
Exempel på detta är införandet av en nationell minoritetspolitik vilket följdes utav ratificerandet av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen) och den Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen).6 Utifrån den nyuppkomna minoritetspolitiken antogs en minoritetspolitisk strategi vid namn Från erkännande till egenmakt (Prop.2008/09:158) och antagande av Lag (2009:724) om
nat-1 Arbetsmarknadsdepartementet, ”Särskilt skydd för individer som tillhör vissa grupper ”
2 Kulturdepartementet, ”Sveriges återkommande rapportering om europeiska ramkonventionen” 3 Josefsen, The Saami and the National Parliaments, s.6
4 Suneson, ”Sápmi-karta ”
5 Samiskt informationscentrum, ”Sametingen i Norden" 6 Andersson Junkka, ”Den svenska minoritetspolitiken”
ionella minoriteter och minoritetsspråk. Ett av målen i strategin är att stärka de nationella mi-noriteternas inflytande och egenmakt.7 Fortsatt bär en av strategins delmål namnet inflytande och delaktighet, i stycket går det att läsa följande:
Att stärka de nationella minoriteternas möjligheter till inflytande innebär att for-merna för samråd ska förbättras och de nationella minoriteter ska ges reellt in-flytande i frågor som berör dem. Politiskt deltagande ska uppmuntras, såsom del-tagande i Sametingsvalen. Utarbetande av olika former för inflytande inom de nationella minoriteterna bör främjas. Det kan t.ex. handla om deltagande i olika brukarråd eller andra samverkansfora. Kvinnors och ungas deltagande ska främ-jas. De nationella minoriteterna ska ges tillgång till olika nationella, regionala och lokala dialogfora på likvärdiga villkor som majoritetsföreträdare. Struktu-rella hinder mot inflytande ska, så långt det är möjligt, undanröjas.8
Gällande den nationella samepolitiken och ett ökat samiskt självbestämmande är det senaste initiativet kopplat till ett förslag om en särskild konsultationsordning för ökat samiskt inflytande i beslutsprocesser gällande ärenden av särskild betydelse för samer. Detta förslag En konsultat-ionsordning i frågor som rör det samiska folket syftade till att främja och förbättra den samiska rätten till inflytande och delaktighet i beslutsprocesser. Konsultationsordningen skulle innebära att när beslut skall tas som kan få särskild betydelse för samer skulle landsting, kommuner, regeringen och statliga förvaltningsmyndigheter vara skyldiga att rådfråga Sametinget eller sa-meby om sådan kan påverkas särskilt av beslutet. Lagen föreslogs att börja gälla 2021.9 Den 30 mars 2021 avslogs förslaget10 med hänvisning till en oenighet kring förslaget. Vänsterpartiet11, Sverigedemokraterna12, Moderaterna samt Kristdemokraterna13 inkom med motioner för att avslå propositionen.
Ett sätt för samiska röster att föras fram är genom myndigheten Sametinget vilket är samernas folkvalda organ. Sametinget grundades 1993 och representanter till tinget väljs vart fjärde år i sametingsvalet. Följaktligen är Sametingets uppgifter enligt Sametingslag (1992:1433) 2 kap 1 § att verka för den samiska kulturen, bevaka samiska behov beaktas i samhällsplanering samt belysa samiska förhållanden. En orsak till samernas låga självbestämmanderätt kan förklaras
7 Kulturdepartementet, Prop. 2008/09:158 Från erkännande till egenmakt - regeringens strategi för de
nationella minoriteterna. s.29
8 Prop. 2008/09:158, s.47
9 Kulturdepartementet, ”Utkast till lagrådsremiss-En konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket”.
s.1-2
10 Skr. 2020/21:164, s.2 11 Motion 2020/21:3839 12 Motion 2020/21:3841 13 Motion 2020/21:3844
utifrån Sametingets uppbyggnad som både ett representativt organ och en statlig myndighet.14 Sametinget beskrivs som ett organ med dubbla roller som samtidigt skall följa statens och sa-mernas intresse, ett uppdrag som ofta innebär en intressekonflikt.15 Vidare finns tecken på att sametingets bristande handlingsutrymme och ansvarsmandat resulterar i en legitimitetsförsvag-ning som organ för samiska intressen. I en studie beskrivs Sametinget som ”ingetinget” vilket är en referens till organets svaga möjligheter att representera det samiska folket samt deras obefintliga reella självbestämmanderätt.16 I förslaget inför Sametingets stiftande framförs tan-kar om att Sametinget inte skall vara ett konkurrerande organ mot andra svenska folkvalda organ och därför skall styras under den svenska staten. Syftet var att begränsa självbestämman-det samtidigt som samiska intressen skulle ges större inflytande. Sametingets beroendeställning till staten tydliggörs genom att Sametinget inte erhölls några egna intäktskällor utan är beroende av ekonomisk stöd via den statliga budgeten.17
Kritik gentemot Sverige och dess samepolitik har framförts från flera håll. Organisationer som Amnesty, Civil Rights Defenders och Naturskyddsföreningen har valt att arbeta för att stärka samiska rättigheter och belysa om samiska angelägenheter.1819 Likväl har FN och Europarådet framfört kritik för samernas bristande möjligheter till inflytande. Europarådet rekommenderar Sverige i en resolution från 2018 att omedelbart öka möjligheten för samer att delta menings-fullt och effektivt i beslutsprocesser på lokal, regional och nationell nivå samt säkerställa att samer kan upprätthålla och utveckla sin kultur när beslut tas som påverkar traditionella samiska marker.20 I den senaste omgången av UPR granskning av Sverige skriver FNs
högkommisiona-rie för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet den 20 mars 2020 ett brev där FNs rekommen-dationer förs fram till Sverige. De punkter som berör det samiska deltagandet är följande: säkra meningsfull konsultation med representanter av det samiska folket i samband med utvinning och utvecklingsprojekt i traditionella samiska marker, fritt och informerat förhandssamtycke i alla steg av tillståndsprocessen, effektivt implementera FN:s deklaration av urfolks rättigheter samt facilitera en snabb adoption av nordisk samekonvention.21
14 Mörkenstam, Lawrence, ”Självbestämmande genom myndighetesutövning”. s.209 15 Ibid, s.222
16 Ibid, s.226-227 17 Ibid, s.214-215, 219 18 Amnesty Sápmi, Om oss
19 Civil Rights Defenders, Samers rättigheter
20 Council och Europe, Committee of Ministers, ”CM/ResCMN(2018)9” 21 Bachelet, ”HC letter Sweden, session 35” s.6
Samernas intressen och oro för deras kulturella efterlevnad är åter en aktuell fråga. Sedan några år tillbaka har en konfliktyta mellan samiska sommarbetesmarker och ökad turism belysts.22 Röster har höjts från samebyar som menar att deras rennäring påverkas negativt genom ökat stress för renarna vilket leder till sämre mående och färre och mindre kalvar. Problematiken är särskild i Jämtland och där leden Jämtlandstriangeln korsar Handölsdalens sameby.23 Frågan vilket utmynnas i denna intressekonflikt är om någon parts åsikter har starkare vikt och bör få företrädesrätt i beslutsprocesser.
1.2 Problemformulering
Ett erkännande som nationell minoritet och/eller urfolk innebär ett utökad skydd och utökade rättigheter, fortsatt är självbestämmanderätten centralt för urfolk. Lagen om nationella minori-teter och minoritetsspråk utgör ett exempel i svensk lag där detta beskrivs, 5 § Förvaltnings-myndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor. Denna formulering har inslag av otydlighet och kan således bidra till en osäkerhet kring vad formuleringen innebär i praktiken. Problemet som uppsatsen ämnar synliggöra är skillnaden på hur samer framställs som en grupp som bör skyddas och hur skyddet ser ut i lag. Fortsatt ämnar uppsatsen utreda om och hur samer som urfolk och nationell minoritet genom lag har en möjlighet till självbestäm-mande.
1.3 Syfte
Uppsatsen syftar till att belysa, undersöka och jämföra Norges och Sveriges rättighetsskydd avseende självbestämmanderätten för samer och utifrån det valda teoretiska ramverket utröna vilket land som har starkast skydd. Utifrån resultatet är förhoppningen att öka förståelsen för hur självbestämmanderätten för samer i Sverige ser ut och med hjälp av uppsatsens teoretiska perspektiv se hur självbestämmanderätten kan stärkas. Ur ett forskningsperspektiv syftar upp-satsen att bidra till ett nytt och kompletterande perspektiv på urfolks självbestämmande grundat på uppsatsens teori.
1.4 Frågeställningar
• Hur står sig Norges och Sveriges rättighetsskydd avseende samers rätt till självbestäm-mande utifrån Fraser och Young?
22 Nord, ”Rennäring och fjällturism, en konflikt mellan motstridiga intressen” 23 Selander och Leijman, ”Vem har rätt till fjällen?”
Utifrån frågeställningen har följande underfrågor utformats:
• Hur möjliggörs ett lokalt samiskt självstyre genom lag? Vad har samer enskild bestäm-manderätt över genom lag?
• Hur ser möjligheten ut för jämlik politisk talan mellan samer och icke-samer? Vilka möjligheter finns uttryckta i lag för samiskt deltagande i beslutsprocesser som har direkt påverkan på samiska intressen?
• Skapar gällande rätt diskriminerade ekonomiska och sociala strukturer gentemot samer?
1.5 Introduktion till metod, material och teori
Såsom frågeställningen antyder har uppsatsens teori en central del i uppsatsen. I syfte att un-dersöka urfolks rätt till självbestämmande har ett teoretisk ramverk skapats utifrån Iris Marion Young och Nancy Frasers tankar om postkolonialism och rättvisa. Centrala begrepp som be-skrivs och diskuteras senare i uppsatsen är decentraliserad och mångfaldig demokratisk feder-alism grundat på regional och kulturell autonomi; lokal självbestämmanderätt utan suveräna gränser och jämlikt deltagande vilket baseras på att alla individer äger likvärda kulturella, po-litiska och ekonomiska möjligheter. Utifrån teorin har en operationalisering gjorts till teore-tiska kriterier vilka skall appliceras på materialet för att utröna hur väl Sverige och Norges lagstiftning står sig mot uppsatsens teori.
Primärmaterialet som undersöks i uppsatsen är således svenska och norska lagar och förarbeten samt svenska föreskrifter och förordningar i vilka samiska rättigheter omtalas. Material som uppsatsen kommer behandla är Norges grunnlov, Finnmarksloven, Sameloven, Avtalet: ”Prosedyrer for konsultasjoner mellom statlige myndigheter og Sametinget”, Lov om informa-sjonstilgang mv. for Kommisjonen for å granske fornorskingspolitikk og urett overfor samer, kvener og norskfinner, Naturmangfaldsloven, Lakse- og innlandsfiskloven, Offentlelova, Bar-nehageloven, Mineralloven, Havenergilova, Reindriftloven samt Svenska regeringsformen, Sa-metingslagen, Lagen (2009:724) om minoriteter och minoritetsspråk, Rennäringslagen, Kul-turmiljöförordningen, Förordning (2018:1939) om invasiva främmande arter, Nationalparks-förordning, Förordning (1988:972) med instruktion för länsstyrelsen i Norrbottens län, För-ordning (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, Nationalparksförord-ningen och RennäringsförordNationalparksförord-ningen.
Övrigt material som används i uppsatsen för att utveckla uppsatsens teori är litteratur som för-klarar Young och Frasers idéer: Hybrid Democracy: Iroques Federalism and the Postcolonial
Project, Global challenges-war, self-determination & responsibility for justice, Globala utma-ningar-krig, självbestämmande & globala utmaningar respektive Reframing justice in a glob-alizing world och Rättvisans mått.
För att genomföra uppsatsens frågeställningar används främst en kvalitativt metod med norma-tivt förhållningssätt när teorin appliceras på huvudmaterialet. I konstruktionen av de teoretiska kriterierna används beskrivande idéanalys och idealtyper för att urskilja de viktigaste huvud-punkterna. Redogörelsen av norsk och svensk gällande rätt utgörs av en komparativ och rätts-dogmatisk metod.
1.6 Avgränsning
Gällande teorival gjordes en avvägning att fokusera på ett postkolonialt och rättviseperspektiv. En annan möjlighet hade varit att välja en teori som argumenterar för deltagardemokrati, denna sorts teori valdes bort eftersom den jämfört med förstnämnda inte är en lösning på minoritets-problematiken som samerna i Sverige synliggör.
Valet att jämföra Sveriges och Norges lagstiftning beror på att Norge internationellt har fått bättre kritik för uppfyllandet av samiska rättigheter.24 Fortsatt delar dessa två länder flera ge-mensamma nämnare som en samepolitik vilket historiskt innefattat förtyck av samer, vidare utgör området Sápmi en större del av nationalstaternas territorium och befolkas av flest antal samer.252627 Det finns ett intresse i att jämföra Sverige och Norge eftersom de till synes har
liknande utgångspunkter samtidigt som samiska rättigheter utvecklades på olika sätt i sina varsina länder. Fortsatt var Sverige och Norge samma nation fram till 1905 och delade således 1800-talets samepolitik. Sverige och Norge är mest lik av de nationer som ingår i Sápmi där-med finns ett intresse att jämföra dessa två länder.
Angående granskningen av samernas självbestämmanderätt görs ett val att inkludera och där-med belysa den sociala och kulturella aspekten av begreppet. Även om rätten till vatten och land är en central fråga angående samernas rättssituation och självbestämmanderätt väljer jag att inte fördjupa mig i det området eftersom det är en mycket komplex fråga samt en fråga som behandlas till stor del i forskning och utredningar.
24 Bachelet, ”HC letter Norway, session 33” s.5-6 25 Suneson, Sápmi-karta
26 Samiskt informationscentrum, Samerna i siffror 27 Josefsen, The Saami and the National Parliaments, s.5
Uppsatsen utgår från sametingslagens definition av vem som är same. I Sametingslagens 1 kap 2 § avses same den som anser sig vara same och 1) gör sannolikt att han eller hon har el-ler har haft samiska som språk i hemmet, elel-ler 2) gör sannolikt att någon av hans elel-ler hennes föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller 3) har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängd till Sametinget.
1.7 Disposition
Uppsatsen består av sju huvudkapitel; inledningskapitel, tidigare forskning, metod, material, teori, undersöknings- samt avslutandekapitel. Efter inledningskapitlet återges relevanta och centrala resultat från tidigare forskning. Därpå följer en beskrivning om uppsatsens metod och material med beskrivande underkapitel om rättsdogmatisk metod, jämförande studier, beskri-vande idéanalys med idealtyper, samt insamlingsmetod och materialdiskussion. Vidare följer en genomgång av uppsatsens teori samt operationalisering till teoretiska kriterier vilka baseras på tankar av Nancy Fraser och Iris Marion Young. Sedan följer uppsatsens huvuddel vilket inleds med en materialgenomgång av norsk och svensk gällande rätt samt vissa tillhörande för-arbeten vilket avslutas av en kort sammanställning. Därefter appliceras teorin med dess teore-tiska kriterier på materialet. Sedan följer en redogörelse av uppsatsens slutsats, diskussion och förslag på vidare forskning samt källförteckning.
2 Tidigare forskning
Forskningsområdet utgörs av studier relaterade till norsk och svensk samerätt vilket inkluderar juridiska frågor som berör samer som urfolk och minoriteters rättigheter såsom självbestäm-manderätt. I den inledande processen att finna forskning att bygga vidare eller utveckla för uppsatsens idé upptäcktes en forskningslucka eftersom ingen forskning fanns på det exakta om-rådet uppsatsen granskar. Nedan studier valdes på grund av särskild relevans för samisk delta-gande i beslutsprocesser och eventuell diskriminering av samer. En komponent i detta avsnitt är en rapport från Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, dokumentet räknas in som tidi-gare forskning eftersom de utför en studie vilket i utformningen har likheter med akademiska undersökningar, fortsatt använder de intervjuteknik vilket är en typ av forskningsmetodik. Lawrence och Moritz utför en diskursanalys om den svenska gruvindustrins perspektiv på ur-folksrätt och deras syn på FPIC (fritt och på förhand informerat samtycke) Syftet är att under-söka relationen mellan policy och praktik.28 Resultatet av utförd diskursanalys ger tre slutsatser. Först har gruvnäringen och den svenska staten antagit en minimalistisk eller maximalistisk tolk-ning av FPIC vilket behåller dagens status quo. Den minimalistiska tolktolk-ningen innefattar en förståelse där samråd med samer är tillräckligt, fortsatt innebär inte en samrådsmöjlighet en tillförsäkran för att samerna skall erhålla någon betydande påverkan över resultat.29 Den maxi-malistiska tolkningen innefattar en förståelse som erkänner samers rätt till samtycke, detta skulle innebära en möjlighet att hindra alla projekt oberoende om hur mycket det riskerar att påverka samisk verksamhet och kultur.30 Ur ett diskursivt synsätt är den minimalistiska tolk-ningen hörnstenarna bakom idén att tillräckligt är gjort,31 samt den maximalistiska tolkningen legitimerar idén att urfolk är ett hot mot statens intresse och utveckling.32 Den andra slutsatsen handlar om en diskursen som menar att FPIC saknar relevans i Sverige samt vidare att en kol-onialisering inte skett i Sverige och rättfärdigar därmed inte samiska rättigheter. Denna irrele-vans av FPIC leder till att gruvbolag kan rättfärdiga olikheterna mellan policy och praktik. Av-slutningsvis tydliggörs det att gruvbolag inte ser gruvutvinning som en politisk handling vilket jämförelsevis samer gör, gruvbolagen menar att de kan fortsätta sin verksamhet och att det är statens ansvar att upprätthålla samiska rättigheter.33 Studien visar att det saknas tydliga statliga
28 Lawrence och Moritz, ”Mining Industry Perspectives on Indigenous Rights” s.41,43-44 29 Ibid, s.42,48
30 Ibid, s.43 31 Ibid, s.48 32 Ibid, s.43 33 Ibid, s.48
riktlinjer från både samiska representanter och gruvindustrin, en respondent menar att staten inte tar sitt ansvar utan skjuter potentiella problem till lokalnivå och således gruvnäring och samer. Representanter från gruvnäringen önskar tydligare riktlinjer samtidigt som det utrycks en oro för allt för snäva regleringar.34
Mörkenstam och Lawrence undersöker det svenska Sametingets dubbla roller som representa-tivt organ och statlig myndighet. Denna dubbla roll som Sametinget besitter har från instiftandet bidragit till konflikter mellan Sametingets roller. Studien undersöker till vilken grad Sametinget kan utföra sin myndighetsroll samt hur den dubbla rollen skapar hinder för Sametingets verk-samhet.35 Sametinget anses idag vara huvudverktyget för samerna att uppnå sitt urfolks rätt till självbestämmande.36 Språkbruket i propositionen inför Sametingets upprättande innehåller en önskan om samisk engagemang och att utformningen av myndigheten som sameting skall för-enkla för samisk engagemang. Fortsatt står det ”Trots benämningen ting är det inte en fråga om något organ för självstyre, som skall verka i stället för riksdag eller kommunfullmäktige eller i konkurrens med dessa organ. Samer som är svenska medborgare deltar i riksdags- och kommunalval som alla andra svenska medborgare.”37 Denna formulering visar på en rädsla för att Sametinget skulle inneha en politisk styrka vilket skulle möjliggöra ett hot gentemot Sverige som nationalstat och dess styrelseskick. Ett viktigt resultat i studien är att Sametingets dubbla roller skapar problem både för en förstärkning i det samiska självbestämmandet samt även för sametingets verkställande som myndighet.38 Sametingets dubbla funktioner var från början tänkt som ett medel att begränsa ett samiskt självbestämmande och parallellt utöka den samiska påverkan.39 Liksom andra statliga myndigheter styrs sametinget av regeringen via förordningar, regleringsbrev och lag.40 Ytterligare är Sametinget ekonomiskt beroende av statens ramanslag vilket leder till ett stävjat handlingsutrymme.41 Gällande relationen mellan stat och sameting finns ett dilemma kring Sametingets grad av självstyre, det finns en önskan att respektera och därmed främja Sametingets självständighet samtidigt som regeringen utser Sametingets ordfö-rande.42 Sametingets ställning förklaras i förarbetet till Sametinget som följande: ”För statliga myndigheter gäller, som nämnts, att regeringen har rätt att ge direktiv för verksamheten och
34 Ibid, s.47
35 Lawrence, Mörkenstam, Självbestämmande genom myndighetsutövning, s.207 36 Ibid, s.208
37 Prop. 1992/93:32, s. 35
38 Lawrence, Mörkenstam, Självbestämmande genom myndighetsutövning, s.209 39 Ibid, s.215
40 Ibid, s.220 41 Ibid, s.219 42 Ibid, s.221
att myndigheten i princip har att verkställa regeringens politik. I grundidén med sametinget, att samerna i ett särskilt organ skall få sköta vissa egna angelägenheter, ligger inte bara att sametinget skall överta en del uppgifter som innebär myndighetsutövning, utan också att same-tinget skall ha en förhållandevis självständig ställning gent emot staten och dess övriga organ. Sametinget får genom sin organisation och sitt ändamål en särskild ställning bland de statliga myndigheterna. Man kan därför utgå ifrån att regeringen iakttar återhållsamhet när det gäller att utöva sin direktivrätt gentemot sametinget”43
En tydlig konfliktyta gällande Sametingets organisatoriska struktur är uppgiften att uppnå stat-liga instruktioner ställda på myndigheten och lyfta samiska intressen i rollen som representativt organ. Det är inte ovanligt att dessa två uppdrag går mot varandra. En ytterligare problematik är Sametingets brist på ansvar och mandat att påverka frågor vilket är av vikt för samerna. Exempelvis har länsstyrelsen beslutsrätt på renantal i samebyar.44 Undersökningen belyser sta-tens ovilja att föra över mandat i frågor som berör tredje part, det vill säga intressen utöver samiska.45 Sametingets svaga politiska ställning kan leda till bristande förtroende och legitimi-tet hos det samiska folket och därmed uppnås inte ursprungsidén att öka samernas inflytande. 46 Slutsatsen är att Sametinget med sitt representativa uppdrag organiserat som en regerings-styrd myndighet inte tycks vara en lyckad konstruktion, fortsatt bibehåller idag staten strukturer vilka omintetgör för upprättandet av ett samiskt reellt självbestämmande. 47 Detta ses inte som främmande eftersom Sverige tycks äga en åsikt om att den rådande svenska samepolitiken är tillräcklig.48
I sin analys av den svenska offentliga samepolitiken konstaterar Lantto och Mörkenstam att det under de senaste tjugo åren skett en förflyttning från en traditionell politik till en mer ”öppen”. Erkännandet av samer som urfolk har bidragit till att den tidigare indelningen mellan renägande samer och icke-renägande samer och tillhörande syn på den ojämna rättighetsfördelningen har avlägsnats. Fortsatt visar denna syn på samer som en gemensam grupp inte några tecken på någon särskild inverkan på den politiska tillämpningen. Idag tycks alltjämt lagar och system som syftar till att upprätthålla rättigheterna vara legitima trots att de kan uppfattas som begrän-sande och exkluderande. Tydliga exempel på detta är att samer marginaliseras i fastställande
43 SOU 1989:41, s.160
44 Lawrence, Mörkenstam, Självbestämmande genom myndighetsutövning, s.224 45 Ibid, s.225
46 Ibid, s.226-227 47 Ibid, s.233 48 Ibid, s.234
beslutsprocesser och särskilt inom området gällande rennäring. Ytterligare marginaliserande praktik är Sametingets begränsade verkningsramar.49 Fortsatt har svenska staten genom att agera i ignorans mot den internationella diskussionen om rättigheter för urfolk marginaliserat samer angående deras rätt till jakt och fiske när staten lagt anspråk på egna jakt- och fiskerät-tigheter på kronans mark vilket tidigare samerna utifrån rätt ägde ensamrätt för. Det är tydligt att en samiskt kulturell autonomi och självbestämmande har långt kvar innan det uppnås inom det tar reellt uttryck i den svenska samepolitiken. Lantto och Mörkenstam menar att majoritets-samhällets makt att definiera samerna och samiskhet är anledningen till att samepolitiken är nästintill oförändrad. En enhetlig samisk identitet har institutionaliserats i och genom upprät-tandet av samiska rättigheter. Denna identitet har ansetts skilja sig från den svenska identiteten, vilket har resulterat i att stadfästa och bevara en hierarkisk ordning mellan minoritet och majo-ritet, fortsatt har identiteten verkat till att klargöra och rättfärdiga en uteslutning av merparten samer. Centralt för bedömningen om legitimitet i den offentliga debatten gällande samiska rät-tighetsanspråk är statens makt att definiera samer.50 Resultatet i analysen uppvisar att dialogen mellan den styrda gruppen och den styrande gruppen är essentiell för ämnesområdet urfolksrätt. Dialogen är viktig eftersom den allena möjliggör en gemensam förståelse vilket etableras i öm-sesidigt erkännande mellan de oppositionella sidorna.51 Även om dialogen har en viktig funkt-ion är den inte tillräcklig så länge urfolk saknar tillgång till en försäkran om en reell och jämlik medverkan i den demokratiska processen. Avslutningsvis är det viktigt för strävan om självbe-stämmande att samer själva tillåts definiera sin identitet samt erhåller ett större politiskt ut-rymme att påverka beslut. Reella politiska verktyg för att uppnå detta är en förstärkning av nationell samisk representation genom exempelvis utökandet av Sametingets uppgifter, bortta-gandet av Sametinget som en offentlig myndighet samt en ratificering av ILO:s konvention 169. Det viktigaste är att grundlagen ändras och tillskriver samerna kulturellt självstyre.52
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering lät år 2007 utföra en undersökning om upplevd dis-kriminering bland samer. Några utmärkande resultat är att disdis-kriminering av samer existerar i bred bemärkelse i samhällslivet. Gällande området utbildning görs det otillräckligt för att stärka samiska barns identitet och skydda dem från diskriminering och trakasserier baserade på sin kulturella bakgrund. Exempel på utförda trakasserier är användningen av nedlåtande ord som
49 Lantto och Mörkenstam, Samerörelsen och offentlig svensk samepolitik, s.166 50 Ibid, s.167
51 Ibid, s.168 52 Ibid, s.168-169
”lappjävel”. Fortsatt upplever samer att deras rätt till modersmålspråk inte respekteras och upp-nås.53 Bristen på stöd till samiskan är ett hot för samiska språkens framtid eftersom syd- och lulesamiska befaras att förlora sina talare. Det verkar vara en vanlig företeelse att skolor ger ett svagt stöd till samiskans modersmålsundervisning, exempelvis saknas läroböcker vilket försvå-rar undervisningen.54 Inom området myndighetskontakt är en vanlig upplevelse att det ojämlika förhållandet mellan majoritet och minoritet samt föreställningar om samer påverkar dialogen. En förklaring bakom myndigheternas nutida attityd gentemot samer är påverkan av den histo-riska negativa synen på samer. Åtskilliga samer har idag inte förtroende för myndigheter på grund av politiken och diskriminerande behandling som förts gentemot samer under århundra-den.55 Vissa samer vittnar om att det är mer vanligt att kommuner inte aktivt verkar för samiska rättigheter än att de gör det. Undersökningen av Ombudsmannen mot etnisk diskriminering belyser hur myndighetssynen på vem som är same idag relaterar till den historiska synen på samer som renskötare samt som lägre socialt stående och därmed oduglig att ta beslut i resone-mang som angick dem själva. Nutida exempel är att dialoger nästan enbart sker med samebyar och att antalet dialoger är få. Fortsatt blir renägares kunskaper ifrågasatta när det gäller rennä-ringsfrågor.56 Det är inte enbart myndigheter som saknar förtroende från samer utan även rätts-väsendet och polisen. Vid ett flertal tillfällen skall polisen inte agerat vid anmälningar.57 Inom området äldrevård skall enligt lag samiska tillhandahållas inom de samiska förvaltningsområ-dena, dock verkar rättigheterna inte uppnås på grund av motstånd, frånvaro av organisation och att resurser som finns inte begagnas väl. Ett exempel visar på en ovilja att anställa personal med kunskap i samiska och att över lag respektera samisk kultur. Ytterligare belyses att behovet för rätten till äldreomsorg på samiska sträcker sig utanför det samiska förvaltningsområdet.58 Även inom området arbetsliv förekommer diskriminering mot samer, exempelvis har samer upplevt att på grund av deras bakgrund så hänvisas de till vissa yrken utifrån fördomar och exkluderas från andra yrken eftersom de inte uppfattas som kompetenta även om de har en högskoleutbild-ning. Gällande arbetssökande erfar vissa samer boende inom förvaltningsområden att deras bakgrund är en nackdel och menar att en del arbeten inte är värda att söka till eftersom de diskrimineras på grund av deras samiska identitet.59 Inom området övriga samhället berättar
53 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, ”Diskriminering av samer-samers rättigheter ur ett
diskriminerings perspektiv”, s.20 54 Ibid, s.21 55 Ibid, s.22-23 56 Ibid, s.23 57 Ibid, s.24 58 Ibid, s.25-26 59 Ibid, s.26
samer om hur de behandlas negativt genom att inte tillåtas köpa bostäder eller boka vandrarhem eftersom de är samer. Denna behandling har medfört att vissa samer inte öppet delar med sig av sin samiska identitet i vardagslivet. Även inom området media menar samer att de ofta kränks av mediala inslag, fortsatt erfar samer att majoritetssamhället inte ifrågasätter föreställ-ningen om att det genom skrift och tal är legitimt att använda nedvärderande språk mot samer.60 Kritik har riktats gentemot Sverige att Sametinget har för liten rätt att påverka och att det sa-miska folket inte får möjlighet att delta i beslutsprocesser och andra projekt som handlar om samer. En möjlig hypotes är att om samer upplever sig diskriminerade kanske de avstår från att aktivt engagera sig i samhälls- och rättighetsfrågor. Den sociala diskrimineringen kan påverka juridikens utformning likväl juridiken påverka den sociala sfären, därmed är en synliggörande av en diskriminerande juridik viktigt för att förändra sociala strukturer till samisk fördel. Upp-satsens ena underfrågeställning tar vid här och undersöker diskriminerande strukturer i rätten. Lawrence och Moritz diskursanalys bidrar till en ökad förståelse hur synen på urfolksrätt och FPIC är från gruvbolag och stat. Det är intressant att se hur praktiken ser ut. För uppsatsen finns ett intresse att utforska om och hur lagen är otydlig. Mörkenstam och Lawrences analys av Sametingets konstruktion bidrar till en förståelse om dagens situation för samiskt självbestäm-mande och de centrala hinder som myndigheten har i samband med sin organisatoriska upp-byggnad. Vidare lyfts diskursen om att Sametinget skall begränsas och inte får för stor politisk makt. Fortsatt är det intressant att utforska om diskursen finns och hur den gör avtryck i andra ramverk som lagar vilka påverkar samernas rättigheter. Jag upplever att det finns en forsknings-lucka gentemot de sociala och kulturella frågorna vilket jag därmed önskar belysa i denna upp-sats. Ytterligare syftar uppsatsen på att bidra med ett nytt perspektiv genom användningen av Fraser och Young.
3 Metod
Uppsatsens undersökning består av två huvuddelar där det övergripande syftet är att beskriva hur den svenska och norska gällande rätten De lege lata är samt applicera uppsatsens teori på gällande rätt för att utröna hur samernas rättighetsskydd förhåller sig till uppsatsens teoretiska ramverk.
Första delen i uppsatsens undersökningsdel utgår från rättsdogmatisk metod och är en genom-gång av gällande rätt i Norge och Sverige i syfte att undersöka vilket lagstöd norska och svenska samer har för sin självbestämmanderätt.
Andra delen i uppsatsens undersökningsdel utgår från kvalitativ metod och normativt förhåll-ningssätt. Utifrån de valda teorierna kommer kriterier att operationaliseras för att bedöma norsk och svensk rätt uppfyller dessa, fortsatt jämförs och utvärderas vilken av det norska el-ler svenska rättighetsskyddet som starkast uppnår det teoretiska ramverket som jag utformar utifrån Fraser och Young idéer.
3.1.1
Rättsdogmatisk metod med komparativt inslag
I syfte att nå en förståelse för aktuell lagstiftning även kallad gällande rätt och de lega lata används rättskällor som utgångspunkt. Exempel på rättskällor som används i uppsatsen är för-fattningar och förarbeten där förstnämnda står högre i rättskällehierarkin. Inom förför-fattningar räknas lagar, föreskrifter och förordningar in och förarbeten innefattar olika dokument inför stiftandet av nya lagar som propositioner (prop.) statens offentliga utredningar (SOU) och riks-dagsutskottsbetänkanden.61 Sedvanan är en ytterligare delkomponent i rättskällan. Begreppet utmärker sig av den orsaken att det saknas text på innebörden, sedvana avser ett över tid eta-blerat tillvägagångssätt hos en grupp med ansenlig mängd individer. Sedvanans innehåll behö-ver i stort sett beläggas genom empiriska studier eftersom det belyser ett särskilt beteende hos somliga individer.62 Genomgående för uppsatsens rättsgenomgång gäller en subjektiv lagtolk-ningsmetod, centralt i metoden är att använda förarbeten för stöd i tolkning av lagtext. Förar-beten kan bidra till bredare kunskap om det tex finns undantag eller om olika situationer påver-kar tolkningen av begrepp och uttryck, även kallat för rekvisit.63 Det komparativa inslaget är jämförelsen mellan två länder, det räknas som en enkel form av komparativ metod i bemärkel-sen att finna likheter eller skillnader. Att enbart jämföra norsk och svensk rättsdokument är en
61 Zetterström, Juridiken och dess arbetssätt, s.56
62 Samuelsson och Melander, Tolkning och tillämpning, s.46 63 Zetterström, Juridiken och dess arbetssätt, s.88-89
form av univariat parkomparation, syftet är att jämföra två fall utifrån en aspekt och resultatet svarar på om undersökt aspekt har skillnader eller likheter.64
3.1.2 Beskrivande idéanalys-idealtyper
Uppsatsens undersökningsdel baseras på metoden beskrivande idéanalys genom användandet av idealtyper. Idealtyper är ett analysverktyg som när det appliceras på det insamlade teoretiska materialet syftar till att utröna och sammanfatta centrala ideologiska idéer/begrepp till en lätt-förståelig och koncis sammanfattning. Fortsatt tydliggör idealtyperna det som skall utforskas.65 Följande steg är att placera det tilltänkta materialet i relation till de valda idealtyperna för att undersöka likheter.66 Genom att utröna Fraser och Youngs idealtyper blir det enklare att se de
viktiga komponenterna i uppsatsens teori samt att i nästa steg applicera kärnpunkterna på norsk och svensk rätt.
64 Denk, Komparativ metod, s.38 65 Beckman, Grundbok i idéanalys, s.28 66 Ibid, s.28-29
4 Material
4.1.1 Insamlingsmetod
Metoden för att finna lagar och dokument och således besvara uppsatsens frågeställningar är att använda en insamlingsmetod som delvis styrts av tidigare forskning vilka nämnt viktiga doku-ment. Ytterligare för att säkerställa att alla relevanta rättskällor inkluderas i undersökningen används sökord i sökfältet på de valda hemsidorna vilka är för norsk rätt-Lovdata.no och för svensk rätt Riksdagen.se och Lagen.nu. Sökorden som används för de norska rättskällorna är: samisk och samiske samt för de svenska rättskällorna: samer och samisk. Valen av ord gjordes för att på ett enkelt vis täcka de dokument som har påverkan på samer, fortsatt täcker orden identiteten samer och språket samiska, språket har relevans eftersom regler som påverkar sa-miska kan vara viktiga utifrån samernas självbestämmande, deltagande och jämlik politisk talan samt diskriminering gentemot samer.
4.1.2 Material- och metoddiskussion
Huvudmaterialet är rättskällor såsom svenska och norska lagar och förarbeten såsom proposit-ioner och statliga offentliga utredningar. Dessutom undersöks svenska föreskrifter och förord-ningar i syfte att komplettera lagtexten. Eftersom uppsatsens i första hand fokuserar på svensk rätt har en avgränsning gjorts där detta urval inte inkluderar norsk rätt. Olika sorters texter ka-rakteriseras av olika fördelar och nackdelar. Lagar kaka-rakteriseras som en koncentrerad text där fördelen är att den ger indikatorer på vad som är viktigt samtidigt som det ibland kan medföra svårigheter att förstå lagrums lydelse. En proposition och statliga offentliga utredningars fördel är att texten ger en djupare förståelse till bakgrund och syfte med föreslagen lag, oftast bidrar längden på utredningen till en lättare förstående av innehållet. En risk med rättskällorna är att de inte är korrekta. Jag anser att källorna där lagarna inhämtades har låg risk för att vara felakt-iga, däremot finns en risk att felaktigheter går omärkbart förbi i och med att lagarna inte är allmänt känd information och därmed svåra att kontrollera. Ytterligare aspekt som tagits i åtanke under uppsatsens arbetsgång är aktualitet. Eftersom samiska rättigheter är en fråga som diskuteras ofta och rättskällor revideras relativt ofta är det viktigt att säkerställa att de rättskällor som används är den aktuella.
Angående uppsatsens genomförande finns en strävan att uppnå hög reliabilitet och mätnings-validitet. Reliabilitet mäter tillförlitligheten i en studie och således innebär en hög reliabilitet
att en återskapelse av undersökningen ger lika resultat.67 I syfte att uppnå reliabilitet syftar me-todavsnittet att tydligt beskriva undersökningens tillvägagångssätt och insamlingsmetod. Det andra begreppet mätningsvaliditet mäter i vilken grad undersökningens syfte stämmer överens med genomförd undersökning.68 Den centrala delen i uppsatsen är att samla in och gå igenom rättskällor vilket görs av att använda sökord för att finna relevanta rättskällor likaså för att täcka rättsområdet som berör samerna. Gällande materialinsamlingens sökord görs en medveten av-gränsning där orden minoritet och urfolk inte ingår på grund av den låga sannolikheten att en lag om dessa inte även nämner samer. När all material är insamlad utförs en teoretisk analys vilket baseras på metoden idéanalys. Möjliga felkällor gällande idéanalys kan vara risken att missförstå den teori som skall analyseras, för att undgå detta är det positivt att använd flera källor från samma teoretiker för att säkerställa att teorin är tydligt förstådd.
67 Ruane, A och O i forskningsmetodik: en vägledning i samhällsvetenskaplig forskning, s.83 68 Ibid, s.47
5 Teori
Uppsatsen kommer utgå från urfolks rätt till självbestämmande genom ett postkolonialt och rättvise perspektiv utifrån Iris Marion Young och Nancy Fraser. Genom Young och Frasers idéer konstrueras uppsatsens teori.
5.1 Uppsatsens teori
Uppsatsen utgår från en rättviseförståelse utifrån ett postkolonialt perspektiv och genom det jämlika deltagandet utifrån ett kulturellt, ekonomiskt och politiskt perspektiv. Denna teoretiska utgångspunkt bidrar till en förståelse av den nutida svenska och norska samiska urfolksbefolk-ningen gällande deras samhällssituation.69 Teorin grundar sig fortsatt på en oförenlighet mellan dagens urfolk och deras anspråk för självbestämmanderätt och den rådande globala postkoloni-ala statsordningen eftersom ordningen ser nationalstaterna som den primära internationella ak-tören vilket begränsar urfolks utrymme för talan och reellt inflytelse.70
Young utgår från antagandet om en lokal självbestämmanderätt utan suveräna gränser eftersom subjekt som olika urfolksgrupper kan inneha anspråk på sin självbestämmanderätt utan att vara suveräna.71 Denna tankegång bryter således mot den av majoriteten accepterade normativa idén att självbestämmande innebär en självständigt suveränitet och där frihet tolkas som icke-in-blandning. Innebörden av ett suveränt subjekt är att subjektet styr regleringen inom sitt territo-rium och att inget externt subjekt har legitim rätt att interferera i det självbestämmande subjek-tets angelägenheter.72 Young menar att denna tolkning inte är normativt tillräcklig för principen om självbestämmande. Utifrån grundtanken om individuell autonomi och kritiken mot icke-intervenering skapas en förståelse av frihet som icke-dominans.73 Utifrån frihetskonceptet om icke-dominans från ett individperspektiv utvecklar Young det till ett grupperspektiv.74 En viktig kärntanke är att subjekt är konstituerade genom relationer som gör dem beroende av varandra. Utifrån denna förståelse blir det svårt att förstå idén om självbestämmande som icke-inbland-ning, eftersom subjektets autonomi anses vara självständig från andra subjekt.75 Urfolks själv-bestämmanderätt innebär att de har en rätt till deras egen styrningsinstitutioner genom vilka de kan besluta om deras framtid. Andra individer utanför gruppen skall inte ingripa, begränsa eller
69 Young, ”Hybrid Democracy: Iroqouis Federalism and the Postcolonial Project” s.237 70 Ibid, s.247
71 Ibid, s.247, 254-255
72 Young, Global Challanges-War, Self-determination & Responsibility for Justice, s.44-45 73 Ibid, s.46, 48
74 Ibid, s.49 75 Ibid, s.46
styra deras beslut och tolkningar för egen vinning, utifrån deras övertygelse vad som finner lämpligast eller i syfte att underordna en grupp i en större nationell enhet. Fortsatt bör urfolk vara fria från dominans. En annan viktig komponent är att eftersom folk befinner sig i beroen-deförhållande till varandra bidrar detta till att en grupp om deras handlingar påverkar en extern grupp inte kan ignoreragruppens intressen och anspråk eftersom andra grupper äger en legitim fordran att deras intressen ska tas hänsyn till. Självbestämmande folk kan inte utifrån ett mora-lisk perspektiv göra vad de vill utan ingripande från andra. Folks ekonomiska, territoriella eller kommunikativa relationer med andra kan generera konflikt och kollektiva problem vilket bidrar till förpliktelser att synliggöra andras legitima intressen såväl som att verka för sina egna in-tressen. Fortsatt består bestämmanderätten av tre beståndsdelar. Först antagandet om icke-in-blandning vilket innebär att folket har prima facie rätt att besluta om egna styrningsprocedurer utan inblandning från andra. Den andra delen är rätten för externa individer att göra anspråk på gruppen, förhandla villkoren för relationen och gemensamt reglera effekter av gruppens hand-lingar om dessa påverkar externa individer. Den tredje delen handlar om att instifta erkända institutioner och procedurer för att möjliggöra för olika grupper att förhandla och döma kon-flikter och genomdriver överenskommelser. Självbestämmande innebär inte oberoende, utan handlar om att olika grupper kan leva tillsammans inom politiska institutioner vilka minimerar dominans mellan folk. En nödvändig beståndsdel i självbestämmanderätten för folk är att folk har rätt till att delta som folk i processen att designa och implementera institutioner mellan folken för att minska risken för dominans.76 Vidare skall självbestämmanderätten förstås som relationell autonomi i en kontext av dominans där subjekt skall äga samma rätt till icke-inblandning, det görs därmed ingen skillnad på en stat och en grupp.77 Begreppet relationell autonomi innefattar att subjekt är beroende av varandra, alla subjekt har lika respekt som auto-noma subjekt, att vara ett autonom subjekt innebär att man kan ta beslut om egna angelägenheter samt inneha kapacitet och support att uppnå sina önskningar, denna rätt är inneboende i att vara subjekt. Inom begreppet finns inte principen om icke-inblandning utan andra i relation till sub-jektet kan påverka subsub-jektet i fråga.78 Andra subjekt har rätt att påverka beslut bara om de kan visa att frågan och beslutet påverkar dem materiellt, därmed skall beslut tas gemensamt om
76 Ibid, s.50-51 77 Ibid, s.52 78 Ibid, s.47
flera parter påverkas.79 En viktig aspekt av självbestämmanderätten för folk är att principen om icke-dominans även gäller inom en grupp.80
Utifrån av självbestämmande som icke-dominans samt insikten om att olika folk är ekonomisk, miljömässigt och rumsligt beroende till varandra samt sannolikt kan dela gemensamma problem skapas ett behov för federalism. Utifrån denna situation är det nödvändigt med gemensamt styre mellan dessa självbestämmande subjekt. Fortsatt sammanför det federala systemet det egna sty-ret med ett delat styre. Ofta har olika folk olika resurser i form av välstånd, resurser och kapa-citet. Dessa ojämna resurser skulle kunna skapa konflikter mellan subjekten vilket gör det vik-tigt att säkerställningen mekanismer/arenor som hindrar beroende subjekt till att bli ojämlika samt att säkerställa att konflikter avgörs på ett rimligt vis för att förhindra att ett subjekt domi-nerar en annan. 81 Inom dessa mekanismer/arenor bör självbestämmande subjekt inneha jämlik status och ömsesidig respekt.82 I dagens uppbyggnad av nationalstater leder federalism därmed till en försvagning av nationalstaten som subjekt. 83
Vidare bygger uppsatsen teori på antagandet att det finns en möjlighet att uppnå självbestäm-mande i gemenskap med olika grupper som vilket beskrivs av Young med begreppet (Being together in diference).84 Självbestämmande subjekt kan inte uppnå fullt självbestämmande om inte folken deltar tillsammans i processer som reglerar deras oundvikliga och ofrivilliga relat-ioner.85 Modellen av självbestämmande i relation till andra är således en form av federalism.86 Youngs modell av självbestämmande centrerar kring ömsesidig respekt och undvikande av do-minans. Även om självbestämmande förstås som dominans finns ett antagande av icke-inblandning i och med att externa parter inte skall lägga sig i självbestämmande gruppers en-sak.87Principen om självbestämmande som icke-dominans erfordrar erbjudande av positivt stöd till subjekt med svagare resurser så att de uppnår en nivå som möjliggör dem att meningsfullt
79 Young, Hybrid Democracy: Iroqouis Federalism and the Postcolonial Project. s.254-255 i Political Theory and the Rights of Indigenous Peoples
80Young, Global Challanges-War, Self-determination & Responsibility for Justice, s.57 81 Ibid, s.66-67
82 Ibid, s.66
83 Young, Hybrid Democracy: Iroqouis Federalism and the Postcolonial Project. s.254-255 i Political Theory and the Rights of Indigenous Peoples
84 Young, Glabala utmaningar-Krig, självbestämmande och global rättvisa, s.74
85 Young, Global Challanges-War, Self-determination & Responsibility for Justice, s.66-67 86 Ibid, s.59
uppnå deras val, autonomi och kompetens att samspela och förhandla med andra självbestäm-mande subjekt.88
Principen om lokala självstyren är möjlig i dagens nationalstatsordning. Ytterligare central idé i uppsatsens teori är att beslut skall tas på mest lokala nivån som är möjligt för att kunna säker-ställa samiskt inflytande.89Young menar att federalism med sina lokala styren bidrar till en starkare demokrati än dagens nationsstatsordning eftersom den lokala perspektivet bidrar till ett införlivande av högt deltagande.90 Jag tolkar det som att Youngs idéer uttrycker
subsidiaritets-principen. I uppsatsen bidrar denna princip till argument för att samer skall få större beslutsrätt i samiska frågor. Även relationell autonomi, icke-inblandning och icke-dominans är relevanta i frågan om samiskt inflytande i samiska angelägenheter.
Samernas postkoloniala situation gällande möjligheter att delta i beslut kan uppfattas som del-tagande på orättvisa grunder, samt en form av social utestängning. Att vara socialt utestängd innebär en stor orättvisa eftersom alla möjligheter till deltagande förbises. Utifrån Frasers för-ståelse av rättvisa som jämlikt deltagande kan en större förför-ståelse av fenomenet social utestäng-ning skapas.Fortsatt eftersom social utestängning förkroppsligar individers hinder att delta på jämlika grunder är detta en stark orättvis företeelse, likväl en stor moralisk orätt.91 Den mora-liska aspekten av jämlikt deltagande relaterar till att principen grundar sig på en tolkning av principen om jämlik moralisk värde. 92
För att rättvisa som jämlikt deltagande skall uppfyllas är det nödvändigt med en social ordning där medlemmar i samhällen kan samspela som jämlikar sinsemellan.93 Tillvägagångssättet för att uppnå ett jämlikt deltagande kräver ett förverkligande av åtminstone tre premisser vilka är inspirerade av Frasers tredimensionella rättviseuppfattning; dessa tre premisser representerar ett kulturellt, ekonomisk och politisk perspektiv. Följaktligen illustrerar det kulturella, ekono-miska och politiska perspektivet respektive område: erkännande, fördelning och representation. Kulturella hinder synliggörs som ojämlik status eller brist på erkännande vilket är att när indi-vider inte kan vara en jämlike på grund av institutionaliserade hierarkier av kulturella värden som förnekar dem nödvändig status. En tydlig form av detta är rasism och idén att olika grupper
88 Ibid, s.66
89 Young, Hybrid Democracy: Iroqouis Federalism and the Postcolonial Project. s.254-255 i Political Theory and the Rights of Indigenous Peoples
90 Ibid, s.256
91 Fraser, Rättvisans mått, s.104-105
92 Fraser, ”Reframing Justice in a Globalizing World, NLR 36, November–December 2005” s.73-74 93 Fraser, Rättvisans mått, s. 103
har olika kulturella värden, därefter tilldelas olika status vilka kan rangordnas vilket skapar en ojämlik relation mellan olika grupper. Ekonomiska hinder synliggörs som distributiv orättvisa vilket är att en individ inte kan vara en jämlike på grund av rist av ekonomiska resurser.94 In-kompatibelt med detta perspektiv är således en ekonomiska ordning som cementerar ekonomisk utarmning och stora skillnader i tillgången av sysselsättning, ekonomiska resurser och ledighet; företeelser som påverkar individers möjlighet till jämlikt deltagande i den sociala sfären. Ex-empel på ekonomisk orättvisa är därmed all påverkan på samisk näringsverksamhet som kan tänka sig vara negativa på verksamheten som gruvexpansion, vägbyggen och utökad turism. Det politiska perspektivet åskådliggör samhällens politiska ordning, vitalt för att uppnå ett jäm-likt deltagande är att det garanteras likvärdig politisk talan till alla i samhället. Hinder för detta perspektiv är exempelvis röstningsregler och andra företeelser vilka konsekvent berövar vissa människor skäliga möjligheter att utöva inflytande på beslut som angår dem.95 Exempel på hin-der för samerna är det svenska Sametingets institutionella konstruktion och statens minimala upprätthållande av urfolksrättigheter. Fortsatt konstruerar den politiska dimensionen vem som tillhör gruppen och således får göra anspråk på rättvis fördelning och ömsesidigt erkännande samt hur dessa anspråk skall diskuteras och dömas. 96 Dimensionen ställer frågan huruvida be-slutsregler beviljar lika röst i allmänna överläggningar och rättvis representation i allmänna beslutstagande till alla medlemmar. Politiska hinder synliggörs som brist på representation. 97 Två olika sorter av avsaknad av representation kan ta uttryck i politikens ramsättning; vanlig politisk avsaknad av representation och ”misframing”. I den första berörs procedurella regler som valsystem och kvotering. Den andra aspekten handlar om beslut om exempelvis vem som tillhör samhället och således får möjlighet till distribution, representation och erkännande.98 Ramsättningspolitiken sätter ramar för politiken och därmed bestämmer vem som är subjekt av rättvisa samt ramen för politikens procedurella form. En tredje form av ramsättningspolitiken är att politiken bör sträva efter att demokratisera processen av ramsättning.99
Fortsatt utgår uppsatsens teori från ett post-westfaliskt perspektiv antagande om att orättvisor inte enbart är begränsat inom en stat utan påverkas utifrån. Ramsättningen i detta perspektiv utgår från ”all-affected principle” vilket betyder att alla som påverkas av en given social
in-94 Fraser, ”Reframing Justice in a Globalizing World, NLR 36, November–December 2005”, s.73-74 95 Fraser, Rättvisans mått, s. 103-104
96 Fraser, ”Reframing Justice in a Globalizing World, NLR 36, November–December 2005”, s.74-75 97 Ibid, s.74-75
98 Ibid, s.76-77 99 Ibid, s.80
stitution eller struktur har moralisk ställning som subjekt av rättvisa i relation till det som på-verkan dem. Det som gör individer till rättvisesubjekt är deras överlappning i gemensamma strukturer vilket sätter regler som styr deras sociala samspel vilket i sin tur påverkar deras livs-möjligheter antingen positivt eller negativt.100 Fortsatt är det viktigt i denna post westfaliska perspektiv att skapa demokratiska arenor för att besluta om ramen för rättvisa. Rätten att delta i besluten om vem som ingår i ramen följer även rätten att bestämma om hur proceduren för att bestämma ramen skall utformas. Utan institutionella arenor som tillåter alla att delta i beslut om hur den politiska ramen skall utformas riskerar beslutet att skapa en odemokratisk ram och fortsatt förvägra de som är utanför beslutet deras möjlighet att delta i termer av jämlikar i be-slutsprocessen om vem som skall inkluderas som rättvisesubjekt.101 Fraser belyser att problemet med ”misframing” det vill säga att vissa exkluderas i ramsättningen illuminerar en ny form av demokratisk underskott samt att det finns en nära koppling mellan demokrati och rättvisa. Yt-terligare kan inte rättvisa uppnås så länge problem med att vissa exkluderas från den politiska ramsättningen pågår.102 Antagandet att rättvisa är jämlikt deltagande inkluderar både resultatet av och proceduren för skapandet av orättvisa. Den första punkten uppnås när alla får delta som jämlikar i det sociala livet, den andra punkten uppnås när beslut tas i lämpliga och öppen över-läggning i vilka alla kan delta som jämlikar.103
Sammanfattningsvis är de viktigaste teoretiska delarna från Young och Fraser federalism, starkt lokalt självbestämmande utan suveränitetsanspråk, självbestämmande som icke dominans, re-lationell autonomi, ramsättningspolitik, icke inblandning i externa beslut som inte berör ens egna angelägenheter ramsättande av rättighetssubjekt samt jämlika möjligheter till deltagande, förverkligande av erkännande, omfördelning och representation. För att förenkla analysen av materialet söks en tydlig förståelse av centrala begrepp. En viktig aspekt i diskussionen om urfolk och självbestämmanderätt är att definiera vad självbestämmande innebär som begrepp. Inom det politisk-teoretiska fältet finns en bred samsyn att begreppet innebär ”en rätt till internt självstyre i egna angelägenheter inom en nationalstats gränser, snarare än en rätt att (åter) upp-rätta en separat stat”.104 Enligt Sametinget uppnås samisk självbestämmanderätt när: ”same-tinget äger beslutsrätt och rätten till inflytande i alla frågor som rör det samiska folket.” 105 Uppsatsen utgår från dessa definitioner vilket även stämmer överens med Youngs teoretiska
100 Ibid, s.81-82 101 Ibid, s.84-85 102 Ibid, s.85-86 103 Ibid, s.87
104 Lawrence, Mörkenstam, Självbestämmande genom myndighetsutövning, s.211 105 Sametinget, ”Budgetunderlag 2021-2023 Sámediggi” s.3
ställningstagande. Jämlikhet i uppsatsens teori är en översättning av engelskans ord ”equal” och ”parity”.
5.2 Operationalisering till teoretiska kriterier
Det inledningsvis steget för att applicera uppsatsens teori på uppsatsens material är att identifi-era idealtyper från teorin som är relevanta för att besvara uppsatsens syfte och frågeställning. Utifrån idealtyperna är nästa steg att justera dem så att de kan ställas till materialet, därmed får de en mer utvecklad och koncentrerad form.
Idealtyper
-Starkt lokalt självstyre
-Jämlik politisk talan för alla individer
-Jämlika möjligheter att uppnå socialt anseende för alla individer -Jämlikt ekonomiskt fördelning mellan alla individer
↓
Teoretiska kriterier
-Hur möjliggörs ett lokalt samiskt självstyre genom lag? Vad har samer enskild bestämmande-rätt över genom lag?
-Hur ser möjligheten ut för jämlik politisk talan mellan samer och icke-samer? Vilka möjlig-heter finns uttryckta i lag för samiskt deltagande i beslutsprocesser som har direkt påverkan på samiska intressen?
6 Undersökning
6.1 Genomgång av gällande rätt i Sverige och Norge
Detta avsnitt presenterar rättsregler som i tillämpningen påverkar samer som rättssubjekt och således har relevans för att möjliggöra att uppsatsens frågeställningen besvaras. Därtill möjlig-gör framläggningen av materialet en komparativ jämförelse mellan det svenska och norska rättsläget för samer.
6.1.1 Norges lagstiftning
6.1.1.1 Norges grundlag (LOV-1814-05-17)E kap. 108 § Det påligger statens myndigheter å legge forholdene til rette for at den samiske folkegruppe kan sikre og utvikle sitt språk, sin kultur og sitt samfunnsliv.
Denna paragraf utrycker att det är statens myndigheter som har ett särskilt ansvar att skapa förhållanden för samer att kunna säkra och utveckla sitt språk, kultur och samhällsliv vilket är relevant för att möjliggöra samiskt deltagande i frågor som berör samer.
6.1.1.2 Lov om rettsforhold og forvaltning av grunn og naturressurser i Finnmark (Finn-markloven) (LOV-2005-06-17-85)
Ett huvudsyfte med lagen är att förtydliga rätten till land och vatten i området Finnmark.106 Området som lagen täcker är relevant för samer eftersom det är den nordligaste delen av norska Sápmi.107 Ett utmärkande följd av lagen är att en ny förvaltning av marken införs vilket utgör subjekt i en lokalt styre där markrätten från staten övergår till förvaltningen.108 Fortsatt innebär detta att staten ej kan styra området. Loven formulerar att bruk av lagen är förenlig med folk-rättens regler om urfolk och minoriteter samt formuleringar i norsk rätt om samiska rättigheter till vatten och lag. Vidare innebär lagen självständiga rättigheter för området, fortsatt gäller det att kollektiv som privata rättigheter grundat på hevd och all tiders bruk (urminneshävd och sedvana) är giltiga.109Lagen artikulerar att samiska intressen och kultur har en särskild ställning som skall beaktas i förvaltningen av Finnmark.
I Finnmarksloven 1 kap. 1 § står det att: Lovens formål er å legge til rette for at grunn og naturressurser i Finnmark forvaltes på en balansert og økologisk bærekraftig måte til beste for innbyggerne i Finnmark og særlig som grunnlag for samisk kultur, reindrift, utmarksbruk, næringsutøvelse og samfunnsliv.
106 Ot.prp. nr 53 (2002-2003), s.7
107 Troms og Finnmark fylkeskommune, Statistikk- og analysenheten, Troms og Finnmark i tall-demografi 108 Ot.prp. nr 53 (2002-2003), s.7
