7 Avslutning
7.2 Hur ser möjligheten ut för jämlik politisk talan mellan samer och icke-samer? Vilka
be-slutsprocesser som har direkt påverkan på samiska intressen?
I den norska rätten erkänns den norska folkrättsliga förpliktelsen att konsultera med urfolk, likaså finns flera exempel på att samiskt deltagande skall främjas. Exempelvis visar Lov om informasjonstilgang mv. for Kommisjonen for å granske fornorskingspolitikk og urett overfor samer, kvener og norskfinner att tillsättningen av en sannings och försoningskommission från den norska regeringen tyder på att det finns ett nationellt intresse att granska förnorskningspo-litiken. Uppdraget att samla in information visar även på att samers röst är giltig och att de i processen ges utrymme till politisk talan. I finmarksloven 4 § står det att Sametinget kan ge riktlinjer för hur effekten av ändrat bruk av utmark påverkar samisk kultur, renskötsel, utmarks-bruk, företag och samhällsliv. Detta exemplifierar möjligheten för representanter för samer att
delta i beslut samt formulera grundförslag för vidare arbetsgång. Riktlinjerna har en stark tyngd i värderingsarbetet. Fortsatt förvaltas Finnmarksegendomen enligt 9 § av en styrelse som delvis är vald av Sametinget. Enligt 7 § väljs hälften av medlemmarna av Sametinget och hälften av Troms och Finnmarks fylkesting därmed finns en jämlik politisk balans mellan dessa två. Yt-terligare har samer möjlighet att delta i beslut i nödvändig utsträckning fastställa planer, budget, riktlinjer och instruktioner för verksamheten. Enligt 10 § ska Sametingets riktlinjer ligga till grund i värderingen av Finnmarksegendomens beslut om ändrat bruk av mark. I ett senare stycke står det att i beslut om förfogande av fast egendom som är beslutat av färre än fyra styrelsemedlemmar ska godkännas av Sametinget och Troms och Finnmarks fylkesting, detta visar återigen på att parterna har en lika stark beslutsröst. Sameloven 2 kap. 2-2 § visar på att Sametinget har en relativt stor möjlighet att delta i beslutsprocesser som har en direkt påverkan på samiska intressen och därmed erhålla en jämlik politisk talan som icke-samer. I lagtexten står det att andra offentliga organ bör ge Sametinget möjlighet till att uttala sig före de fattar avgörande i saker inom Sametingets arbetsområde. I Prosedyrer for konsultationer mellon stat-lige myndigheter og sametinget 1 kap. beskrivs syftet med proceduren att bidra till en praktisk genomförande av statens folkrättsliga förpliktelse att konsultera med urfolk, samt att söka och uppnå enighet mellan statliga myndigheter och Sametinget när det övervägs att införa lagar och beslut som direkt kan påverka samiska intressen. Vidare står det att syftet är att underlätta ut-vecklingen av ett partnerskapsperspektiv mellan statliga myndigheter och Sametinget som ver-kar till att stärka samisk kultur och samhälle. I 3 kap. står det att statliga myndigheter skall tillhandahålla fullständig information om aktuella ärenden som kan påverka samerna direkt och om relevanta förhållanden i alla led i behandlingen av ärendet. Därtill I 9 kap. förklaras det att i konsultationsprocessen skall staten så tidigt som möjligt informera Sametinget om vilka orga-nisationer/intressen staten anser att ärendet påverkar och diskutera samordning av samrådspro-cesser.
I svensk rätt exemplifieras samernas rätt till deltagande i beslutsprocesser som har direkt på-verkan på samiska intressen och möjligheter till jämlik politisk talan i flera olika lagrum. Gra-den av deltagande skiljer sig från snävt till större. I Sveriges regeringsform 1 kap. § 2 står det att: Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället, det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av etniskt ur-sprung, språklig eller religiös tillhörighet eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person och att det samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möj-ligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Ytterligare står
det 7 kap. 2 § ”Vid beredningen av regeringsärenden ska behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. Upplysningar och yttranden ska också i den omfattning som behövs inhämtas från kommuner. Även sammanslutningar och enskilda ska i den omfatt-ning som behövs ges möjlighet att yttra sig. I lagen om nationella minoriteter och minoritets-språk 5 § står det att förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor. Denna skrivning visar på en relativt långtgående möjlighet för samer att delta i samråd. Samråd ska ske genom att förvaltningsmyndigheten för en strukturerad dialog med de nationella minoriteterna i syfte att kunna beakta deras synpunkter och behov i myndighetens beslutsfattande. I 13 § ges individer rätt att använda samiska i en domstol med en domkrets som helt eller delvis sammanfaller med kommunerna Arjeplog, Gällivare, Jokkmokk eller Kiruna, om målet eller ärendet har anknytning till någon av dessa kommuner. Fortsatt visar 8 och 9 §§ på liknande rätt. Användandet av samiska tillåts för ärenden hos förvaltningsmyndigheter vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvalt-ningsområde. Fortsatt är myndigheten skyldig i dessa ärenden att i besvara muntliga frågor på samiska om frågan ställs på samiska. Ytterligare ska myndigheten i övrigt sträva efter att be-möta de enskilda på dessa språk. Möjligheten att använda samiska för en individ som känner sig mer säker i språket jämfört med svenskan har större möjligheter att uttrycka sig på samiska vilket medför en möjlighet till jämlik politisk talan och jämlik möjlighet att föra fram sina åsik-ter. I sametingslagen 1 a § har Sametinget möjlighet att besluta om partistöd till aktörer som tidigare har eller som representeras i Sametinget, mandaten sträcker sig till det som är möjligt utifrån regeringens föreskrifter om partistödets former och omfattning. Utifrån sametingsvalet utses 31 ledamöter och ersättare enligt 2 kap. 2 §. Samma paragraf förklarar att regeringen väljer en av Sametingets ledamöter efter Sametingets förslag. Sametinget har beslutsrätt att utse en eller flera vice ordförande samt upphäva dessas uppdrag. I rennäringslagen 7 § Tredje och fjärde stycket står det att: De samebyar som kan komma att beröras av ett beslut om ändrad indelning skall ges möjlighet att yttra sig över den föreslagna indelningen. Detsamma gäller fastighetsä-gare som kan komma att beröras av beslutet. Innan Sametinget fattar beslut om ändrad indel-ning skall sammanträde hållas med berörda samebyar. Berörda fastighetsägare har rätt att närvara vid sammanträdet. Sammanträde behövs dock inte om 1) de berörda samebyarna sam-tycker till ändringen, och 2) sammanträde inte begärs av någon berörd fastighetsägare. I För-ordning (2018:1939) om invasiva främmande arter 15 § står det att innan den ansvariga myn-digheten föreslår vad som ska gälla för en art ska Sametinget få möjlighet att yttra sig om
förslaget kan antas ha betydelse för rennäringen eller samisk kultur. Även Statens jordbruks-verk, Skogsstyrelsen och andra berörda myndigheter får möjlighet att uttala sig vilket tyder på att de olika tillfrågade parterna har likvärdig talan. I 17 § andra stycket om antagande eller ändring av en handlingsplan för en arts spridningsvägar får parterna möjlighet att yttra sig på samma vis som i 15 §. Även 40 § är uppbyggt på samma sätt med samma rekvisit gällande samers troliga påverkan som 15 och 17 §§ i avseende på parternas möjlighet att uttrycka sina åsikter innan ansvarig myndighet meddelar föreskrifter, utför beslut eller lämnar förslag om arter som inte skall utrotas eller som sprider sig kraftigt i Sverige. Enligt nationalparksförord-ning 3 a § När Naturvårdsverket tar fram underlag för beslut om att förklara ett mark- eller vattenområde som nationalpark ska verket ge Sametinget tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart att området saknar betydelse för rennäringen och samisk kultur. Enligt 4 § ska Na-turvårdsverket innan de förkunnar föreskrifter om inskränkningar i rätten att använda mark- eller vattenområden inom en nationalpark eller om rätten att färdas och vistas och om ord-ningen i övrigt inom en nationalpark skapa tillfälle för Havs- och vattenmyndigheten, kommu-nen och länsstyrelsen möjlighet att framföra sina åsikter. Ytterligare skall även Sametinget få denna möjlighet om föreskrifterna kan antas ha betydelse för rennäringen eller samisk kultur. Denna lag liksom andra lagar utformade på samma vis där samiska representanter får yttra sig säger inget om röstens vikt, ej heller om det finns ett mål att komma överens mellan parterna eller om det finns en lägsta nivå där samiska åsikter skall vara avgörande. I förordning med instruktion för länsstyrelsen i Norrbottens län 52 § tar sig samiska intressens delaktighet uttryck i valet av ledamöter i rennäringsdelegationen. Följaktligen skall de tre rennäringsutövande le-damöterna väljas efter konsultation med Svenska samernas riksförbund. I rennäringsförord-ningen beskrivs styrelsen för samefondens organisatoriska uppbyggnad. I 24 § framhävs det att de sex ledamöterna och tillhörande suppleanter utses av regeringen och vilka tre av dem ut-nämns efter förslag från Sametinget. Därutöver väljs ordförande och vice ordförande av rege-ringen. Enligt 22 § granskar styrelsen för samefonden bidragsärenden som syftar på 1) inköp eller arrende av mark för renskötsel,2) rennäringens rationalisering och andra åtgärder till främjande av rennäringen, och 3) främjande av den samiska kulturen och samiska organisat-ioner. Enligt 21 § beslutar regeringen om det årliga högsta sammanlagda belopp som får läm-nas ur samefonden efter rekommendation från Styrelsen för samefonden. Enligt 21 § andra stycket ska Sametinget en gång per år uppge förslag till Styrelsen för samefonden om vilket belopp som skall öronmärkas till bidrag syftade till att stödja samiska organisationer och den samiska kulturen nästföljande budgetår.