fortsättningsvis att utgöra ett stort inslag i stadsbilden. Med stora färjor och kryssningsfartyg, där dagligen tiotusentals människor kommer att röra sig genom stadsdelen. Rörelserna av resenärer från och till och fartygen sker ofta i större grupper eller med bussar.
42
Beroende på utformningen av kommunikationer och kulturella uttryck inom Norra Djurgårdsstaden kan flödena av människor och fordon minskas (Intervju 7 & 8) Detta är en utgångspunkt för gestaltningen av det nya området - både vad gäller bebyggelsens och de offentliga rummens skala, uttryck och innehåll.
Programområdet planeras också efter de förutsättningar som omgivningen ger. Lilla Värtans storskaliga vattenrum i öster, Hjorthagsberget i norr, Gärdet i väster och Ladugårdsgärdet med Nationalstadsparken. Den planerade bebyggelsen öppnar upp de tidigare stängda industriområden och karaktären av att vara utkant förvandlas till en entré med en vattenfront till Lilla Värtan. Då detta kommer att vara den första del som de sjöfarande möter, läggs särskild omsorg på utformning av husfasader, kajområden och service nära hamnen (Intervju 7 & 8).
Intervju 3, pekar på att Kungliga Djurgårdsförvaltningen vill att naturområdet ska vara tillgängligt för alla och kunna bevaras som en kulturarvsmiljö. Men med byggnationerna och besökande till stadsdelen kommer belastningen att öka, och med de extra åtgärder som kan behövas vill Kungliga Djurgårdsförvaltningen ha ett samarbete kring med Stockholm stad. Den särskilda lagstiftningen för
Nationalstadsbalken kräver extra omsorg.
En avvägning mellan att ha kulturhistoriska värden och att skapa förutsättningar för ny användning. Projekt NDS 2030 har flera byggnader som klassats som värdefulla att bevara (Intervju 2). Utmaningen är att skapa kopplingar till de verksamheter och immateriella värden som funnits i området – hamnverksamhet med olje- och godshantering. Förmågan att bevara ett levande kulturarv försvinner, men skulle med fördel kunna bevaras med att det flytande kulturavet etableras i Loudden från sin nuvarande trånga plats vid museipiren vid Vasamuseet. År 2013 gav UNESCO ut en rekommendation som beskriver ett förhållningssätt till historiska stadslandskap, med anledning av den starka förändringen av städerna, genom den globala urbaniseringstakten av människors upplevelser av
43
platsers identitet och sammanhang lyfts fram i rekommendationen. Det sker, i enlighet med vad Unesco uttrycker, en fortlöpande förändring från en fokusering på arkitektoniska minnesmärken till ett bredare erkännande av betydelsen av de sociala, kulturella och ekonomiska aspekterna av omsorgen om den historiska stadsmiljön. Utvecklingen av erkända världsarv i Sverige är inte aktuellt för Stockholmsområdet. Men det finns uttalade Riksintressen och Nationalstadspark med särskild lagstiftning för att skydda miljöerna (Intervju 4). Stockholms stad kan sägas delar detta synsätt i sina styrdokument (Intervju 6).
Stockholms förvandling från en sjöfarts-, handels- och industristad till en stad för boende, service och tjänsteproduktion ger andra förutsättningar för byggnationer. Man vill utnyttja de husfronter som bildas mot Lilla Värtan med bland annat andra fasadmaterial och utformning av hus för att återknyta till områdets
industrihistoriska karaktär. Containerhamnens platta och raka linjer och Louddens runda oljecisterner ska kunna återspeglas i husens och stadsrummet utformning (Intervju 7 & 8).
Vattenrum
I Program för hållbar stadsutveckling ( 2017) skriver man att den nya bebyggelsen ska kunna göra ett värdefullt tillskott till de historiska årsringarna genom att
fortsätta en tradition med ”representativa märkesbyggnader” nära vattnet som bygger vidare på innerstadskaraktären. Läget vid vattnet är en av de största tillgångarna för området och att komma nära vattnet och skapa attraktiva kajer som är tillgänglig för alla
Programområdet vänder sig tydligt mot Lilla Värtans stora vattenrum. Lilla Värtan är en mindre fjärd och kan, enligt Stockholms byggnadsordning (2020)
karaktäriseras som ett ”Stort Vattenrum” med långa siktsträckor, stora avstånd där hela stadsrummet påverkas, ett förhållande där vattenrummet rår över husen. Hjorthagen, Värtahamnen, Frihamnen och Loudden vänder sig mot Lilla Värtans
44
stora vattenrum. Höjdpartier väster om området bildar rygg åt hamnen. Den branta bergssidan på Lidingö̈ utgör en tydlig gräns av vattenrummet åt andra hållet, i öster. Lidingöbron delar av Lilla Värtan vilket påverkar rumsligheten för de olika delområdena.
Hållbarhet
För Norra Djurgårdsstaden har hållbarheten av Stockholm Stad definierats i Programförslag om Södra Värtahamnen (2010), som ekonomisk hållbarhet och som då utgörs av områdets förmåga att generera ett lokalt och mångformigt
näringsliv med verksamheter och kommersiell service. En annan viktig aspekt som framhålls, är att investera i området långsiktigt, bibehålla den viktiga
hamnfunktionen, ha en mångfald av ytor och lokaler och god tillgänglighet till området för varor och människor. Vidare anges ekologisk hållbarhet där till exempel aspekter som ekologiska system, spridningsförmåga, biologisk mångfald, klimatanpassning och energisystem ska tas tillvara.
I detta kapitel har de detaljer som rör området Norra Djurgårdsstaden redovisats och analyserats. Även i detta kapitel redovisar dokument och utsagor i visioner och planarbetet positiva omdömen och värdeord. Ibland i rent poetiska former. Uttryck för vilka kulturella värden man vill bevara och skapa i området kan med uttryck enligt ANT ses både som sammansättningar av materiell och icke-materiella faktorer och översättningar av visioner till den konkreta planeringen. Sammansättningar av bevarande och byggande för boende och besökare
sammansätts i planeringen till hållbarhet. I Huvudsak är det ekologisk hållbarhet som avses. Men uttryck för rumsliga kvalitéer och estetiska värden finns uttalat, av till exempel politiker och planerare och beskrivna i dokument.
45