Nuvarande produktion av GROT

5.1.6.1 ANMÄLT GROT-UTTAG

Cirka 1% av den produktiva skogsmarken i Sverige anmäls årligen för föryng- ringsavverkning (Anon. 2004c). Andelen är ungefär lika stor i södra delen av lan- det som i norra. Den årliga andelen föryngringsavverkningar som anmäls för skogsbränsleuttag varierar dock i landet från några få procent i norra Norrland till närmare 50% i Götaland. Sammantaget anmäls årligen skogsbränsleuttag på cirka 20% av den föryngringsavverkade arealen eller 0.2% av den produktiva skogsmar- ken i Sverige (Tabell 3). Notera att andelen föryngringsavverkningar som anmälts för GROT-uttag tydligt ökat i södra Norrland under perioden 1999-2003.

Det är dock problematiskt att utifrån statistiken över årlig areal föryngringsav- verkning som anmälts för GROT-uttag skatta det faktiska uttagen av GROT. An- mäld areal utgör ingen korrekt redovisning av den areal där GROT verkligen tas ut. En noggrann genomgång av de föryngringsavverkningar som valts ut inom

Tabell 3. Andelen (%) av anmälda föryngringsavverkningar där även anmälan om skogs- bränsleuttag gjorts i olika regioner och Sverige som helhet under åren 1999-2003 samt andelen av totala produktiva skogsmarken där skogsbränsleuttag anmälts år 2003 (Anon. 2004c).

Andel (%)

Riket N Norrland S Norrland Svealand Götaland

1999 15 2 4 22 39

2000 14 1 4 23 35

2001 13 2 2 19 34

2002 17 0 12 19 39

Skogsstyrelsens Polytaxinventering under åren 1999-2001 visar att det inte sker något uttag på många föryngringsavverkningar där GROT-uttag har anmälts. Dess- utom sker det GROT-uttag på många föryngringsavverkningar som inte anmälts för GROT-uttag (Schelin, manuskript).

5.1.6.2 BERÄKNING AV GROT-PRODUKTION UTIFRÅN TRÄDBRÄNSLESTATISTIK

Via statistik från Svenska Trädbränsleföreningen kan omsättningen av trädbränslen uppskattas. Trädbränsleförening gör på uppdrag av Energimyndigheten enkätun- dersökningar bland Sveriges trädbränsleproducenter och handelsföretag. Förening- ens statistik omfattar dock inte koncernintern omsättning av trädbränslen och inte heller småskalig avsättning av trädbränslen. Statistik för åren 2003 och 2004 visar att den svenska leveransen av trädbränslen var 25 respektive 27 TWh varav träd- bränslen med ursprung i GROT utgjorde cirka 6-7 TWh (Tabell 4). Denna energi- mängd kan jämföras med de årliga energimängder som tidigare nämnts tillförs kraftvärmesektorn i form av trädbränslen (19.2 TWh) och samhället totalt som biobränslen (103 TWh) samt den totala energimängd som årligen tillförs Sverige (624 TWh) (se ovan).

Utifrån kunskap om energimängden som levereras i form av GROT kan man även grovt uppskatta vilken mängd biomassa detta torde motsvara. Vid antaganden om att energivärdet är 4.9 MWh per ton TS (torrsubstans) och att C-halten är 50% av torrsubstansen motsvarar 6-7 TWh cirka 620000-680000 ton C (Tabell 4). Ut-

Tabell 4. Utleveranser av olika typer av trädbränslen under 2004 och 2003 enligt Svenska Trädbränsleföreningen. Data baseras på enkätundersökning bland 59 producenter år 2004 och 64 producenter år 2003 (64 producenter 2003 blev genom uppköp 59 producen- ter år 2004). ”Skogsflis/-kross” utgörs i huvudsak av GROT (S. Hogfors, Svenska Träd- bränsleföreningen, personlig kommunikation). Genom att summera ”GROT (oflisad)” och ”Skogsflis/-kross” erhålls en uppskattning av den årliga trädbränsleproduktionen med ursprung i GROT (cirka 6000-7000 GWh eller 620000-680000 ton C).

2004 2003

Energi Biomassa Energi Biomassa

Bränsletyp GWh 1000 ton C GWh 1000 ton C

Rundved 1218 124 1218 124

GROT (oflisad) 1571 160 2356 240

Skogsflis/-kross 5098 520 3748* 382*

Övrigt flis/kross (ej returträ) 1980 202 1455* (5203) 149* (531)

Returträ 993 101 1136 116

Spån & bark 10559 1077 9858 1006

Pellets, briketter, pulver 6003 613 5622 574

Total 27422 2798 25393 2591

*En specifik redovisning av ”Skogsflis/-kross” finns endast för år 2004. För år 2003 redovisas endast totala mängden flis, det vill säga summan av ”Skogsflis/-kross” och ”Övrigt flis/-kross” (se värden i parantes). Produktionen av ”Skogsflis/-kross” respektive ”Övrigt flis/-kross” under 2003 är uppskattade genom att förhållandet mellan de två bränsletyperna antagits ha varit det samma under 2003 som under 2004 då ”Skogsflis/-kross” utgjorde 72% av totalsumman flis.

slaget över all produktiv skogsmark i Sverige motsvarar detta ett uttag av GROT motsvarande cirka 0.03 ton C per hektar. Om ovanstående siffror antas motsvara nettouttaget av GROT och om 75% av totala biomassan i GROT antas tas ut vid avverkning skulle motsvarande ursprunglig bruttotillgång GROT vara cirka

830000-910000 ton C, eller 8-9 TWh. Detta motsvarar cirka 10% av den beräknade totala bruttopotentialen (7 M ton C eller 70 TWh) i Sverige (Anon. 2000; se nedan Tabell 7).

Statistik från Svenska Trädbränsleföreningens över produktionen av flis/-kross under år 2001 ger en mer detaljerad bild av skogsbränsleomsättningen i Sverige (Tabell 5). Utifrån den geografiska fördelningen kan konstateras att Norrland står för en liten andel av produktionen, endast cirka 11%. Mer än hälften produceras i Götaland och mer än en tredjedel i Svealand. Vid ett antagande om att huvuddelen (cirka 70%) av flis/-kross har sitt ursprung i GROT (se exempelvis Tabell 4) kan nettouttaget av GROT i Sverige under 2001 uppskattas till 585000 ton C (Tabell 5). 5.1.6.3 BERÄKNING AV GROT-SKÖRDAD AREAL UTIFRÅN

TRÄDBRÄNSLESTATISTIK

Utifrån ovanstående uppgifter om GROT-produktion skulle man kunna försöka att uppskatta arealen föryngringsavverkad skogsmark där GROT-uttag skett. Beräk- ningarna nedan visar emellertid att detta är vanskligt. Utan kunskap om exempelvis nettouttaget av GROT vid de avverkningar som prioriteras för GROT-uttag är det svårt att göra arealuppskattningar utifrån statistik över trädbränsleproduktion. Vid antaganden om att 75% av totala biomassan i GROT tas ut vid avverkning och att den genomsnittliga kolmängden i GROT är cirka 10 ton C per hektar (se Tabell 9) motsvarar GROT-produktionen under år 2003/2004 (Tabell 4) en årlig föryng- ringsavverkad areal på cirka 80000-90000 hektar. Om den föryngringsavverkade arealen under åren 2003 och 2004 liknar den under åren 1999-2002 (cirka 180000 hektar enligt Anon. 2005c) motsvarar detta ett GROT-uttag på cirka 40-50% av den årliga föryngringsavverkade arealen i Sverige. Detta är dubbelt så högt som

Tabell 5. Produktion av trädbränsletypen ”Flis/-kross” (GWh) och beräknad netto- och bruttoproduktion av GROT i fyra regioner under 2001. Beräknad genomsnittlig areal för- yngringsavverkning* (för perioden 1997/98-2001/02 enligt Anon. 2005c) samt två beräk- ningar (1 och 2) av areal och andel av föryngringsavverkningar med GROT-uttag presen- teras. Beräkning 1 utgår från genomsnittliga mängden kol i grenar och barr i produk- tionsskog medan beräkning 2 utgår från antagandet att bruttotillgången GROT per hektar är 12 ton C i norra Sverige och 20-21 ton C per hektar i centrala och södra Sverige.

Energi GROT mängd Föryngr.avv* GROT-uttag

mängd andel Netto Brutto Areal 1 Andel 1 Areal 2 Andel 2

GWh % 1000 ton C 1000 ton C 1000 ha 1000 ha % 1000 ha %

N Norrl 425 5 30 40 33 4.0 12 3.4 10

S Norrl 341 4 24 32 56 2.7 5 2.7 5

det som anmäls (se Tabell 3) och därmed sannolikt en grov överskattning. Brutto- potentialen GROT i de områden som prioriteras för GROT-uttag är dock troligen högre än 10 ton C per hektar. Om den genomsnittliga mängden GROT istället antas vara ungefär 16 ton C per hektar (se avsnitt 5.1.2) skulle cirka 50000-60000 hektar utnyttjas för GROT-uttag, det vill säga cirka 30% av den föryngringsavverkade arealen.

Liknande beräkning kan göras för de regionala skattningarna av GROT- produktionen under år 2001 (Tabell 5). Den genomsnittliga kolmängden i GROT i de olika regionerna antas dock varierar mellan cirka 10-16 ton C per hektar (se Tabell 9). Den beräknade totala årlig GROT-skördad föryngringsavverkade arealen blir cirka 55000 hektar. Om detta jämförs med statistik över årlig föryngringsav- verkning bör ungefär 30% av den årliga föryngringsavverkade arealen utnyttjats för GROT-uttag under år 2001. Återigen är detta högre värden än det som anmäls (se Tabell 3) och därmed sannolikt en överskattning. Om den genomsnittliga mängden GROT istället antas vara högre (12-21 ton C per hektar) vid avverkningar som prioriteras för GROT-uttag (se avsnitt 5.1.2) skulle cirka 40000 hektar utnyttjats för GROT-uttag. Detta motsvarar cirka 20% av den föryngringsavverkade arealen under år 2001. Beräkningarna indikerar vidare ett ansenligt uttag i norra Norrland under 2001 (10-12 %), vilket är grovt avvikande från anmält uttag. Uppskattning- arna gjorda för södra Norrland och Götaland är däremot i paritet med hur stor andel av den föryngringsavverkade arealen som anmäls för GROT-uttag (se nedan, Ta- bell 3).

Ovanstående beräkningar visar på svårigheter med att använda data om faktisk produktion av trädbränslen för att försöka uppskatta omfattningen av GROT-uttag i olika regioner. Det är bland annat oklart hur stor andel av bränsletypen ”Bränsle- flis/kross” som utgörs av GROT. Under 2004 redovisas ”oflisad GROT” som en separat bränsletyp men fortfarande råder oklarhet över flisad GROT’s andel av ”Bränsleflis/kross”. Beräkningar bör inte heller baseras på genomsnittliga kol- mängder i GROT per hektar. Uttag av GROT främst sker på marker med relativt god bonitet där biomassan GROT är högre per hektar (se avsnitt 5.1.2 och 5.1.4). Beräkningar utifrån regionala genomsnittsvärden gör alltså att den GROT-skördade arealen troligen kraftigt överskattas. Utan kunskap om nettouttaget av GROT vid de avverkningar som prioriteras för GROT-uttag blir således uppskattningar utifrån statistik över trädbränsleproduktionen problematiska.

5.1.6.4 BERÄKNING AV GROT-UTTAG UTIFRÅN AVVERKNINGSSTATISTIK Utifrån data över avverkningsareal och skördad stamvolym vid avverkningar där GROT-uttag skett skulle det vara möjligt att grovt uppskatta det faktiska uttaget av GROT. Vid de nationella inventeringarna Riksskogstaxeringen och D1-Polytax- inventeringen bedöms om GROT-uttag skett vid avverkning. De skattningar som kan genereras utifrån Riksskogstaxeringens fältprovtagning tenderar dock att visa på relativt låga GROT-uttag. Andelen av den årliga föryngringsavverkade arealen där GROT skördats skatts för hela landet till cirka 5% och exempelvis i Götaland till 9% under tioårsperioden 1994-2003. Trots att medelfelet bör vara mindre än 5% så avviker dessa skattningar klart från hur stor andel av arealen som anmäls för

GROT-uttag men även från andra skattningar (se nedan). Dessa underskattningar av GROT-uttaget kan bero på att systematiska fel gjorts vid riksskogstaxeringens bedömning av GROT-uttag i fält. Exempelvis kan inventerare ha förbisett GROT- uttag på avverkningar där skogsbränsleanpassad avverkning genomförts men GROTen ej hunnit skotas ut (G. Kempe, SLU, muntlig kommunikation).

Skogsstyrelsens Polytaxinventering sker ett år efter föryngringsavverkning vil- ket komplicerar möjligheterna att utifrån insamlade data genererar tillförlitliga skattningar av det faktiska GROT-uttaget. GROT-uttag kan mycket väl ske senare och skattningarna baserad på Polytax-inventeringen bör alltså underskatta GROT- uttagets omfattning. Beräkningar baserade på Polytaxdata indikerar dock ett ge- nomsnittligt årligt GROT-uttag på cirka 17% av den föryngringsavverkade arealen i Sverige under perioden 1999-2001 (Tabell 6; medelfel <1%). Uttaget är mycket begränsat i norra Sverige medan exempelvis uttag av GROT beräknas ske på cirka 42% av den årliga föryngringsavverkade arealen i Götaland. Utifrån arealskatt- ningarna och skattningar av genomsnittligt GROT-uttag i grandominerade bestånd kan nettouttaget av GROT beräknas till 430000 ton C vilket motsvarar 4.2 TWh. Detta kan jämföras med de 8.2 TWh som producerades som ”Flis/-kross” år 2001 (se Tabell 5). I ”Flis/-kross” ingår dock troligen en relativt stor andel rundvirke.

En mer detaljerad genomgång av de föryngringsavverkningar som valts ut för Polytaxinventering under åren 1999-2001 indikerar att en hög andel av den föryng- ringsavverkade arealen utnyttjas för GROT-uttag, speciellt i områden med om- nämnt intensivt skogbränsleuttag. För östra Götaland beräknas GROT ha tagits ut på cirka 60% av den föryngringsavverkade arealen, i Mälardalen på närmare 50%, i Jönköping-Kronoberg på cirka 40% och i västra Götaland på cirka 30% (Schelin, manuskript).

Tabell 6. Föryngringsavverkad areal (ha) i olika landsdelar och för landet som helhet där GROT tagits ut. Andel (%) av totala föryngringsavverkade arealen anges i parantes. Upp- skattning av nettouttaget av GROT per hektar* (ton C/ha) och totala nettouttaget i form av biomassa (1000 ton C) och energi (TWh) presenteras.

Areal (ha) (andel %) GROT (gran) uttag

1999 2000 2001 Medel ton C/ha* 1000 ton C TWh

N Norrland 727 (1) 667 (2) 111 (0) 502 (1) 11 6 0.1

S Norrland 777 (3) 1887 (4) 832 (2) 1165 (3) 20 23 0.2

Svealand 5911 (21) 6932 (26) 7042 (21) 6629 (22) 16 107 1.0

Götaland 24311 (45) 12620 (39) 13759 (39) 16897 (42) 17 293 2.9

Totalt 31726 (19) 22107 (16) 21744 (15) 25192 (17) 17 430 4.2

*Beräknade nettomängder GROT per hektar utifrån statistik från Riksskogstaxeringen (G. Kem- pe, SLU, Umeå) över avverkningsvolymer och arealer vid föryngringsavverkningar där GROT tagits ut. Följande antagande har gjorts: 1. gran dominerar de avverkade objekten, 2. fördel- ningen av biomassa i gran är: 52% i stam, 26% i grenar och barr (se Tabell 10) och 3. nettoutta- get är 75% av bruttouttaget.