Antonovskys (2005) KASAM förklaras av känsla av sammanhang. Den innehåller tre komponenter som är bestående av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Dessa komponenter samspelar med varandra och kan inte ses som enskilda begrepp (a.a.). Studie- och yrkesvägledarnas arbete utgår ifrån ständiga möten och samtal. Varje möte innehåller information och med begriplighet kan vi koppla begreppet med att studie- och yrkesvägledaren möter inre och yttre stimuli. Dessa stimuli är viktiga för studie- och yrkesvägledaren för att på så sätt hjälpa klienten. Utifrån de nya förutsättningarna måste studie- och yrkesvägledare anpassa sitt arbetssätt till studenter med olika behov. Studie- och yrkesvägledarna på den lokala och centrala vägledningen lyfter fram tillgängligheten som något viktigt i deras arbete. Det gäller att studie- och yrkesvägledaren visar förståelse för studentens behov för att på så sätt strukturera upp arbetet och hjälpa denne. En studie- och yrkesvägledare med hög hanterbarhet handlar om vilka resurser denne upplever sig att ha för att hjälpa sin student. Det finns resurser som påverkar studie- och yrkesvägledaren och som påverkar arbetsätt och metoder. En viktig punkt som lyfts fram är att de uppskattar att de har kollegor och kan utbyta idéer och tankar. Resurser i den bemärkelsen kan vara allt ifrån tillgänglighet och att de ser till att rätt student får korrekt vägledning. Det kan även handla om ekonomiska resurser, så som hur många studie- och yrkesvägledare som finns på plats och hur man utvecklar sitt arbete.
Hanterbarhet handlar i detta fall om vad studie- och yrkesvägledaren har till sitt förfogande för att hjälpa studenten. Studie- och yrkesvägledarna på de båda instanser, har olika metoder och arbetssätt som de anpassar efter studenters situation. Vissa studenter kräver en djupare vägledning vilket kräver tid och utforskning medan andra studenter är i behov av enbart information.
40
På den centrala vägledningen arbetar man mycket med generella frågor och använder olika metoder, i detta fall grupprocesser. På den lokala vägledningen arbetar man närmre lärare och studenter. Där förklarar studie- och yrkesvägledarna att de arbetar mer informativt och att vägledningen på så sätt blir lidande eftersom studenterna redan läser på utbildningarna och inte behöver djupgående vägledning.
Informanterna förklarade vidare att de inte arbetade utefter konkreta metoder eftersom de arbetar mer med innehåll kring utbildningar och information.
Vi har inte konkreta metoder att arbeta utefter. Det vi måste hålla oss uppdaterade kring är själva arbetsmarknaden, specialiserade yrken och dess konsekvenser på arbetsmarknaden. Där måste vi följa vad skolverket och regeringen skriver (Lokala vägledningen).
Den sista komponenten i Antonovskys teori handlar om att individen måste ha en känsla av meningsfullhet. För att vägleda en student behöver studie- och yrkesvägledaren tro och känna att denne gör ett meningsfullt arbete. Studie- och yrkesvägledarna förklarade att de gör allt för att hjälpa studenter och se till att de kommer rätt. Studie- och yrkesvägledarna lyfte även fram att det viktiga är att man tar det från den punkt där studenten befinner sig. Vidare handlar meningsfullhet om att studie- och yrkesvägledaren skall känna sig tillfredställd med de resurser och den kompetens som de har. Övergripande är det viktigt att man som studie- och yrkesvägledare ser en mening med de samtal och situationer man möter på och känner värdet av sin energi och sitt engagemang. Samtidigt ser studie- och yrkesvägledaren inga hinder eftersom resurserna som finns kring denne hjälper henne att finna en trygghet i arbetet.
41
Citaten nedan berör teorin om KASAM på så sätt att studie- och yrkesvägledarna försöker begripa, hantera och känna en meningsfullhet i arbetet kring de nya förutsättningarna.
Vi har ju märkt att trycket ökat och på vad man skall hantera. Problematiken är ungefär den samma och arbetet likaså, förväntningarna på oss är densamma, att man skall vara tillgänglig, träffa många och vara insatt och kunnig (Centrala vägledningen).
Min vägledningsmetodik är densamma men man får ju förändra och utgå ifrån situationens nu och förhålla sig till vad studenten behöver för hjälp just då (Centrala vägledningen).
Under sökperioderna påverkas studie- och yrkesvägledningen för då önskar man att man kunde vara dubbelbemannad eller klonad. Det blir väldigt hastiga samtal, löpandeband funktion då man försöker fixa det mest akuta där det underliggande problemet inte hinns med (Lokala vägledningen).
Även om studie- och yrkesvägledarna talar om ett ökat tryck, berättar de att det fortarande är samma arbete som utförs men att studenternas behov förändras och nya förutsättningar leder till att de söker nya arbetssätt och metoder. Ett exempel som tas upp är att det blir mer löpandeband funktion i vägledningen och att de intar en informatörsroll. Samtidigt ser de meningsfullhet genom att de försöker vägleda de studenter som behöver det samt att de utvecklar sig själv. Förväntningarna är desamma från studenterna men arbetssätt och metoder förändras. Studie- och yrkesvägledarna dubbelbemannas och lägger fokus på individuella samtal, telefon-tider samt e- post. Den informativa rollen kan analyseras med hjälp av Empowerment då studie- och yrkesvägledarna hjälper klienterna med hjälp till självhjälp. Vägledningen har utvecklats på så vis att studenternas behov har förändrats, studenter vill ha mer information. De arbetar utifrån samma basservice men vägleder olika typer av individer, presumtiva (central) samt studenter som redan läser på utbildningar (lokal). Studie- och yrkesvägledarna tar hjälp av varandra och försöker ständigt utveckla sitt arbete genom tips och metoder av varandra. För att utvecklas så berättade informanterna att de ständigt har möten med varandra, vilket är viktigt då de skapar mening gemensamt. Både den centrala och den lokala vägledningen har regelbundna möten med varandra. Information och föreläsningar håller båda parter utvecklade inom det aktuella. De berättade även att arbetet som studie- och yrkesvägledare är ett ständigt utvecklingsarbete, att våga testa nytt och göra om vissa metoder. Utgångspunkten i arbetet är efter den sökandes behov, utefter det anpassar studie- och yrkesvägledaren sina arbetssätt och metoder.
42