Anledningen till att vi valde att påbörja den tidigare forskningen med en generell förklaring av vad vägledning är, var för att ge en inblick i vad vägledning innebär. Warman (1961) studerade hur studie- och yrkesvägledare på olika universitet uppfattar sina arbetssätt och metoder. Utifrån vårt resultat kan vi konstatera att studie- och yrkesvägledare arbetar på olika sätt även om de har samma basservice. De förklarade för oss att de hade tydliga arbetsuppgifter även om förutsättningarna påverkat arbetssätten. Den generella slutsatsen är att den centrala vägledningen står för en generell vägledning medan den lokala vägledningen inriktar sig inom specifika områden kring utbildning och kurser. Informanterna delgav även att vid de tillfällen då samtal leder till ett annat komplext område, hänvisar man vidare till personer med den specifika kompetensen. Med andra ord stärker studie- och yrkesvägledarna sin profession och trampar inte in på någon annans område. I de mål som Counseling center standards (2011) utgivit, skrivs det att studie- och yrkesvägledarens utbildning är viktig för dennes yrke för att kunna ge klienter en service och hjälp som krävs. Viktigast i dessa mål är att studie- och yrkesvägledare håller sig uppdaterade om studie- och yrkevägledning i arbetet och att det sker en löpande uppföljning. Studie- och yrkesvägledarna skall ständigt vara informerade och aktiva i utvecklingen. Detta stärks av våra informanter eftersom de alla är utbildade studie- och yrkesvägledare. Samtidigt håller de sig ständigt tillgängliga och uppdaterade inom områden som berör deras arbete. Informanterna var måna om att ge den vägledning som uppfyller klientens behov och intressen.
45
Studie- och yrkesvägledarna stärker detta genom att berätta att de har ständiga möten med varandra och att tankar och idéer utbyts. Samtidigt påpekade informanterna att de är tacksamma över att ha varandra, för det underlättar för dem att ge feedback till varandra. På så sätt utvecklar man sig själv och sitt arbetssätt och anpassar det efter sina egna arbetskriterier. I UKÄ’s rapport (1975) beskrivs det om hur studie- och yrkesvägledning vid svenska universitet och högskolor bedrivs. Arbetsgruppen kom fram till att den individuella vägledningen ska hjälpa den sökande att analysera sina önskemål och ta egna beslut. Studie- och yrkesvägledarens måste ha goda kunskaper om de berörda områdena så som yrken, utbildning, arbetsmarknad och ekonomiska hjälpmöjligheter. Vägledning skall erbjudas via enskilda samtal, kollektiva samtal och information. Samtidigt kom arbetsgruppen fram till att studie- och yrkesvägledarna skall stödja studerande vid planering och genomförande av studier. Studie- och yrkesvägledarna skall hjälpa studenterna till att hjälpa sig själv, hjälp till självhjälp. Våra informanters resonemang stämmer överens med arbetsgruppens resultat eftersom det är grunden i vägledningen. Målen som våra informanter har är att hjälpa klienterna och samtidigt agera hjälp till självhjälp. Vid fall då klienter har mer komplexa problem behövs en kartläggande vägledning där man försöker få fram klientens intressen. I SCB’s (2012:2) rapport om arbetslöshet skrivs det att ungefär 13 % av populationen har påbörjat studier på grund av arbetslöshet. Våra informanter håller delvis med om detta eftersom de understryker att den generella uppfattningen är att trycket har varit ganska högt ett antal år och just vid ansökningsperioderna.
Teori
Vi valde att analysera resultatet utifrån våra valda teorier. Vi ansåg att KASAM och Empowerment var bra utgångspunkter eftersom det berör arbetet med vägledning och informanternas svar. Vi hade höga förhoppningar på att teorierna skulle hjälpa oss att analysera hur studie- och yrkesvägledarna arbetar samt att de skulle hjälpa oss med att svara på de svar som vi sökte efter när vi frågade om hur de nya förutsättningarna påverkat deras arbetssätt. I efterhand kan vi tycka att det blev komplext eftersom det var svårt att knyta an teorierna under vissa delar. Det blev kanske inte lika tydligt i texten, som vi hade föreställt oss eller som vi hade i tankarna. Vi försökte att finna andra teorier men vi ansåg att dessa var bättre lämpade av de vi fann. Vi ville inte presentera någon vägledningsteori eftersom det inte riktigt var det vi var ute efter. Men vi valde däremot att förklara vad vägledning var för att ge läsaren en tydligare ingång.
46
Därmed kan vi väl säga att vi var rätt så klara i tankarna om teorierna till en början men under arbetets gång så har det varit svårt att analysera. Vi anser att vi gjort vårt bästa för att förtydliga och analysera de svar vi fått med hjälp av teorierna. Om vi skulle få chansen att göra om samma studie en gång till, hade vi nog varit lite vaksamma och försökt hitta lämpligare teorier. Hade vi fått mer tid så hade vi kunnat studera andra teorier och på så sätt kanske få in dem på ett bättre och tydligare sätt. I efterhand är vi nöjda ändå men vi vet att det har varit svårt att anpassa våra teorier till det vi fått fram. Det har fått oss åtminstone att tänka till och försöka förmulera om och göra tydligare. Samtidigt så har vi fått möjligheten att kritiskt granska det vi analyserat fram och hur vi själva har arbetat.
Metod
Vi anser att vårt val av metod, en kvalitativ sådan var bra för den här undersökningen eftersom vi fick möta informanterna. Samtidigt som vi fick en djupare inblick kunde vi vara aktiva och ställa följdfrågor för att klara ut eventuella misstolkningar. Vi anser att det gav oss mer och utförligare svar än att enbart skicka ut enkäter. Det individuella mötet känns tryggare och inger en tillit som vi kanske hade kunnat gå miste om, om vi valt att göra en kvantitativ undersökning. Vi är nöjda med resultatet och de svar vi fick av våra informanter. Ett urval där vi hade använt oss av andra teorier, fler informanter och högskolor/universitet hade nog lett till att arbetet blivit annorlunda. Vi kanske hade arbetat och strukturerat metoden på ett helt annat sätt och fått ett helt annat resultat. Vi vet om att det finns olika metoder att nå ett resultat, den kvalitativa metoden var ett sätt eftersom vi var bekväma med den då vi använt den tidigare. Detta skapade någon sorts trygghet men vi kanske har gått miste om något annat, för arbetet hade kanske blivit annorlunda med en kvantitativ metod.