6 Analys
6.3 Hur kan nya SSC stödja fallföretagen och skapa förutsättningar för tillväxt?
KUNDFOKUS OCH FLEXIBILITET
Ejdemark & Nilsson (2006) menar att en fördel med att upprätta ett SSC är att det blir mer kundfokus, genom att ett processynsätt ger högre kvalitet. Detta skulle innebära att SSC tillmötesgår fallföretagen på den punkten. Men denna kundfokusering, måste många gånger behöva hantera ett visst mått av flexibilitet, vilket enligt Ejdemark & Nilsson (2006) är något som faller in under SSC-‐
systemets nackdelar. Skapande av ett SSC ger mindre utrymme för flexibla lösningar och individuella anpassningar. Detta kommer innebära att SSC behandlar fallföretagen på ett visserligen professionellt sätt, men att SSC inte kan erbjuda snabba speciallösningar som kan vara nödvändiga för att verksamheten i fallföretagen ska kunna flyta på. Om det går att hitta ett sätt att införliva ett visst mått av flexibilitet gentemot fallföretagen skulle mycket vara vunnet.
Denna flexibilitet skulle kunna bestå av att låta bolagen välja vilka tjänster de vill använda sig av, då många av fallföretagen anser sig klara sig utan en del av tjänsterna.
EFFEKTIVITET GER LÄGRE KOSTNADER
Grundidén med SSC vilken inkluderar att reducera kostnader och att kunna tillhandahålla djup expertkunskap inom flera olika områden är naturligtvis något som kommer komma fallföretagen till godo. En låg kostnad för SSC-‐tjänsterna kommer att kunna ge bolagen större kapital vilket enligt Berggren, Lindström & Olofsson (2002) skapar goda förutsättningar för tillväxt, då de menar att det i högre grad är tillgången till ackumulerade vinstmedel snarare än externt kapital, som ligger bakom tillväxt i företag.
Det som ger SSC möjlighet att reducera kostnader har att göra med mer flexibel resursallokering, bättre processer och bättre utnyttjande av IT-‐system och volymfördelar (Ejdemark & Nilsson, 2006), vilka samtliga kommer fallföretagen till godo.
DEDIKERAD PERSONAL
En uppfattning som har varit utbredd bland fallföretagen, och framförallt då hos de mindre bolagen, är att SSC bör ha dedikerad personal gentemot bolaget. Huruvida detta faktiskt bör övervägas har att göra med vad som ligger till grund för denna uppfattning, och det bör konstateras att grundtanken med ett SSC är att skapa en organisation som till stor del bygger på just personoberoende (Ejdemark
& Nilsson, 2006). De bolag som talar om dedikerad personal tycks ha andra viktigare frågor som ligger bakom denna vilja. Många gånger uppfattas att de vill ha en trygghet och, ofta verkar vanan vid att ha kontroll genom informella kontakter vara en förutsättning. Stämmer dessa två punkter, kan man bortse från denna vilja, om SSC lyckas bygga en tillräckligt professionell organisation som ger denna trygghet, samt gör att den informella kontakten inte behövs.
KUNSKAP OM VARJE KUND
För att SSC ska kunna ge den tryggheten som behövs för att göra att dedikerad personal inte behövs, måste SSC se till att kunskap om varje kund byggs in i organisationen. Oavsett vem som hanterar ett SSC-‐ärende bör kunskap vara tillgänglig som gör att SSC-‐personalen vet hur ärendet ska hanteras, eller hur information bör analyseras. Enligt Ejdemark & Nilsson (2006) är en av de potentiella nackdelarna med ett SCC, att det ger mindre närhet till verksamheten och skapar en förlust av strategisk administrativ kompetens ute i organisationen. Medarbetarna på SSC kommer därmed sannolikt få mindre verksamhetskunnande. Detta gör att SSC-‐organisationen kontinuerligt behöver arbeta med denna fråga för att kunna upprätta och bibehålla kunskap om varje kund.
ÖPPENHET
Fallföretagen uttrycker samtliga att hela processen med att skapa ett SSC har karaktäriserats av brist på information och inblick, vilket är något som bör beaktas i det fortsatta arbetet. För att
fallföretagen ska kunna infogas i samarbetet med SSC bör kulturen anta en öppenhet gentemot sina kunder, vilken kommer fungera som katalysator för att få bolagen att hitta rätt i samarbetet med SSC.
Kan bolagen delta i en dialog kring hur SSC bör vara utformat kommer inkörningsprocessen att minskas, och förtroendet för SSC att öka.
PROFESSIONELL ORGANISATION
Att göra SSC till en professionell organisation är grundläggande för hela projektets framgång. Utan en professionell organisation faller många av de mest kritiska elementen i att skapa en effektiv och därmed kostnadseffektiv organisation. Därtill har det framhållits gång på gång att organisationen bör bli mer professionell, för att kunna erbjuda god service. Denna idé om en professionell organisation bygger dock delvis på att båda parter kan vara professionella. Exempelvis beskrev ett av fallföretagen att det slarvades med underlagen till SSC, vilket får till följd att det blir svårare för SSC att agera enligt överenskommelse, som i det här fallet kan vara att leverera ekonomirapport. En förhoppning som kan tillskrivas det professionella SSC är att dess kunder även tvingas bli mer professionella. Ur empirimaterialet framkommer att flera av fallföretagen vill bli mer professionella.
Om SSC:s kund som i exemplet ovan känner sig mer tvungna till att leverera rätt underlag i tid, skapas således en mer professionell kund.
ÅTERKOPPLING
Viktigt för fallföretagen är att snabbt få återkoppling kring hur ett ärende ska behandlas, för att bolagen ska kunna effektivisera sin tidsanvändning, och kunna ha en framförhållning till när saker bör utföras. Bland fallföretagen har det förekommit åsikter om att återkoppling även bör göras för att företagen ska veta att det lönar sig att köpa tjänster från SSC. Ejdemark & Nilsson (2006) pekar på att det är svårt att räkna på hur mycket ett SSC kostar, speciellt i uppstartsfasen, och dessutom är det svårt att kalkylera hemtagning av vinst för projektet, vilket gör att denna typ av information kan vara svår att ge. Dock bör en summering av utnyttjade tjänster med avseende på kostnad enkelt kunna genomföras exempelvis månadsvis, en kostnad vilken kan relateras till externa alternativ.
Osäkerheten i kostnad och hemtagning av vinst kan därmed lämnas åt koncernen.